De nya genmanipulerade grödorna kommer nu på bred front. De sorter
som är aktuella för odling i Sverige är potatis, raps och sockerbeta.
Potatisen är förändrad med avseende på stärkelseinnehållet. Rapsen och
sockerbetan har gjorts resistenta mot bekämpningsmedel. Såväl potatis
som olika sorters raps har försöksodlats under sommaren. Miljöpartiet
anser att konsekvenserna av odlingen inte är klarlagd och att GMO-
grödor inte bör odlas i landet.
Kemikalieindustrin och gentekniken
De grödor som nu är aktuella har i de flesta fall gjorts resistenta mot
bekämpningsmedel som Roundup och Basta. Att tillverkaren av dem
också tillverkar bekämpningsmedlet ifråga visar med all önskvärd
tydlighet syftet med manipulationen. Det är de stora kemikaliejättarna
som Monsanto och Novartis som tagit tag i gentekniken, helt i sina egna
syften. Här finns mycket pengar. Den europeiska skepsisen har man
ingen förståelse för. Monsantos försök att tvinga på EU partier med
vanliga sojabönor blandade med RR-soja (Roundup Ready Soya Bean)
möttes med stort motstånd, oro och ilska. Man tvingades backa. Nu sägs
GMO-grödorna vara separerade från vanliga, men provtagningar visar att
det är osäkert om det verkligen förhåller sig så.
De stora ger sig dock inte.
Vem efterfrågar de nya sorterna?
Dessa grödor är inget konsumenterna efterfrågat. De bidrar inte heller till
en långsiktigt hållbar utveckling eller ökar livsmedelssäkerheten på
jorden. Tvärtom ökas bindningen för många lantbrukare till kemijättarna,
kontraktsodlingen ökar och såväl den odlade som den naturliga
mångfalden minskar. De bekämpningsmedel, Roundup och Basta, som
olika grödor gjorts resistenta mot, är totalutrotningsgifter, som tar bort
allt i åkern, även grödan om den inte gjorts resistent. Tanken med
resistensen är att bekämpningsmedlet skall kunna sprutas på grödor som
säd, soja, potatis, sallad osv, grödor som sedan blir mat. Dessa
bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter har dessutom visat
sig spridas till såväl yt- som grundvatten på ett sätt som tidigare har
ansetts som omöjligt. Som en anpassning till grödorna har den tillåtna
resthalten av Roundup höjts i Sverige från 0,1 mg per kilo till 20 mg per
kilo, en ökning med 200 gånger. Forskning visar också att
genmanipulation kan få helt andra konsekvenser än förväntat och enligt
vår uppfattning minskar GMO-grödorna livsmedelssäkerheten.
Vår uppfattning är att GMO-grödor bör förbjudas i EU, både vad avser
odling och import, hela eller i processade livsmedel. Detta bör vara den linje
den svenska regeringen med kraft skall driva.
Genmanipulerade grödor i maten
I nästan 60 % av alla sammansatta livsmedel finns soja eller sojalecitin.
En stor del av sojan importeras till Europa från USA, där man nekar att
särskilja den genmanipulerade sojan från den vanliga. Vi konsumenter
ges inte möjlighet att välja vad vi vill äta utan tvingas på en vara många
inte vill ha. De så kallade marknadskrafterna sätts ur spel. Såväl sojaolja
som protein från genmanipulerad soja har använts i svensk livsmedels-
industri och produkterna märktes inte. Efter stort rabalder har det
företaget nu garanterat att så inte längre sker.
Majsen som nu är aktuell har manipulerats på flera sätt. Den är resistent
mot bekämpningsmedlet Basta, den har en gen som gör den insektsresistent
och den har en markörgen som ger motståndskraft mot antibiotika. Att det är
kemijätten Ciba-Geigy, tillverkare av Basta, som tagit fram majsen, förvånar
inte längre. Mönstret känns igen från soja, sockerbeta, raps och andra grödor.
Majsen är bara en i raden där bekämpningsmedelsindustrin "skapar" special-
grödor för sina bekämpningsmedel.
Konsumenterna tackar nej
En stor del av de svenska konsumenterna vill inte ha genmanipulerade
produkter, GMO, vare sig som hela eller processade. Skälen till detta är
flera. Man ser inte detta som den väg som leder till större
livsmedelssäkerhet och ett hållbart jordbruk i världen, snarare tvärt om.
Bönder riskerar att bindas upp till stora kemijättar, som inte bara säljer
utsäde utan också det bekämpningsmedel, som grödan gjorts resistent
mot. Mängden av bekämpningsmedel som används riskerar att öka.
