Skogsnäringen är den bransch som svarar för de största
nettoexportinkomsterna i vårt land. Skogsbruket och den
därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge
en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och
svensk skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs
övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som
befrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget
att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid
utformningen av den övergripande skogspolitiken.
Skogsvårdslagen där miljö- och produktionsmål jämställs bygger på
förvaltarskapstanken, ett ansvarstagande som skogsbrukare har att ta för
kommande generationer. Lagen är utformad för att ge skydd åt den
biologiska mångfalden samtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad
för den svenska skogsindustrin.
Denna lagstiftning har bara gällt några år men kan vara överspelad i och
med den nya miljöbalken. Miljöbalken uppvisar nämligen brist på förståelse
för skogs- och lantbrukets förutsättningar. Oklarheterna i den nya lag-
stiftningen kan därmed komma att drabba skogsbruket hårt till nackdel för
skogsvården och därmed också svensk ekonomi.
Från Kristdemokraternas sida har vi tidigare avvisat ett antal regerings-
förslag som innebär en återgång till ett mer detaljreglerat skogsbruk.
Den nya skogspolitiken bör få verka under en längre tid innan en mer
omfattande utvärdering görs och vittgående slutsatser dras.
Regering och riksdag har tidigare markerat samstämmighet i synen på
ägarstrukturen i det svenska skogsbruket vilket inneburit att det enskilda
ägandet ska stimuleras till skillnad mot ett ökat storbolagsägande. Även
fortsättningsvis bör det enskilda ägandet i svenskt skogsbruk stimuleras.
Skogsvårdsorganisationens insatser för aktiv rådgivning och information
till framför allt skogsägarna har varit klart otillräckliga. Därför bör dessa
insatser - speciellt produktionsrådgivningen - öka.
På det internationella området måste insatserna från statens sida öka. Den
internationella konkurrenssituationen gör det helt nödvändigt att det vid
svenska beskickningar utomlands finns kompetens och resurser att bevaka
skogsfrågorna och att marknadsföra svensk skogsindustri. För närvarande är
Sverige många gånger orepresenterat vid viktiga internationella mässor,
konferenser och andra sammankomster medan däremot våra viktigaste
konkurrentländer Finland och Kanada har stark internationell närvaro. Det är
ett nationellt intresse att de svenska skogliga intressena får en ökad
internationell statlig representation. Skogsstyrelsen har genom åren haft stor
nytta av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som funnits att tillgå. På så sätt
har personal kunnat arbeta med skötsel av skog och naturreservat. Man har
haft hjälp med kulturvård och vård av fornminnen m.m. Vid årsskiftet så
upphör nuvarande form av Arbetslivsutveckling (ALU) och ersätts med
Arbetspraktik. Samtidigt införs ett finansieringsbidrag för arbetsgivaren som
för Skogsstyrelsens del betyder en merkostnad som innebär att de flesta av
dem som idag är engagerade i praktiskt arbete med skogsskötsel kommer att
bli öppet arbetslösa. Detta gagnar vare sig skogen, statskassan eller den
enskilde arbetslöse. Därför bör riksdagen fatta beslut om att statliga
myndigheter bör slippa finansiera arbetspraktikanter utan detta bör också
fortsättningsvis finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel.
Skogsbruket är en näringsgren som kan drabbas mycket hårt av
insektsangrepp som kan slå ut stora delar av skogsbeståndet och därmed
drabba den enskilde skogsägaren mycket hårt. Det ska finnas statliga medel
till ett katastrofskydd vid t.ex. angrepp av granbarkborre så att insatser kan
komma igång omedelbart innan skadorna ytterligare förvärras. Detta
utvecklas ytterligare i Kristdemokraternas utgiftsområdesmotion för jord-
och skogsbruk.
Försurningen är ett problem för skogsbruket som orsakas av bl.a. nationellt
och internationellt ökad fossilförbränning. När skogstillväxten därigenom
hämmas måste staten vara beredd att ge ekonomisk kompensation för detta.
Ett statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket ska också kunna lämnas i form
av åtgärder mot markförsurningen.
Den pågående nyckelbiotopsinventeringen kommer med stor sannolikhet
att visa att det behövs ytterligare medel för att täcka behovet att ersätta
markägare vid avsättning av biotopskyddsområden och för naturvårdsavtal.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stabila och långsiktiga spelregler för skogsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvenserna av miljöbalken i förhållande till skogvårdslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om deltaljregleringar av skogsbruket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av den nya skogspolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägarstrukturen inom svenskt skogsbruk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsorganisationens informations- och rådgivningsverksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet för Skogsstyrelsen att också fortsättningsvis få
möjligheter att ha arbetslösa som arbetspraktikanter utan att belasta
Skogsstyrelsens budget,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av ett katastrofskydd för skogsägare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd till skogsägare för åtgärder mot markförsurning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för biotopskyddsområden och för naturvårdsavtal.
Stockholm den 27 oktober 1998
Caroline Hagström (kd)
Dan Ericsson (kd)
Harald Bergström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Amanda Grönlund (kd)
Johnny Gylling (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Tuve Skånberg (kd)
Inger Strömbom (kd)