Jordbruket är en av de viktigaste resurserna för svensk
miljövård och inte minst landskapsvård. Det gör arbetet för
att minimera jordbruksdriftens negativa miljöeffekter särskilt
betydelsefullt.
Två av de mest centrala uppgifterna är att begränsa läckaget av växtnäring
och av giftiga ämnen från bekämpningsmedel. I huvudsak bedrivs det arbetet
utifrån två strategier. Den ena går ut på att vidta olika åtgärder inom det
"konventionella" jordbruket. Den andra är att utveckla jorbruksmetoder där
man ersätter behovet av handelsgödsel och kemiska bekämningmedel bl.a.
genom kretsloppsteknik och en odlingsplanering som begränsar risken för
skadeangrepp - s.k. ekologisk odling.
Båda dessa vägar att utveckla ett alltmer miljöanpassat jorbruk är viktiga
och måste utnyttjas till sin fulla potential. För att miljöanpassningen skall
kunna förenas med kraven på ett rationellt och ekonomiskt bärkraftigt jord-
bruk är det viktigt med ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete och
utbildning på olika nivåer.
Under senare år har en betydande utbyggnad skett av såväl forskning och
utbildning som rådgivning för miljöanpassning av jordbruket och ekologisk
odling. Resurser har tillförts Lantbruksuniversitetet, Jordbruksverket och
länsstyrelserna dels inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik,
dels direkt från statsbudgeten. Samtidigt är det uppenbart att det behövs
ytterligare insatser.
Utbytet av det kväve som tillförs jordbruket är fortfarande lågt, endast
25 % återfinns enligt gjorda studier i de livsmedelsprodukter som produce-
ras. Resten går förlorat till den omgivande miljön. Motsvarande jämförelser
kan göras för andra växtnäringsämnen. Av de ämnen som sedan erhålls i
form av livsmedelsprodukter sker ytterligare förluster som belastar miljön, i
stället för att bli till återanvändbara växtnäringsresurser. Belastningen på
Östersjön med närsalter från jordbruk och samhälle ligger på samma nivå
som för 10 år sedan.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel har visserligen minskat i
volym, men knappast mätt i toxisk substans och behandlad åkerareal.
Naturvårdsverket har nyligen (1997) publicerat en beräkning av energi-
kostnaden för livsmedelskonsumtionen. Ca 20 % av den i rapporten definie-
rade primärenergianvändningen i samhället åtgår för odling, distribution,
förädling och anrättning av våra livsmedel. Dagens konventionella jordbruk
har blivit nettokonsument i stället för nettoproducent av användbar energi till
ett samhälle som måste komma ur beroendet av fossil energi. En omställning
av vårt livsmedelsförsörjningssystem intar en central roll för ett uthålligt
samhälle baserat på förnyelsebar energi, cirkulära näringsflöden och en
biologisk mångfald.
I all vetenskaplig verksamhet är det viktigt med pluralism. Därför är det
värdefullt att det finns flera institutioner som bedriver forskning kring
ekolo-
gisk odling utöver det värdefulla arbete som bedrivs vid Lantbruksuniversi-
tetet.
Den längsta traditionen av svensk forskning om ekologisk odling represen-
teras idag av det Biodynamiska forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhög-
skolan i Järna. Redan på 1960-talet började en forsknings- och försöksverk-
samhet inom ramen för Nordisk Forskningsring, med agr. lic. Bo Pettersson
som vetenskaplig ledare, byggas upp, med centrum i Järna.
Just Södertäljeregionen är unik genom att här finns ett stort antal jordbruk
och förädlingsföretag, baserade på lokala resurser. I Järna finns för när-
varande sju jordbruk och trädgårdsföretag som sedan länge drivs enligt
biodynamiska och ekologiska odlingsmetoder. Sedan 50-talet har erfaren-
heter, unika för Sverige, successivt byggts upp, vägledande för vidareutveck-
lingen av ekologiska odlingssystem. Skilleby gård är nu etablerad som för-
söksgård för ekologisk odling i samverkan med övriga biodynamiska gårdar i
området, och här har sedan 80-talet bedrivits ett flertal statligt finansierade
forskningsprojekt i samarbete med lantbruksuniversitet, under ledning av
forskningsprofessor agr. dr Artur Granstedt som nu leder Biodynamiska
forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan.
Resultaten i ett sjuårigt forskningsprojekt vid institutet tyder på att man
kan halvera kväveförlusterna i ekologisk odling jämfört med konventionell
odling, tack vare effektivare recirkulering av växtnäringskapitalet (Granstedt,
1990, 1995). För närvarande pågår på Skilleby gård forskning och metod-
utveckling för att genom ny och förbättrad teknik vad gäller stallgödselhante-
ringen ytterligare kunna reducera kväveförlusterna, ner till 25 % i jämförelse
med det konventionella jordbruket.
Energistudier visar att också förbrukningen av icke förnyelsebar energi är i
storleksordningen 50 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionellt
jordbruk, beroende på självförsörjning med gödsel och foder (Granstedt,
1997). Nästa steg i utvecklingsarbetet är att ytterligare nedbringa använd-
ningen av s k hjälpenergi, genom bättre utnyttjande av jordbrukets egen
förnyelsebara energi, i organiskt material samt att skapa större närhet mellan
konsumtion och produktion vad gäller avsättning av produkter, livsmedels-
förädling och återförsel av organiskt material och växtnäring till jordbruket.
Invånarna inom ett givet avvattningsområde har här möjlighet till ett
gemensamt ansvarstagande för såväl resursanvändningen som dess verkan på
miljön.
