Förra året avskaffade regeringen Naturvårdsverkets
forskningsanslag på 170 miljoner kronor, en åtgärd som ett
enigt forskarsamhälle fördömer. Forskning som söker
orsaker till olika miljöproblem riskerar att minska med en
tredjedel och antalet projekt halveras. Anslaget har gällt
forskningsprojekt inom bland annat grundvatten, land, luft,
toxikologi och miljömedicin. Av Naturvårdsverkets
forskningsbudget på 170 miljoner kronor har tidigare mellan
15 och 20 miljoner per år gått till studier av giftiga effekter
av kemiska ämnen och miljögifter. Oersättlig kompetens
inom området går förlorad och undervisningen i toxikologi
och miljömedicin löper stor risk att förfalla. För att öka
säkerheten och minska risken för miljökatastrofer liknande
den vid Hallandsåsen, krävs en fortsatt hög kompetens vad
gäller grundforskning.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över den samlade
miljöforskningen. Vi vill återföra 100 miljoner kronor till forskning inom
Naturvårdsverkets ram, för den angelägna forskning som verket tidigare
bedrivit. De resterande 70 miljonerna bör forskningsstiftelsen Mistra kunna
kompensera.
Förutom den ovan nämnda forskningen, som vi bedömer som högt
prioriterad, har vi valt att i denna motion om miljöforskning ytterligare lyfta
fram olika forskningsområden med en särskild framtidspotential som enligt
Kristdemokraternas mening bör vara prioriterad.
Forskning om biobränsle
Sverige har mycket goda förutsättningar att framställa
förnybara drivmedel för fordon, liksom även, vid ett samtida
stort uttag av biobränslen, ersätta elproduktion med
kärnkraft. Biodrivmedel har en gynnsam effekt, såväl på
halten koldioxidutsläpp, som på den inhemska
arbetsmarknaden och på handelsbalansen. Svenskproducerat
biodrivmedel gör oss oberoende av import från
oljeproducerande länder, med den oroliga politiska situation
som inte sällan råder där. Biodrivmedlens goda effekt på
miljön och på att skapa arbetstillfällen och en
konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk gör
sammantaget det mycket angeläget att fasa ut fossila
drivmedel och fasa in förnybara biodrivmedel.
Kristdemokraterna anser det angeläget med en
låginblandning av alkohol eller etrar av alkohol i bensin
senast 2002, befrielse från koldioxidskatt och befrielse från
energiskatt på lång sikt samt stöd till
produktionsanläggningar för etanol. Särskilt viktig är
inblandningen för tunga fordon där miljövinsten blir störst.
En introduktion av biobränslen bör ske både genom låginblandning och
genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol.
Låginblandning av största möjliga halt som klaras utan modifieringar i
befintliga motorer ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor
skala. Då skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren
alkoholdrift. Det är viktigt att skatter och andra pålagor inte hindrar ut-
vecklingen av alternativa bränslen. Staten måste medverka till att stimulera
marknaden på detta område.
Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen ska drivas i rätt riktning
och för att öka aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Ett
tydligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar år 2010 drivs med annat än
fossila bränslen. Kristdemokraterna anser det angeläget med forskning om
hur dessa mål ska kunna förverkligas i praktisk verklighet.
Bland andra forskningsområden inom kommunikationsområdet som
Kristdemokraterna anser bör vara prioriterade är forskning för att sänka
produktionskostnaderna för biobaserade drivmedel, som till exempel etanol
baserad på cellulosahaltiga råvaror. Tillsammans med övrig produktion av
biobränslen skulle denna produktion vara särskilt väl anpassad till svenska
förhållanden, med vår goda tillgång på skog.
Forskning om lägre
bränsleförbrukning
Kristdemokraterna anser vidare att forskning för att sänka
fordonens bränsleförbrukning ska vara högt prioriterad.
Svensk bilindustri har gjort ett frivilligt åtagande att till år
2005 sänka bränsleförbrukningen med 25 % jämfört med år
1990. Det är förvisso ett steg på väg, men långt ifrån
tillräckligt. Målet bör skärpas till det dubbla, en halvering av
bränsleförbrukningen under dessa 15 år, med målsättningen
att nå fram till motorer till marknadsmässiga priser som har
en bränsleförbrukning på 0,3 liter/mil. Förutom vinsterna i
handelsbalans och de ekonomiska vinsterna skulle åtgärden
verksamt bidra till att sänka koldioxidutsläppen, liksom
övriga miljöbelastande utsläpp.
Vätgasdrivna bilar
Forskning om bilar som varken släpper ut koldioxid eller
andra miljöförstörande ämnen måste vara högt prioriterad,
och ett område med stor forskningspotential på detta område
är vätgasdrivna bilar. Vätgas kan användas som bränsle i
bilar på flera sätt. Som drivmedel i en förbränningsmotor,
men även genom att omvandla vätgasen till elenergi i
bränsleceller som i sin tur driver elmotorer i en bil.
