Det finns idag ett stort engagemang för djurskyddsfrågor i
samhället. För oss liberaler är det självklart att vi ska
behandla alla levande varelser med respekt och omsorg.
Genom att visa respekt för djuren är chanserna större av vi
får ett samhälle där människor behandlas väl. Den som är
beredd att misshandla ett djur är troligen också mer benägen
att behandla människor illa.
Humanism kontra
djurrättsfilosofi
Liberalismen är intimt förbunden med humanismen.
Människan måste alltid sättas främst. Detta överensstämmer
inte med den så kallade djurrättsfilosofin som tillskriver
människa och djur samma rättigheter. Om djur - på samma
sätt som människor - skulle tillskrivas vissa rättigheter
skulle det få orimliga konsekvenser.
Konsekvensen av djurrättsfilosofin är att människors rätt och värde slut-
ligen måste vägas mot djurens. Enligt djurrättsfilosofin blir det därför inte
alltid försvarbart att hjälpa till exempel en handikappad människa. En sådan
inställning kan vi liberaler aldrig acceptera och tar såledeles avstånd från
djurrättsfilosofin.
Bättre djurhållning
Ett ökat engagemang och intresse för djurens väl gör också
att människor som konsumenter blir mer medvetna om
djurhållningsfrågor. Det är ett viktigt styrmedel. Medvetna
och upplysta konsumenter har stora möjligheter att utöva
påtryckning genom att köpa varor som säljs av producenter
som har en god djurhållning.
Ett bra exempel på hur detta kan fungera är butikskedjan Hemköps initiativ
att inte köpa in ägg från äggproducenter som inte har frigående höns. Hem-
köp, som har 90 butiker i landet, slutade att sälja burägg. Det har inneburit
att
Hemköp skrivit kontrakt med ett antal äggproducenter och packerier i olika
delar av landet, som ska uppfylla Hemköps krav på äggen. Hemköps initiativ
har lett till att andra butikskedjor och enskilda butiker börjat sälja betydligt
fler ägg från frigående höns. Dels har medvetenheten bland konsumenter i
allmänhet ökat efter det att burhönsfrågan debatterats mycket det senaste
halvåret, dels har butikerna påverkats att ta in sådana ägg. En viktig uppgift
för djurskyddsorganisationerna är att upplysa allmänheten om god djurhåll-
ning.
Andra styrmedel för ett bättre djurskydd är lagar och förordningar. När det
gäller djurskydd är djurskyddslagen och lagen om djurplågeri mest aktuella.
Det är viktigt att dessa lagar är utformade så att de kan respekteras och
följas.
För att kontrollera att lagar och regler följs är det viktigt med en kontroll-
instans. Därför bör länsstyrelsen och andra berörda tillsynsmyndigheter få
ökade resurser för sitt viktiga arbete att se till att lagarna följs.
Folkpartiet har
i tilläggsbudgeten i våras föreslagit att anslaget för djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder ska ökas med ytterligare fem miljoner kronor.
Dessa pengar ska bland annat gå till tillsynsmyndigheter för tillsyn av djur-
transporter. Vi menar att tillsynen måste förstärkas med ytterligare medel.
Därför vill vi under UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar anslag E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder avsätta
4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Samt under anslag E 2 Bidrag
till distriktsveterinärorganisationen avsätta 7 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Ytterligare ett styrmedel är EU:s regler och direktiv för djurhållning. Dessa
bör snarast implementeras såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU.
Djurtransporter
Nya regler för djurhållning beslutades 1995. Det var första
gången som regler instiftades för att begränsa transporttider
och antalet djur i transporterna. De nya djurtransportdirektiv
inom EU som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1997 har
ännu inte börjat gälla fullt ut, bland annat beroende på att
alla medlemsländer inte kunnat enas om alla detaljer i
följdföreskrifterna i tid. Troligtvis kommer det att dröja
ytterligare några år innan reglerna blivit fullt utarbetade och
ytterligare några år innan effekterna av reglerna kan
utvärderas.
