Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i vårt land har ett
produktionsvärde på drygt 2,5 miljarder kronor, beräknat på
redovisade arealer och produktion i SCB:s
trädgårdsinventering 1996. Produktionen som omfattar
yrkesmässig odling av grönsaker i växthus och på friland,
odling av frukt, bär och plantskoleväxter samt växthusodling
av krukväxter och snittblommor svarar sammantaget för
cirka hälften av den svenska konsumtionen av dessa slag av
produkter.
Antalet producerande trädgårdsföretag uppgår till ca 3700 varav ca 1400
med odling i växthus och 2900 med frilandsodling. Antalet sysselsatta upp-
går till drygt 25 000 motsvarande ca 10 000 helårsanställda. En betydande
del av arbetstillfällena i branschen utgörs av säsongsmässiga skördeanställ-
ningar.
En mer ingående redovisning av branschens produktions-, sysselsättnings-
och konkurrensförhållanden lämnas i utredningsbetänkandet En livsmedels-
strategi för Sverige, SOU 1997:167. Av denna framgår också att trädgårds-
näringen är en utpräglad småföretagsbransch med bred spridning över landet
och med en viktig sysselsättningsskapande betydelse i många områden med
en i övrigt svag industri- eller näringsverksamhet.
Utredningen lämnar en ingående redovisning över den svenska trädgårds-
odlingens konkurrenssituation beträffande skatter, avgifter och produktions-
förhållanden, främst genom en jämförande studie med Danmark och
Holland. Dessa båda länder svarar för en betydande del av den export av
trädgårdsprodukter som idag sker till Sverige. Den svenska odlingens
konkurrenssituation har blivit mer utsatt sedan EU-medlemskapet och en
successiv tillnärmning av den svenska produktionsprisnivån kan noteras utan
att en motsvarande utjämning av produktionskostnader och produktions-
villkor hittills skett.
Det är viktigt att en svensk trädgårdsodling med de mycket positiva
kvalitets- och miljöfördelar som den har kan vidmakthållas och att den ges
möjlighet att konkurrera med importen på lika villkor vad gäller i första hand
produktionsskatter, forsknings- och utvecklingsstöd samt sysselsättnings-
och anställningsfrämjande åtgärder. I det följande presenteras ett antal
områden och åtgärder där vi anser att konkurrensvillkoren för den svenska
trädgårdsodlingen behöver förbättras. En del av dessa tas också upp i
utredningen och vi utgår ifrån att regeringen i beredningen av utredningens
förslag beaktar vad vi här för fram.
En förbättring av konkurrensförhållandena för trädgårdsodlingen bör också
ta sikte på att förstärka de fördelar en svensk produktion och svenska
produkter skulle kunna utnyttja för export till EU-marknaden och till länder
utanför gemenskapen i vår omedelbara närhet. I sin tur skulle detta främja en
tillväxt inom näringen och en ökad sysselsättning inom sektorn.
Investerings- och
produktutvecklingsstöd
Den svaga lönsamhetsutvecklingen i trädgårdsföretagen
hittills under hela 90-talet har medfört en kraftig
eftersläpning i strukturutvecklingen och i förnyelsen av
produktionsbyggnader och produktionsteknik. EU-medlem-
skapet har inte inneburit någon fördel i detta avseende för
branschen. Av SCB-statistiken framgår att företagsstorleken
inom växthusodlingen endast marginellt förändrats under
denna period. Medelarealen växthusyta i Sverige är ca 2 400
m2 medan den i Danmark är nästan dubbelt så stor och i
Holland ca tre till fyra gånger så stor. Nyföretagandet inom
odlingen i Sverige är också för lågt för att på sikt kunna
upprätthålla den nuvarande omfattningen av den svenska
trädgårdsodlingen.
Det investeringsstödsprogram som riksdagen beslutade införa den 1
januari 1997 ger idag som maximalt investeringsstödbelopp 150 000 kr per
företag. Detta belopp är inte anpassat efter växthusodlingens mer kapital-
intensiva investeringsåtaganden och behov. Stödet utgår också endast till
energibesparande och miljöförbättrande åtgärder.
I utredningen föreslås att det införs ett särskilt, generellt investeringsstöd
för strukturanpassningen inom växthusodlingen inom ramen för EU-
strukturstödsprogram. Stödet föreslås utgå under en femårsperiod med en
ram på 10 miljoner kr per år och utgå med maximala stödbelopp enligt EU:s
regler.Vi stöder utredningens förslag. Regeringen har dock förhalat
behandlingen av utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige". Förutsätt-
ningar har ej heller skapats i budgetförslaget för 1998/99. Regeringen bör
därför snarast återkomma till riksdagen med förslag.
Produktionsmedelsskatter
En starkt bidragande faktor till det eftersatta
investeringsbehovet och den hämmande åldersstrukturen för
det svenska växthusbeståndet och för den avstannade
nyetableringstakten inom näringen är de högre svenska
produktionsmedelsskatterna på energi, handelsgödselmedel
och bekämpningsmedel. I den ovannämnda utredningen
framgår att den sammantagna
produktionsmedelsbeskattningen i Sverige är tre gånger så
hög som i Danmark. I Holland belastas inte näringen med
detta slag av skatter.