Motortekniken i sig är inte det största problemet vid dessa
två lösningar. Den stora utmaningen ligger i att lagra
vätgasen i bilen på ett säkert sätt. Distributionskanaler och
produktion av vätgas är två andra problem som måste lösas
om en kommersialisering av tekniken ska bli möjlig.
Övergripande är säkerhetsfrågan eftersom vätgas reagerar
med luft och bildar en högexplosiv blandning, s.k. knallgas.
För 10-20 år sedan diskuterades i dessa sammanhang mest användning av
vätgas i förbränningsmotorer. NUTEK hade t ex ett program inom detta
område tillsammans med Volvo. Nu är det främst forskning om bränsle-
celltekniken som är intressant. I Sverige pågår forskning kring detta med
pengar från MISTRA (Institutet för miljöstrategisk forskning). Volvo och
Ericsson deltar också i detta projekt och företagen är de som bidrar med
merparten av pengarna. Också i andra delar av världen pågår forskning om
att använda vätgasen som drivmedel i någon form. Bl a i Kanada, Japan och
Tyskland.
En samlad bedömning av forskningsläget ger vid handen att vägen till
kommersialisering fortfarande är lång. Man talar om 10-30 års sikt. Höga
målsättningar finns dock på vissa håll. Exempelvis har Japan som ambition
för sitt forskningsprogram - som pågår fram till år 2028 - att försöka skapa
ett samhälle där energianvändningen helt bygger på vätgasanläggning.
För något år sedan presenterade Renault en ny vätgasdriven elbil som man
tagit fram tillsammans med bland andra Volvo, nästan samtidigt som
Mercedes presenterade sin variant av samma tekniska idé. Volvos del i ut-
vecklingsprogrammet handlar om bränslecellen. Bilen tar vätgas som
förvandlas till elenergi i bränslecellen och som sedan driver bilens elmotorer.
Ett speciellt batteri lagrar energin som behövs för till exempel kallstarter
eller kraftig acceleration. Bilen har en räckvidd på ca 500 km, det vill säga i
stort sett samma som en vanlig bensindriven bil.
Mot bakgrund av att lösningar snarast måste finnas för att minska
koldioxidutsläppen är det angeläget att forskningen och utvecklingsarbetet
kring att driva fordon med vätgas får en mer framskjuten plats i
forskarsamhället. Det är också angeläget att undanröja praktiska problem för
att använda befintlig teknik på detta område och ta tillvara de möjligheter
som redan finns. Regelverken måste utformas efter detta.
Dessvärre så missade Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) att
utreda förutsättningarna för just vätgas. Detta är en stor brist eftersom
utredningen nu ligger till grund för förslag om miljöklasser och skatter på
drivmedel. Inte minst är utredningen vägledande för vilken framtida
infrastruktur som är nödvändig när våra fordon ska försörjas med förnybart
bränsle. Det är därför angeläget att ovan nämnda utredning kompletteras med
en genomgång av läget för vätgasen med dess möjliga utvecklingspotential.
De prototyper som Renault, Volvo, Mercedes med flera är engagerade i, är
långt ifrån en serieproduktion. Här är det angeläget att regeringen aktivt
verkar för introduktionen av tekniken genom ökad forskning och fortsatt EU-
stöd, för att möjliggöra en introduktion och serietillverkning av vätgasbilen.
Forskning om
koldioxidbindning
Med mer varsamma metoder vid brukandet av jorden kan
den organiska substansen tillåtas öka och på så sätt binda
kolet igen genom växternas fotosyntes. Idag finns exempel
på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Bl a
visar ett tioårigt storskaligt försök med plöjningsfri odling,
där gröngödsling och spannmål varvats, att kolhalten i
matjorden ökat med 3 000 kg C per hektar och år i
jämförelse med ett konventionellt odlingssystem där plöjning
tillämpas och handelsgödsel tillförts under samma period.
Skulle detta system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, ca 2,8 miljoner
hektar, skulle mer än hälften av utsläppen av koldioxid från förbränningen av
fossila bränslen årligen kunna bindas i jordens organiska substans och
dessutom binda ca 300 kg kväve per hektar. Lösningen för att ge spannmålen
kväve när de bäst behöver det har varit att tillföra humanurin. För att detta
ska kunna bli ett realistiskt alternativ i större skala måste samverkan mellan
stad och land vara stark. De hinder som EU lagt ut mot denna verksamhet
måste undanröjas.
På senare tid har tankar vuxit fram om återvinning och inte minst lagring
av koldioxid under jord och under hav. Kortsiktigt kan det vara nödvändigt
att utveckla system för detta för att på så sätt under det kommande
århundradet också på detta sätt hejda koldioxidtillväxten i atmosfären.
Särskilda forskningsinsatser och utvecklingsprogram för detta bör därför
initieras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om initiering
av forskning för att återvinna och lagra koldioxid.