I många länder växer nu motståndet, t ex i Japan och Australien. Även i
EU finns länder som intar en klart restriktivare hållning än Sverige, t ex
Österrike, Luxemburg och Italien. Sverige har dessvärre varit en av
påskyndarna och till och med röstat emot att Österrike skulle få behålla
undantag från att tvingas ta in GMO-majsen. Skamligt!
Ekologiska risker
Man ser också en stor ekologisk risk med nya arter, som aldrig skulle
uppkomma i naturen, eftersom manipuleringen sker genom att gener
flyttas mellan arter, något som inte sker i naturen. Såväl risken att dessa
grödor ska bete sig oförutsett som risken att gener sprids till vilda
släktingar är uppenbara. Rapsen har en vild släkting som mycket väl
skulle kunna få den gen som ger resistens mot bekämpningsmedel. Hur
utrotar man åkerkålen sen i det konventionella jordbruket? Nya gifter?
Genmanipulation för att ge olika grödor möjlighet att ta upp näringsämnen
lättare och därmed tillväxa fortare kommer. Eftersom innehållet i maten
påverkas av odlingsmetoder och snabbväxande grödor med mer kväve-
innehåll har visat sig lättare få svampangrepp kan vi inte se att detta skulle
ge
en bättre föda. Däremot vilja att använda gifter för att slå ut svamparna. Risk
för mer giftrester i maten.
Det finns också en risk att generna sprider sig till den ekologiskt odlade
grödan. Det kan ge konsekvenser som inte kan överblickas idag, men är
naturligtvis ett hot.
Hälsoproblem
Vidare är man orolig för risk för allergi och andra hälsoproblem med den
nya kombinationen av gener. Det är en paradox att människan i vissa
sammanhang inser hur komplicerade olika samband i naturen och det
levande är medan man när det gäller gentekniken låter som om vi vet
ALLT. Samtidigt ökar kunskapen att växter, maten, påverkas av den
odlingsmetod som används. Sammansättningen i födan blir olika. Försök
visar att hyperaktiva barn blir betydligt lugnare med en ekologiskt odlad
föda. Några förklaringar till detta finns inte idag. Den typen av forskning
satsas det inte på. Är man rädd för resultaten? Ett är dock säkert, det
vetenskapen vet idag kommer att omvärderas i morgon.
Antibiotikaresistenta gener....
I majsen finns en markörgen, som är antibiotikaresistent, något som
verkligen kan ifrågasättas. Så är fallet med flera av de grödor som nu
väntar på godkännande. Försök har visat att genen kan bli kvar så länge
att den kan påverka bakterier i magtarmkananlen. Bara risken borde göra
att sådana gener tas bort. De kallas markörgener och finns bara för att
man skall kunna veta i vilka växter genmanipuleringen har lyckats.
Numer finns andra metoder än antibiotikaresistent gen, men sorter med
dessa markörgener finns kvar och försöksodlas för att ansöka om
godkännande.
Ett minimikrav måste vara att sorter med antibiotikaresistens inte odlas i
landet. Detta bör ges regeringen till känna.
.... i GMO-potatis
Även i den industripotatis som nu försöksodlas i Sverige finns
antibiotikaresistenta gener. Man har anfört att detta är oväsentligt
eftersom potatisen skall användas som industriråvara, men.... Man vill
använda pressvattnet som gödning på åkrar och potatisresterna som
djurfoder. Det betyder att det finns risker för att bakterier i jord och mag-
tarmkanalen hos djur kan ta upp antibiotikaresistenta gener och eftersom
man vet att bakterier har förmåga att "byta" gener så vet vi inte vad detta
betyder i framtiden. Vi sprider en risk!
Det är viktigt att inte sprida antibiotikaresistenta gener i miljön - inte
skapa genetiska föroreningar. Därför bör det vara förbjudet att använda
pressvatten och annat material från genmanipulerade grödor med antibiotika-
resistens som gödselmedel på åkrar. Detta bör ges regeringen till känna.
.... i GMO-raps
Även i raps som försöksodlats i Sverige under sommaren 1998 finns
antibiotika-resistenta gener. Det förfärliga är att det sker helt i onödan.
Det gäller Bastaresistent raps där det finns både sorter med
antibiotikaresistent markörgen och sorter utan. Trots detta godkände
Jordbruksverket försöksodling av båda sorterna under sommaren 1998.
Miljöpartiet protesterade i Gentekniknämnden. Vi menade att detta var
en typiskt etisk fråga. Skall en sort få odlas trots att den kan innebära en
risk, om det finns likvärdiga sorter utan denna risk? För Miljöpartiet är
svaret självklart. Även i detta fall borde försiktighetsprincipen gälla och
den sort som innehåller antibiotikaresistens inte odlas.
