Under innevarande år, såväl som tidigare år, har flera laxfiskestopp med
mycket kort varsel, införts i Östersjön. De hastigt påkomna stoppen gör
att det är utomordentligt svårt för våra svenska laxfiskare att ha någon
som helst planering för sitt arbete. De små kvoterna och de ständigt
återkommande stoppen medför stora påfrestningar på dessa fiskeföretags
ekonomi. Möjligheten att få ekonomisk kompensation för fiskestoppen
har hitintills varit kraftigt begränsad.
En annan konsekvens av den förda fiskepolitiken är att det i stort sett är
omöjligt för de beredningsföretag som på olika sätt förädlar lax att basera sin
produktion på Östersjölax då man från den ena dagen till den andra inte vet
om det går att få fram råvara.
Vild och odlad lax
Restriktionerna på laxfisket har tillkommit för att slå vakt om den
naturlekande laxen (s.k. vild lax). Stor del av Östersjöns lax härstammar i
dag från den lax som sätts ut som kompensation för älvarnas utbyggnad.
Denna lax odlas genom att rom och mjölke kramas ur vildfångad lax i
våra olika åar och älvar. Då en vuxen lax fångas torde det vara omöjligt
att avgöra dess ursprung i det fall den inte fenklippts innan den satts ut.
Uppgiften hur stor andel av dagens Östersjölax som är s.k. vild lax
skiftar beroende på vilken expert som uttalar sig.
För ett antal år sedan drabbades Östersjölaxen av sjukdomen M 74. Enligt
uppgift från Laxforskningsinstitutet i Älvkarleby är situationen för laxen i
dagsläget avsevärt bättre än för några år sedan. Laxbeståndet har återhämtat
sig rejält de senaste åren enligt expertisen. Detta kan tillfullo intygas av de
i
dag verksamma yrkesfiskarna. Flertalet av dessa hävdar att antalet laxar i
Östersjön för närvarande är fler än någonsin tidigare.
Tillåtna fångstmängder
(Uppgifter från fiskeriverket)
Laxkvoterna (TAC) för åren 1998 resp. 1999 för Östersjön (Main Basin) och
Bottniska viken (Gulf of Bothnia) anges i antalet laxar (inom parentes anges
kvoterna för år 1999).
Estland
8.471
(8.471)
Lettland
53.013
(53.013)
Litauen
6.232
(6.232)
Polen
25.284
(25.284)
Ryssland
7.790
(7.790)
EU
309.210
(309.210)
varav:
Danmark
83.347
(83.347)
Tyskland
9.273
(9.273)
Finland
103.928
(103.928)
Sverige
112.661
(112.661)
Totalt
410.000
(410.000)
För Finska viken finns dessutom en speciell kvot:
Estland
10.230
(9.300)
Ryssland
10.230
(9.300)
EU (varav hela kvoten går till
Finland)
89.540
(81.400)
Totalt
110.000
(100.000)
Av ovanstående framgår att den svenska delen av EU-kvoten uppgår till
112.661 laxar. Finlands kvot uppgår till 103.928 laxar. Dessutom har
Finland tilldelats hela EU-kvoten i Finska viken, vilken uppgår till
89.540 laxar år 1998 och till 81.400 laxar för år 1999.
För 1999 har Finland tilldelats en kvot som totalt är 185.328 och Sverige
en kvot som är 112.661 laxar. Detta innebär att Finlands kvot är 65 procent
större än Sveriges kvot för 1999.
Mängd fångad lax
1998-10-15 redovisades DGXIV-landing report för tiden 1998-01-01-
1998-08-31. Denna visar att Sverige tagit upp 72 procent, Danmark 52 procent
och Finland 52 procent av sina kvoter i EG-vatten. Under samma tid har Finland
endast utnyttjat 21 procent av sin kvot i Finska viken. Till dags dato har
Sverige
utnyttjat hela sin laxkvot. Enligt IBSFC Monthly catch report jan-aug återstår
58 procent att fiska upp.
Fortsatt laxfiske i Sverige
Nuvarande laxkvoter gör det omöjligt att överleva som laxfiskare i
Östersjön. Detta drabbar inte minst laxfiskarna i södra Östersjön. Till de
låga kvoterna skall för deras del läggas de senaste årens förskjutning av
laxfisket mot Bottenviken/Bottenhavet. Fram till 1996 fördelades den
svenska laxkvoten på så sätt att 30 procent skulle fångas norr om 59° 30'
och 70 procent söder om denna linje. 1996 tog Fiskeriverket ett
principbeslut som innebar en förskjutning i fördelningen mellan å ena
sidan laxfisket för yrkesfiskare i Bottenviken/Bottenhavet (N om 59°
(30') och å andra sidan laxfisket i södra Östersjön (S om 59° (30').
Fördelningen skulle ändras från 30/70 procent, via 40/60 procent och till
50/50 procent. Fiskeriverket beslutade den 10 december 1997 att
fördelningen för 1998 skulle vara 50/50 procent.
Framtiden
Framtiden för det svenska i laxfisket är mörk. Detta gäller i ännu högre
grad för laxfiskarna i södra Östersjön. Dagens låga kvoter, förskjutningen
av det svenska fisket mot Bottenviken/Bottenhavet är realiteter som lett
till mycket svår ekonomisk situation för flera av fiskeföretagen. Det
krävs rejält utökade kvoter. Sverige måste i kommande förhandlingar se
till att få en betydligt större del av den gemensamma kvoten. Fiskarna
måste få rätt till kompensation vid sådana tillfällen då de tvingas avstå
från fiske p.g.a. laxfiskestopp. Staten måste erbjuda acceptabla villkor till
de laxfiskare som tvingas avveckla sina företag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att Sverige i
kommande förhandlingar kan verka för en utökad laxfiskekvot i Östersjön i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att Sverige i
kommande förhandlingar kan verka för att en ökad andel av laxkvoten
tilldelas svenska fiskare i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
Fiskeriverket får i uppdrag att se över fördelningen av den svenska kvoten
mellan södra och norra delen av Östersjön i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
Fiskeriverket får i uppdrag att se över laxfiskarnas situation och möjlighet
till
ekonomisk kompensation då de tvingas avstå från sin verksamhet på grund
av fiskestopp och alltför små kvoter i enlighet med vad som anförts i
motionen.