Järnvägsforskning
Vi kristdemokrater saknar en övergripande
kommunikationsforskning med en betoning på
järnvägsforskning. Sverige kommer under tioårsperioden
1994-2003 att investera stora belopp i en modernisering och
utbyggnad av infrastrukturen. Vad gäller den spårbundna
trafiken skapas en ny marknad för snabb, miljövänlig,
kostnadseffektiv och säker trafik med hög kapacitet. Enligt
vår mening finns därför flera skäl att nu intensifiera
forskning och utveckling inom järnvägssektorn för att bidra
till en teknisk och organisatorisk förnyelse och
effektivisering. Behovet av järnvägsforskning är väl
dokumenterat, bland annat har KFB och NUTEK tagit fram
underlag till forskningsprogram för järnvägssektorn.
Forskning om alternativa
tekniker för nya trafikleder
Ett avsevärt problem är etablering av nya trafikleder inom
framför allt storstadsområden, där det, på grund av att stora
ytor redan är bebyggda och resterande delar är omistliga som
värdefulla grönområden, blivit nära nog omöjligt att finna
korridorer för nya trafikleder som på ett acceptabelt sätt kan
förenas med en god livsmiljö. Här framstår som enda
alternativ att förlägga de nya trafiklederna i tunnlar.
Eftersom detta med nuvarande beprövade teknik är dyrt, att
bygga såväl som att underhålla, är det en angelägen
forskning att finna alternativa tekniker som kan pressa ned
produktionskostnaderna.
Energiforskning
Även när det gäller energiforskning framstår, som vi nämnt
ovan, enligt Kristdemokraternas mening vissa områden som
mer prioriterade än andra. Som vi har utvecklat i andra
motioner anser vi att det är angeläget att bygga ut
energiproduktion genom odling och förbränning av
biobränslen. Vi anser det då nödvändigt att bygga
demonstrationsanläggningar för att i full skala pröva
förgasningsteknik för biobränslen. De praktiska hinder som
ännu föreligger är en angelägen uppgift för forskningen att
undanröja.
Vi vill särskilt betona att en fortsatt framgångsvis utveckling av solceller
kan bli av betydelse för energiförsörjningen i Sverige. En kraftig sänkning av
kostnaderna för solceller i kombination med genombrott inom batteri-
tekniken kan komma att förändra delar av energitillförseln och ge nya
möjligheter till decentraliserad elproduktion.
Forskning kring värmepumpstekniken bör stimuleras så att tekniken kan
utvecklas för att mer av spillvärme kan tas till vara. Det är väsentligt att
redan etablerade tekniker får möjlighet att via vidareutveckling få starkare
möjligheter att bidra till det ekologiskt uthålliga energisystemet.
SMHI:s forskning kring
aktuella extrema
meteorologiska,
hydrologiska och
oceanografiska företeelser
Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt har beskrivit hur
växthuseffekten nu ger en tydlig kollaps i Södra Ishavet.
Likaså har den årliga miljörapporten från Worldwatch
Institute dramatiska beskrivningar av vad som händer om vi
inte lyckas hejda fossilförbränningen och därmed
koldioxidutsläppen och dess effekt på ökad medeltemperatur
på jordklotet. Man räknar med en fortsatt
medeltemperaturförhöjning på 1-3,5 grader de närmaste 100
åren med fortsatta föroreningar av lufthavet. Det innebär att
havsytan kommer att stiga och havsströmmarnas banor kan
komma att ändras. Oväder som orkaner blir vanligare och får
dessutom ökad styrka. Över hela världen kommer vädret att
bli mer extremt med ökad torka, översvämningar och
värmeböljor.
Ett forskningsområde som därför enligt vår mening bör prioriteras är
SMHI:s forskning kring en lång rad extrema meteorologiska, hydrologiska
och oceanografiska händelser som inträffat under perioden 1992-1997 och
vilket samband dessa kan ha med mänsklig aktivitet och störningar i den
ekologiska balansen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillföra 100 miljoner kronor för forskning inom
Naturvårdsverkets ram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning för att sänka produktionskostnaderna för biobaserade
drivmedel,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning för att sänka fordonens bränsleförbrukning, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatta och förstärkta forskningsinsatser för
utvecklandet av drivsystem för fordon som baseras på vätgas, 1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att underlätta introduktionen av vätgas som drivmedel inom
befintliga regelverk, 1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kompletterande utredning om vätgas som alternativbränsle, 1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiering av forskning för att återvinna och lagra koldioxid,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SMHI:s forskning kring en lång rad extrema meteorologiska,
hydrologiska och oceanografiska händelser som inträffat under perioden
1992-1997 och vilket samband dessa kan ha med mänsklig aktivitet och
störningar i den ekologiska balansen,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiforskning vad gäller demonstrationsanläggningar för att i
full skala pröva förgasningsteknik, solceller respektive värmepumpsteknik.1
Stockholm den 25 oktober 1998
Tuve Skånberg (kd)
Dan Ericsson (kd)
Harald Bergström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Amanda Grönlund (kd)
Johnny Gylling (kd)
Caroline Hagström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)