I Kälarneområdet har under många decennier bedrivits
forskning inriktad mot svenska sötvatten och
fiskpopulationer. Mycket av dagens kunskap bygger på
professor Gunnar Alms studier av tjärnar och sjösystem i
Östjämtland. Området är särskilt lämpat för
undersökningsverksamhet med hänsyn till att här möts
typiska problem relaterade till en syd- och mellansvensk
artutbredning med frågor som rör fiskfaunan i Norrlands
inlands- och fjällområden.
Fiskeriverket har som central uppgift att verka för biologisk mångfald och
ett rikt och varierat fiskbestånd. Arbetet med levande genbanker och
bevarande av hotade stammar av laxfisk ingår i detta uppdrag. För att kunna
fullgöra sitt myndighetsansvar för bevarandefrågor behöver verket tillgång
till en försöksanläggning med de speciella förutsättningar och den kompetens
som i dag finns i Kälarne. Kälarnestationen är den enda anläggningen i
landet som är specialutrustad för ett omfattande genetiskt avelsarbete med
fisk. I detta ingår även s.k. kryokonservering, dvs. djupfrysning av mjölke av
hotade stammar för långtidsförvaring i genbank.
Vid sidan av bevarandefrågorna bör framhållas Kälarneanläggningens
betydelse för utveckling av svenskt vattenbruk. Tillgången till ett högklassigt
odlingsmaterial är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för framgång inom
matfiskodlingen. Sedan mitten av 1980-talet bedriver Sveriges lantbruks-
universitet avelsprogram i Kälarne med röding och regnbåge för vatten-
bruksnäringen. Kälarnestationen är i dag den enda anläggningen i landet med
resurser för detta arbete. Stationen behövs således i ett nationellt perspektiv.
I Norrlands inland bedrivs en omfattande verksamhet på fisketurismens
och vattenbrukets område. Bara i Jämtlands län omsätter fisketurismen mer
än 300 miljoner kronor per år. Kälarneanläggningen producerar utsättnings-
material av genetiskt kontrollerat ursprung, tar fram ny kunskap om fisk-
odling, om stammars egenskaper och om stamval vid utsättningar, faktorer
som är viktiga för en hållbar utveckling av fisketurismen. Det speciella
avelsarbete som bedrivits för att utveckla rödingens optimala förutsättningar
som matfisk, utgör i dag grund för en ny inriktning på vattenbruksområdet,
där de speciella förutsättningarna i Norrlands inland kan tillvaratas. En
framväxande näring, med betydande potential i glesbygd, är således beroen-
de av att avelsarbetet vid Kälarneanläggningen kan fortsätta.
Staten har under den senaste 15-årsperioden investerat totalt 30 miljoner
kronor i Kälarne. Anläggningen har under 1998 överförts från Wasakronan
till Specialfastigheter AB. Enligt uppgift har anläggningen åsatts taxerings-
värdet 1 895 000 kronor. Fiskeriverkets hyreskostnad (kallhyra) uppgår till
3 500 000 kronor per år. Det utredningsförslag om nedläggning som fram-
förts har motiverats med den mycket höga hyreskostnaden.
Enligt vår mening är utredningens slutsats orimlig. Hyresavtalet måste
omförhandlas för att säkra fortsatt verksamhet.
Fiskeriverkets sötvattensforskning är i dag koncentrerad till Mellansverige
(främst Drottningholm). Det finns anledning att ifrågasätta om denna loka-
lisering är relevant och sakligt motiverad. I Kälarneområdet - mitt i Sverige
- möts de flesta naturtyper och fiskeribiologiska forskningsområden. Här
finns närheten till Mitthögskolans naturresurssatsning i Bispgården, Umeå
universitet samt Sveriges lantbruksuniversitets breda arbete på vattenbruks-
området. Behovet av regionalpolitiska insatser är väldokumenterat.
I Kälarne finns kontorslokaler och bostäder. Staten har, som ovan påpe-
kats, satsat 30 miljoner kronor på uppbyggnad av en tekniskt avancerad
forskningsanläggning. En översyn bör därför snarast ske för att klarlägga om
ytterligare ansvarsområden inom sötvattensforskningen kan omdisponeras
till Kälarne.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kälarne Fiskeriförsöksstation.