Märkningen
Märkningen är ett sorgligt kapitel. EU:s nya Novel fooddirektiv lämnar
oss konsumenter fortfarande utan möjlighet till riktiga val. Endast hela
GMO ska märkas. Sojalecitin däremot, som förekommer i ca 60 % av
alla sammansatta livsmedel, behöver inte märkas. I praktiken innebär det
att konsumentens fria val omöjliggörs. Konsumenter kräver att få veta
om livsmedel innehåller GMO eller inte.
När Sverige gick med i EU fick vi höra att en av Sveriges viktiga uppgifter
var att företräda konsumenternas intressen. Var finns det engagemanget
beträffande GMO? Vi anser att Sverige skall gå före och förbjuda försäljning
av mat innehållande hela eller processade GMO. Om den svenska regeringen
inte har kurage att förbjuda GMO-maten, se i alla fall till att den märks, även
sojalecitin och andra processade GMO. Protesterar kommissionen så får väl
EU-domstolen bedöma om det är förbjudet att ge konsumenterna adekvat
information för att kunna välja.
Bara det faktum att det svenska gränsvärdet för bekämpningsmedel i
sojabönor höjts från 0,1 mg till 20 mg per kg, det vill säga med 200 gånger,
som en anpassning till Roundup Ready Soyabean inger kraftiga
betänkligheter. Det är knappast konsumenterna som efterfrågar eller vinner
på sådant.
GMO inte ekologiskt långsiktigt hållbart
Miljöpartiet anser att gentekniskt manipulerade grödor (GMO) inte hör
hemma i ett långsiktigt hållbart jordbruk och samhälle.
Vi står nu inför ett vägval. Antingen satsas det på det ekologiska lantbruket
utan gifter eller så fortsätter vi på "giftvägen" där GMO-grödorna hör
hemma. Vi anser att det första alternativet är det riktiga. Där finns nu alltmer
kunskap och insikten att det är det lantbruket som kan ge säkra livsmedel och
ett jordbruk utan en växande miljöskuld till framtidens barn ökar. De
politiska signalerna måste vara tydliga. Målet måste vara ett ekologiskt
lantbruk och där har GMO-grödorna ingen plats.
GMO-livsmedlens hälsorisker kan inte bedömas
idag
Att ett samband råder mellan växtförhållande och växtens kemiska
sammansättning är utom all tvivel. Undersökningarna baseras dock oftast
på studier av enskilda substanser. Däremot är kunskapen mycket
begränsad när det gäller hur livsmedelssammansättning totalt sett
förändras beroende på utvecklingsfas samt arv och miljöbetingelser. Vid
bedömning av hur gentekniken inverkar på våra livsmedel räcker inte
dagens begränsade kvalitetsbedömningar till. De undersökningar samt de
riskbedömningar som görs av Livsmedelsverket visar på bristen på
metoder som kan bedöma ett livsmedels totala hälsoeffekt. Detta
kommer att medföra svårigheter att göra relevanta och riktiga
riskbedömningar av nya livsmedel som kommer att dyka upp på
marknaden genom den nya utvecklingen av gentekniken (genmodifierade
livsmedel).
Det är av yttersta vikt att forskning om detta och sambanden mellan
sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod (giftanvändning) kommer till
stånd.
Under sommaren 1998 kom dock uppgifter, som är mycket oroande. En
forskare anställd på en inte helt okänd kemikaliejätte valde att läcka sina
iakttagelser. Han kunde konstatera att möss som utfodrats med genmani-
pulerad majs uppvisade sämre immunförsvar än möss utfodrade med annan
föda. Resultaten kan inte förklaras idag, men visst borde de tas på allvar. De
borde vara tillräckliga för att försiktighetsprincipen borde tillämpas och
GMO-grödorna stoppas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud för odling av genmanipulerade grödor i landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grödor med antibiotikaresistens inte bör odlas i landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud att använda pressvatten och annat material från
genmanipulerade grödor med antibiotikaresistens som gödselmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall gå före och förbjuda försäljning av mat
innehållande hela eller processade GMO,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av såväl hela som processade livsmedel av
genmanipulerat ursprung om förbud inte kan skapas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om risker med genmanipulerade livsmedel och
sambanden mellan sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod.
Stockholm den 26 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
Birger Schlaug (mp)
Per Lager (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gunnar Goude (mp)
Mikael Johansson (mp)
Matz Hammarström (mp)