Motion till riksdagen
1998/99:MJ709
av Per Erik Granström m.fl. (s)

Forskning om vargens beteende


Ökningen av rovdjursstammen har under de senaste åren
medfört ökade konflikter mellan fastboende, näringsidkare,
jägare och allmänhetens tillgång till friluftsliv. De fyra stora
rovdjursarterna samt örnarna utgör värdefulla inslag i vår
fauna. Det råder  en brett förankrad uppfattning om att
Sverige ska bevara livskraftiga rovdjursstammar så att
arterna kan överleva och finnas kvar i framtiden. Den
biologiska mångfalden ska bevaras och i den kedjan ingår
rovdjuren som ett viktigt inslag.
Under de senaste åren har det förekommit en kraftig ökning av varg inom
begränsade områden. Med det antal vargkullar som fötts så går det att förutse
en ytterligare stor tillväxt de kommande åren. Koncentrationen är stark till de
inre delarna av södra Norrland och nordvästra Svealand.
Med växande antal vargar följer ökade skador på bl a tamdjur. Inte minst
för hundägare blir den ökade tillgången på varg ett hot, främst i samband
med jakt. Tamboskap som får och ren blir till och från offer för vargens
naturliga instinkt att skaffa sig föda. Ännu har ingen människa kommit till
skada vid möte med varg. Det kan dock inte bortses från att förekomsten av
varg kan göra att många inte vågar sig ut i skog och mark.
Från det att vargstammen kraftigt decimerades under 1800-talet och
stammen under 1900-talet varit ett ovanligt inslag i vår fauna har också
kunskaperna om vargens beteenden blivit sämre. Det kan vara på sin plats att
påpeka att det enligt företrädare för Jägareförbundet i dag inte finns några
jägare som har erfarenhet av vargjakt i Sverige.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att lämna förslag
om en sammanhållen rovdjurspolitik. Frågan om utvidgad skyddsjakt respek-
tive nödvärnsjakt efter varg skall utredas med förtur. Utredaren skall
därutöver bl a beskriva och lämna förslag vad avser intressekonflikter samt
beskriva hur behovet av inventeringar, forskning och information kan till-
godoses och finansieras.
I gränstrakterna mellan Värmland och Dalarna är vargförekomsten stor
inom ett mycket begränsat område. Konflikter mellan varg och andra
intressen har redan blivit uppenbara. Området är delvis glest befolkat. Den
tidigare rikliga tillgången på framför allt älg och rådjur har medfört att
jakttraditionerna är starka i området. Till det kommer att området i stor
omfattning används för turism och annat friluftsliv.
Den nu arbetande utredningen bör ges ytterligare direktiv om att
skyndsamt lägga förslag som gör att de konfliktsituationer som har uppstått
får en genomgripande belysning. Det är angeläget att få ökad kunskap om
vargens beteende, men det är också viktigt att vi lär oss hantera rovdjurs-
frågan så att inte allt för stora koncentrationer av varg uppstår inom begrän-
sade områden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skyndsam och intensifierad forskning om vargen.

Stockholm den 21 oktober 1998
Per Erik Granström (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Laila Bäck (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)