Minken ett aktivt djur
Minken är som alla mårddjur ett mycket aktivt djur med stort behov av rörelse. Den är så väl anpassad till ett liv i vatten att den till och med har simhud mellan tårna. Den hör inte hemma i den svenska faunan, men finns nu i hela landet. I de flesta fall har det varit rymlingar från pälsfarmer som klarat sig bra, eftersom den svenska naturen påminner om den nordamerikanska, där den hör hemma. Men den har också släppts ut för att ge ytterligare ett jaktbart vilt (källa Bjärvall, Ullström boken Däggdjur). Minken har ingen naturlig fiende i Sverige och går ofta hårt åt sjöfågel. Det skjuts enligt statistiken ca 30 000 djur per år, en siffra som torde vara för låg.
Naturliga beteenden
I djurskyddslagens 4 § står att djur skall ges möjlighet till naturliga beteenden. Det är utom all tvivel att minkar inte kan få sina mest grundläggande naturliga beteenden tillfredsställda i en liten ståltrådsbur. Därom är etologer och veterinärer ense. Att hålla djur i trånga burar med nätgolv borde inte förekomma i ett land som säger sig vilja vara vägledande internationellt i djurskyddsfrågor. I Sverige är det mink, höns och räv som utsätts för den behandlingen. Beträffande räv finns beslut om förändring och man har fått ytterligare några år för att ändra förhållandena. Men för landets över en miljon minkar finns ännu ingen ljusning.
Förbjud burhållningen!
Miljöpartiet anser att dagens hantering av minkar i trånga burar strider mot djurskyddslagen. Denna lag, som Sverige skryter så med allt sedan den antogs 1988, måste tas på allvar nu. Den innebär att minkar inte kan hållas i små burar. Det finns ingenting i lagen som säger att 4 § inte skulle gälla även minkar. Förbjud de trånga burarna för minkarna!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om burhållningen av minkar.
Stockholm den 22 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)