Forskningsprogrammet vid institutet är indelat i tre programområden,
gården och dess produktion av livsmedel med ett högt närings- och hälso-
värde, naturresurserna och miljön och relationen mellan jordbruket och det
övriga samhället. Ett nystartat projekt gäller inventering av flora och fauna
på försöksgården och studier av hur landskaps- och biotopvård kan gynnas
av ett ekologiskt välanpassat jordbruk. Detta arbete sker tillsammans med
studenter på Skillebyholm.
Institutets ledare, Artur Granstedt, blev Sveriges första statskonsulent i
ekologisk odling 1987 vid SLU, och har under de senaste 4 åren byggt upp
och lett forskningsverksamheten i ekologisk odling i Finland som forsknings-
professor (den ekologiskt odlade arealen ökade från 25 000 till över 100 000
ha i Finland under perioden 1993-1997 och utgör där nu mer än 5 % av
odlingsarealen). Han har författat de grundläggande läroböcker som finns i
ekologisk odling och som används vid Sveriges lantbruksskolor och är
författare till 100-200 artiklar i ämnet i såväl vetenskaplig som rådgivnings-
inriktade svenska och utländska publikationer. Granstedt är en av de främsta
experterna i Europa inom ekologisk odling med ett stort internationellt
kontaktnät, flitigt anlitad föreläsare och har en speciell kompetens i växt-
näringsfrågor inom vilket ämne han doktorerade 1990 på frågan om kväve-
försörjningen i ekologisk odling.
Rudolf Steinerhögskolan bedriver utbildning av waldorflärare, konstnär-
liga utbildningar, terapiutbildningar och utbildning i ekologisk odling samt
forskning inom dessa ämnesområden. Utbildningarna står under statlig till-
syn och är i vissa fall finansierade med statsbidrag. Avsikten med institutet
är att tillsammans med utbildningen vid Skillebyholm, tillskapa ett starkt
ekologiskt kunskaps- och utbildningscentrum med inriktning på omställning
av samhället mot ekologiskt hållbara försörjningssystem. Samhällsekono-
miska och sociologiska kompetenser avses komplettera den befintliga natur-
vetenskapliga kompetensen. Avgörande för framtiden är att kunna initiera
och engagera alltfler människor i den ombyggnad av samhället som här
avses, tillsammans med för miljön engagerade kommuninvånare. Natur-
resursekonomi och kulturella verksamheter måste också bringas till sam-
verkan - något som det här finns speciella förutsättningar för.
Verksamheten har hittills finansierats genom enskilda donationer och
forskningsanslag huvudsakligen från SJFR. Om verksamheten långsiktigt
skall kunna tryggas och vidareutvecklas är dock inte denna finansiering
tillräcklig - vilket är en erfarenhet som bekräftas också av andra forsknings-
institutioner. En tillräcklig basresurs är nödvändig bl.a. för att kunna för-
bereda forskningsprojekt vars genomförande kan finansieras med forsk-
ningsanslag.
För närvarande sysselsätts 2 personer på heltid, 1 person på halvtid och
ytterligare 4 personer på deltid vid institutet. Omsättning under 1997 var 1,5
miljoner kronor. Därutöver står Skilleby gård till förfogande som forsk-
ningsgård och som sysselsätter 3 personer på heltid. För ett fullständigt
förverkligande av forskningsinstitutens forskningsprogram behövs 5 forskar-
platser (utvidgning från nuvarande 2,5), 3 försökstekniker (för närvarande 1),
en sekreterartjänst och en person ansvarig för bibliotek och forsknings-
information. Detta skulle möjliggöras med ett basanslag på ca 5 miljoner kr
per år.
Vi anser det angeläget att staten tillskjuter medel för att säkerställa den
värdefulla forskningsverksamhet som bedrivs vid det Biodynamiska forsk-
ningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan och möjliggöra en fortsatt
utveckling enligt högskolans intentioner. Det är också viktigt att forskningen
får en anknytning till agronomutbildningen. Detta skulle lämpligen ske
genom att Rudolf Steinerhögskolan tilldelas 20 utbildningsplatser för en
specialkurs i ekologisk odling 40 p som kan ingå i agronomexamen.
Ett sådant statligt stöd bör vara ett uttryck för en ökad ambitionsnivå när
det gäller statsmakternas satsning på forskning och utbildning i ekologiskt
lantbruk. Gällande regler för riksdagens behandling av statsbudgeten gör det
dock svårt att nu föreslå sådana nya anslag. Vi förordar därför att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en långsiktig finansiering av forskning och
utbildning i ekologisk odling vid Rudolf Steinerhögskolan till budgetproposi-
tionen för år 2000.
Det är dock angeläget att ett stöd kan utgå redan under 1999. Vi föreslår
därför att för forskning i ekologisk odling vid Rudolf Steinerhögskolan
anslås 3 miljoner kronor. Detta kan finansieras genom en omfördelning i
förhållande till budgetpropositionen av kr 1,5 miljoner från anslaget B 6,
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och kr 1,5 miljoner från anslaget G 1
Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi föreslår vidare att inom Lantbruksuniversi-
tetets ram 20 utbildningsplatser reserveras för en 40 p kurs i ekologisk odling
inom agronomutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan med början från
höstterminen 1999.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett anslag till utbildning och forskning i ekologisk odling vid Rudolf
Steinerhögskolan fr.o.m. budgetåret 2000,
2. att riksdagen beslutar om ett anslag för forskning och utbildning i
ekologisk odling vid Rudolf Steinerhögskolan på 3 miljoner kronor,
finansierat genom en omfördelning av 1,5 miljoner kronor från anslaget B 6
och 1,5 miljoner kronor från anslaget G 1,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer i nästa
budgetproposition med förslag till permanent bidrag till den utbildning och
forskning som bedrivs vid Rudolf Steinerhögskolan.
Stockholm den 27 oktober 1998
Sven Bergström (c)
Gudrun Lindvall (mp)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)