Slå vakt om kustfisket och kustsamhällena
Sedan urminnes tider har befolkningen försörjt sig på fiske utmed våra kuster. I Bohuslän har fiskare som yrkesgrupp varit dominerande i samhällslivet.
När man numera promenerar längs den så populära Smögenbryggan blir man ledsen för att inte säga bestört. Där finns bara två tre båtar i reguljärt kust- och havsfiske.
De båtar som nu finns i hamnen kommer kanske snart att säljas eller huggas upp. Den som idag har råd och kraft att skaffa sig en ny båt, måste "samla tonnage" för att kunna anskaffa en ny tillräckligt stor båt.
Antalet fiskebåtar har minskat i rask takt under senare år. Det beror på att man för att "samla tonnage" köper upp äldre men helt funktionsdugliga båtar. Priserna har anpassats till de generösa skrotningspremierna.
Investeringarna i den bohuslänska fiskeflottan är helt koncentrerade till Göteborg och Öckerö. Det innebär att fisket förskjuts från norra och mellersta Bohuslän till Göteborgsområdet. Bohuslän riskerar därmed att mista en annan av sina traditionella näringar. De små kustsamhällena utarmas alltmer och utflyttningen tar ny fart.
De bekymmer och arbetsinsatser som följer med yrkesfisket attraherar inte unga människor. Det är beklagligt. Finansierings- och lånemöjligheterna är heller inte anpassade till behoven. En översyn av dessa viktiga instrument behövs.
I Europa finns ambitionen att öar och kustsamhällen skall leva och att människor skall kunna få sin näring där. Inom EU:s många program finns ett som gäller 5B Skärgård. Inom detta program är pengar avsatta för att stötta traditionella näringar. Andra program har liknande syften.
Det vore olyckligt för landet, västkusten, turismen och miljön samt för invånarna i kustområdena om fisket som näring försvann.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning som belyser de nuvarande yrkesfiskarnas situation, ungdomens möjligheter och ambitioner att fortsätta inom detta yrke och hur finansierings- och låneinstrumenten skall kunna moderniseras och anpassas till näringens behov.
Stockholm den 26 oktober 1998
Berit Adolfsson (m)