Under slutet av 80-talet slog Astrid Lindgren larm om
djurens situation, bland annat om kor som aldrig fick komma
ut ur ladugården och beta gräs. Protesterna ledde till den nya
djurskyddslagen, som kom 1988 och som Astrid Lindgren
fick i 80-årspresent med löfte om såväl fria höns som
betande kor.
Men alla kor kommer inte ut på det efterlängtade betet nu heller, tio år
senare, trots att djurskyddslagen säger att djur skall ges möjlighet till
naturligt beteende och trots att betet och utevistelsen stadgas i förordning och
föreskrift till lagen. Hur många som står inne går inte att få uppgift om. År
1991 stod ca 30 000 kor inne året runt men sedan upphör statistiken på
Jordbruksverket. Den nya djurskyddslagen följs inte upp.
Gällande bestämmelser
Reglerna om betesgång finns i djurskyddsförordningen
(1988:539) samt Statens jordbruksverks föreskrifter
(1993:129) och allmänna råd (1994:2) om djurhållning inom
lantbruket m.m.
Enligt djurskyddsförordningen ska nötkreatur som är äldre än sex månader
och som hålls för mjölkproduktion hållas på bete sommartid. De nötkreatur
som inte hålls för mjölkproduktion ska också hållas på bete eller på annat sätt
ges tillfälle att vistas ute under sommaren. Kravet på utevistelse gäller inte
för tjurar och inte för ungnöt som är yngre än sex månader.
Men det finns regler om undantag från kraven om betesgång i djurskydds-
förordningen.
I Jordbruksverkets föreskrifter regleras betesperioden mer detaljerat och
också när undantag från betestvång kan medges. Betesperioden ska vara
sammanhängande och infalla under perioden 1 maj till 1 oktober. Under
betesperioden ska betesdrift ordnas för samtliga mjölkande kor samtidigt.
Mjölkkor ska under ett dygn minst hållas på bete under tiden mellan två
mjölkningstillfällen. Beläggningen får inte vara högre än att ett växttäcke
bibehålls på minst 80 procent av betesarealen. Men i föreskrifterna finns
möjlighet till dispens från beteskravet. Dispenskraven är detaljerade.
Ingen statistik
När det gäller dispensgivning eller prövning av undantag
från kravet på betesgång är det, enligt
djurskyddsförordningen, Jordbruksverket som handlägger
ärendena om djurstallarna tagits i bruk efter den 1 juli 1988.
Detsamma gäller fall där djurstallarna tagits i bruk före den 1
juli 1988 men sedan byggts om eller byggts till så att
djurantalet utökats med mer än nio vuxna eller arton unga
djur. I övriga fall prövas frågor om undantag av den
kommunala nämnd som har tillsyn över att djurskyddslagen
följs.
Enligt uppgift finns det ingen aktuell statistik angående prövade resp. god-
kända ansökningar om undantag från betestvånget, vare sig på Jordbruks-
verket eller på länsstyrelserna. Det enda som finns är statistik från 1991, då
en enkätundersökning gjordes. Det året gavs 806 dispenser varav 610 gällde
Norr- och Västerbotten. Enligt en uppskattning på Jordbruksverket rörde det
sig då om ca 30 000 kor, de flesta uppbundna. Det året fanns ca 530 000 kor i
Sverige. I interpellationsdebatt med mig den 8 maj 1998 lovade dåvarande
jordbruksminister Annika Åhnberg att ta fram aktuell statistik. Sådan
statistik bör tas fram årligen. Den måste också ge svar på hur många av de
mjölkkor som står inne som går i lösdrift resp. är uppbundna.
Uppbundna året runt i
värsta fall
Det är naturligtvis förvånande att ingen vet hur utvecklingen
ser ut efter 1991. I dispensbestämmelserna talas om att
dispens skall kunna ges under kortare tid, högst fem år.
Egentligen borde därmed alla kor vara ute på bete under
sommaren nu, men så är det inte. Fortfarande står kor
uppbundna i svenska ladugårdar året runt, en typ av
djurhållning som enligt mitt förmenande inte stämmer
överens med djurskyddslagen. I interpellationsdebatten
anförde jordbruksministern följande:
I Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:129) om bete finns ytterligare
bestämmelser om vilka villkor som måste vara uppfyllda för att dispens från
beteskravet skall ges. Om dispensmyndigheten funnit möjligheter att anordna
bete för samtliga mjölkkor i en besättning inte finns, måste ändå alla sinkor
och rekryteringsdjur över sex månader alltid hållas på sommarbete, även om
dispens givits för mjölkkorna. Inga djur som omfattas av en sådan dispens får
stå bundna hela året.
Kravet att även de djur som omfattas av dispens skall ha möjlighet att röra
sig är tydligt inskrivet i Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i
lantbruket. I 26 § punkt 3 e sägs att alla djur som omfattas av undantaget
skall ges möjlighet till motion under en sammanhängande period om minst
två månader per år.
Det måste inte nödvändigtvis vara så att man åtar sig att bygga om för
lösdrift. Det kan vara ett exempel på hur man hanterar problemet. Ett annat
är det som jag också nämnde, att man har en areal som visserligen inte är ett
tillfredsställande underlag för bete, men som dock är tillfredsställande i den
meningen att mjölkkorna kan komma ut och röra på sig.
För att man skall få dispens från det egentliga beteskravet förutsätts att
man på annat sätt har tillgodosett djurens behov av rörelse och motion.
I samtal med flera veterinärer och andra "i verkligheten"
visar sig detta fel. De kor som haft sin sinperiod under
vintern, då alla kor står inne i Norrland av förståeliga skäl,
kommer aldrig ut. Om de kalvar i mars finns det naturligtvis
inga möjligheter till utevistelse under sinperioden i februari.
Om driften är uppbundna kor så står också sinkorna bundna.
Det är alltså bara de mjölkkor som haft turen att sinperioden
sammanfaller med betessäsongen som får komma ut, men de
kor som med dispensen står inne under sommaren är ju just
de korna som sinat och kalvat under vintern. Med andra ord:
de mjölkkor som står inne på sommaren kommer inte ut på
hela året. I värsta fall står de uppbundna. Hela tiden. Enligt
ovan nämnda källor är de flesta kor som står inne på dispens
på sommaren just uppbundna.
Se över reglerna!
Det finns alltså skäl att se över dispensgivningen. Målet
måste givetvis vara att alla kor kommer ut på bete under
sommaren, men ett minimikrav måste i alla fall vara att de
ges möjlighet att röra sig. Annars kan det knappast anses att
djurskyddslagen tillämpas på korna. En ko som står
uppbunden hela året kan inte sägas ha givits möjlighet till
naturligt beteende enligt 4 § Djurskyddslagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av dispensgivningen beträffande betestvånget för
mjölkkor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet till rörelse för mjölkkor för vilka dispens givits,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om årlig statistik beträffande dispenserna.