Det är mycket rimligt att arbetet med utformningen av dessa regler snabbas
upp. Det är dessutom angeläget att ministerrådet tar fram förslag om de så
kallade mellanstationerna, där djuren lastas om vid långa transporter.
Djur bör i första hand inte betraktas som handelsvaror utan som de levande
väsenden de är.
Som EU-medlem bör den svenska regeringen i första hand driva frågan att
minimera tiden för slakttransporter och arbeta för att allslakt sker nära
djurens uppfödningsplatser. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt uppgifter från EU-kommissionen utbetalades år 1996 ca 302 miljo-
ner ecu i bidrag till export av levande djur. Folkpartiet menar att Sverige
inom EU bör verka för ett borttagande av subventioner vid transport och
försäljning av djur till länder både utanför och inom EU.
Djurförsök
Idag finns det flera produktområden där det är överflödigt
med djurförsök. En rad företag vittnar om att det till exempel
går att producera rengöringsprodukter utan att det föreligger
något behov av att använda sig av djurförsök för att
garantera produktsäkerheten. Det görs till exempel inte heller
numera några kosmetikatester på djur i Sverige. Inom andra
områden, som till exempel utveckling av läkemedel och
vaccin mot hiv, kan vi inte klara detta utan djurförsök.
En utredning har sedan våren 1997 haft i uppdrag att se över alternativa
metoder till djurförsök och försöksdjursanvändningens omfattning i fram-
tiden. Den har också till uppgift att bland annat utarbeta en handlingsplan för
en begränsning av försöksdjursanvändningen samt att utreda frågan om att
reducera användningen av försöksdjur med 50 procent enligt målet i EU:s
femte miljöhandlingsprogram. Vi välkomnar detta. Trots att vi inser att viss
användning av försöksdjur är nödvändig, till exempel för att forska fram
botemedel mot cancer, menar vi samtidigt att det är viktigt att utvärdera
alternativa metoder till djurförsök.
Cirkus
Folkpartiet vill verka för att tillfredsställande minimikrav
införs för hållande av djur i djurparker. Dessa krav bör
tillgodose djurens behov enligt vad som sägs i svenska
djurskyddslagen om naturligt beteende (4 §).
Ett viktigt styrmedel är även i detta sammanhang konsumentens makt. Om
fler väljer att gå på cirkusar som inte har inslag av djurunderhållning i
föreställningen kommer inslaget av djur på cirkus att minska.
Djurplågeri
Straff för djurplågeri infördes i Sverige först år 1857.
Brottsobjekt var då endast kreatur, men sedan 1908 skyddas
alla (även vilda) djur. Brottet beskrevs tidigare som
uppenbar grymhet i behandling av djur. Några år senare
(1921) tillades en förtydligande exemplifikation "genom
misshandel, överansträngning, vanvård eller annorledes". År
1964 talades det i lagtexten om djur som otillbörligt utsätts
för lidande.
Undantaget är den intressekonflikt som råder mellan lagen om djurplågeri
och djurs användande för vetenskapliga ändamål. Lagen om djurplågeri och
djurskyddslagen gör det klart att så kallade försöksdjur inte omfattas av
lagen. Däremot omfattar lagen inte straff för tidelag. Folkpartiet menar att
det inte finns någon anledning att undlåta att klart och tydligt uttrycka att
även tidelag ska omfattas av lagen för djurplågeri.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka för att subventioner vid transport och
försäljning av djur till länder både utanför och inom EU tas bort,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska regeringen i första hand bör driva frågan att
minimera tiden för slakttransporter och för att all slakt skall ske nära djurens
uppväxtplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att införa minimikrav för hållande av djur i djurparker
som skall tillgodose djurens behov enligt vad som sägs i 4 § djurskyddslagen
om naturligt beteende.