Intresset för mat med hälsoeffekter växer inte enbart i
Sverige. Därför är det viktigt att reda ut att mat i sig inte är
medicin men att vissa livsmedel innehåller naturliga ämnen
som har egenskaper som kan bidra till att hålla sjukdomar
borta. Med ökad kunskap om sambanden mellan kost och
hälsa kan speciella livsmedelsprodukter med
hälsobefrämjande egenskaper s k functional foods skapas.
Problemet är att mat inte får säljas med påståenden om medicinska
effekter, inte ens om det finns dokumenterade forskningsrapporter därom.
Oklarheter om gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel hämmar
idag utvecklingen på området. Det är därför viktigt att reglerna klargörs och
möjligheterna till påståenden kring effekter av functional foods preciseras.
Närmare precisering behövs av hur livsmedel med dokumenterade hälso-
effekter får marknadsföras, utan att råka i konflikt med läkemedels-
lagstiftningen.
Med functional foods menas i allmänhet livsmedel som utöver tillförsel av
traditionella näringsämnen har ytterligare hälsobefrämjande effekt. Begrep-
pet är f n inte legalt definierat eller reglerat i något land utom i Japan, som
i
sin lagstiftning har definierat hur functional foods skall hanteras. Man har
gått ifrån termen "functional foods" och kallar det i stället för Foods for
specified health use (FoSHU). I andra länder inklusive Sverige/EU klassas
livsmedel som påstås förebygga, lindra eller bota sjukdomar som läkemedel.
Functional foods kan definieras som livsmedel utvecklade och produce-
rade för att ge specifika och dokumenterbara hälsobefrämjande egenskaper
utöver att tillföra de vanliga näringsämnena. Aktiva substanser i functional
foods kan vara exempelvis vissa fettsyror, speciella kostfibrer, antioxidanter
eller andra skyddssubstanser. Produkter med levande mikroorganismer, s.k.
probiotika är en annan grupp. Ytterligare exempel är livsmedel där en
ofördelaktig, t.ex. allergiframkallande, komponent tagits bort. Även livsme-
del som t ex kan verka cancerförebyggande torde i en framtid vara möjliga
att utveckla.
Skillnaden mellan vanliga, näringsanpassade produkter exempelvis låg-
fettprodukter och functional foods är att de senare innehåller specifika, aktiva
beståndsdelar och att effekten av det specifika för produkten måste vara
vetenskapligt dokumenterat.
Sverige fick som första land i världen 1990 regler som tillåter vissa gene-
rella hälsopåståenden. Reglerna utformades inom ramen för en branschöver-
enskommelse. Det svenska s k egenåtgärdsprogrammet "Hälsopåståenden
(hälsoargument) i märkning och marknadsföring av livsmedel" bygger på ett
beslut att läkemedelslagstiftningen under vissa avgivna förutsättningar inte
skall tillämpas på livsmedel.
Egenåtgärdsprogrammet reviderades med ikraftträdande 1997. Det begrän-
sas till allmänna påståenden i två steg kring åtta väl etablerade samband
mellan kost och hälsa. Programmet ger således inte möjligheter till produkt-
specifika påståenden, d v s påståenden som innebär att en produkt i sig
påverkar en funktion i kroppen.
Ett förslag till utvidgning av egenåtgärdsprogrammet med möjligheter till
produktspecifika fysiologiska påståenden (PFP) finns sedan i juni utarbetat
av Stiftelsen Svensk Näringsforskning.
I förslaget anges att påståenden om PFP-produkter skall vara underbyggda
med studier på människa som belägger den hälsoeffekt som hävdas. Obliga-
torisk förhandsgranskning av den vetenskapliga kvaliteten på studierna före-
slås med krav motsvarande dem som ställs för publicering i vetenskaplig
tidskrift. Granskningen skall utföras av två eller flera oberoende och för pro-
duktområdet lämpliga experter. Expertgrupper bör upprättas på euro-
peisk/internationell nivå.
Sverige har som beskrivits legat långt framme genom sitt egenåtgärdspro-
gram. I det kompletterande förslaget föreslås inrättandet av en Bedömnings-
nämnd för Kost-Hälsainformation som skall följa upp marknadsföringen av
dessa PFP-produkter.
Det gäller för Sverige att inom EU aktivera och intensifiera arbetet med att
ta fram gemensamma regler för livsmedel/PFP-produkter, s.k. functional
foods. För att inte bromsa den fria handeln över gränserna är det viktigt att
länderna inom EU ges lika förutsättningar för dessa produkter. Olika natio-
nella initiativ med hälsoargument i en rad europeiska länder hotar nu istället
att försvåra handeln över gränserna.
Konsumenternas växande intresse för mat med hälsoeffekter talar för att
functional foods har kommit för att stanna. I Sverige finns redan idag en väl
etablerad samverkan längs hela livsmedelskedjan, från råvara till färdig-
utvecklad produkt. Denna samverkan bygger dessutom på en struktur med ett
öppet och kreativt förhållningssätt som främjar utveckling. Inte minst för den
svenska livsmedelsindustrins framtida konkurrenskraft och möjlighet att
utveckla produkter på functional foodsområdet är det viktigt att reda ut
begreppen.
Vikten av hälsoaspekter på livsmedelsforskningen i allmänhet bör också
lyftas fram i detta sammanhang. Det finns idag starka belägg för att
olämpliga matvanor är en av de viktigaste faktorerna bakom våra stora
folksjukdomar - både hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Men det behövs
fördjupad forskning, forskning kring samband mellan komponenter i
livsmedel och fysiologiska funktioner, för att man optimalt skall kunna
utnyttja skyddsfaktorer i livsmedel. Sådan forskning är också grunden för att
utveckla functional foods. Resultatet av en sådan forskning kan också
motverka hälsokostgeschäft och "hokus pokus".
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klarare regler för s.k. functional foods och för svensk
livsmedelsindustris möjligheter att hävda sig på denna växande marknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att intensifiera arbetet inom EU i syfte att ta fram gemensamma
regler för marknadsföring och utveckling av s.k. functional foods,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördjupad forskning om samband mellan komponenter i livsmedel
och fysiologiska funktioner - livsmedelsrelaterad näringsforskning.