I Danmark har t. ex. energibeskattningen dessutom en utformning som
innebär att skatterna återförs till näringen som ett stöd för energibesparande
investeringar. Programmet är anpassat för att främja en strukturanpassning
av den danska växthusodlingen mot större och rationellare brukningsenheter.
Vi anser det vara rimligt att den svenska trädgårdsodlingen omgående ges
samma konkurrens- och utvecklingsmöjligheter som i konkurrentländerna
inom gemenskapen. Mot den bakgrunden är det angeläget att i en första
omgång skyndsamt företa en anpassning av energibeskattningen och i likhet
med utredningens förslag reducera den nuvarande koldioxidskatten på
bränsle till växthusodlingen till i nivå med EU:s miniskattedirektiv för
mineraloljeprodukter motsvarande 160 kr/m3 olja. Motsvarande anpassning
av beskattningen av dieselolja, handelsgödselmedel och bekämpningsmedel
bör också ske.
I den nyligen avgivna regeringsdeklarationen framhålls att jordbruket skall
ges villkor som är likvärdiga med andra näringars. Vi vänder oss mot detta
uttalande eftersom en sådan jämförelse inte på något sätt är relevant för
konkurrenssituationen för jordbruket eller trädgårdsnäringen. Den relevanta
jämförelsen och det som bör vara bestämmande för beskattningsför-
hållandena är jämförelsen till den direkt konkurrerande produktionen i andra
exportländer på det sätt som redovisas i den här refererade utredningen och i
denna motion.
Forsknings- och projektstöd
Av väsentlig betydelse för trädgårdsnäringens
konkurrenskraft i ett både näraliggande och längre
perspektiv är dess möjligheter att bedriva ett progressivt
utvecklingsarbete och att ha tillgång till ett resursstarkt och
ändamålsenligt system för tillämpad forskning och
projektverksamhet. I takt med att samhällets resurser alltmer
koncentrerats till den mer undervisningsstödjande
forskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet har ansvaret
för den tillämpade utvecklingsverksamheten tydligare förts
över på näringen själv att ta ansvar för.
Bristen på denna viktiga tillämpade forskning och utvecklingsverksamhet
har bl.a. uppmärksammats av Statens Råd för Skogs- och Jordbruksforsk-
ning. Detta råd har i ett särskilt utredningsbetänkande äskat särskilda
budgetmedel för sådan verksamhet och även uttalat sig för att samhället
stöder näringen i uppbyggnaden av en gemensam utvecklingsfond genom en
lagstiftning om en obligatorisk produktionsavgift. Från näringens sida har
också krav på sådan medverkan framställts sedan ett par år tillbaka.
Samhällsstödda system för en uppbyggnad av en sådan utvecklingsfond
finns sedan många år i alla övriga EU-länder. Frågan får mot denna bakgrund
en stark konkurrensmässig dimension. Den svenska trädgårdsodlingen är
därmed det enda land inom gemenskapen som ännu saknar denna möjlighet
att bedriva ett kollektivt utvecklingsarbete för en fortgående praktisk
marknads-, miljö- och konkurrensanpassning av produktionen.
I utredningen påtalas också behovet av att resurser tillskapas för denna
tillämpade utvecklingsverksamhet. Utredningen pekar på att sådan tidigare
varit samhällsstödd och på svårigheterna att på frivillig väg generera sådana
resurser inom näringen själv. En orsak till denna svårighet är som vi ser det
näringens utpräglade småföretagarkaraktär och avsaknaden av utbuds-
samlande förädlingsled eftersom produktionen uteslutande avser färska,
oförädlade produkter. Utredningen föreslår för sin del att frågan tills vidare
löses genom att samhället årligen av budgetmedel anvisar 15 miljoner kr för
verksamheten.
Vi är principiellt emot lagstadgade produktionsavgifter, men anser att det
finns anledning att närmare undersöka hur näringens förslag om en
utvecklingsfond - likt vad förekommer i övriga medlemsländer - skall kunna
förverkligas. I ett sådant system skulle finansieringsansvaret falla på
näringen själv och budgetmedel endast utgå som miljöstimulanser och i en
lägre omfattning i den del som avser en förstärkning av SJFR:s
programbundna, tillämpade forskningsverksamhet.
I regeringens senaste forskningsproposition, 1996/97:5, framhölls att
regeringen avsåg att senare återkomma till riksdagen i frågan om en förstärkt
trädgårdsforskning. Så har ännu inte skett, och vi anser att regeringen mot
den här redovisade bakgrunden omgående bör framlägga ett samlat förslag
till hur man anser att trädgårdsnäringens behov av tillämpad forskning och
utvecklingsverksamhet skall lösas. Här bör också finnas ett förslag om
näringens medverkan med utgångspunkt i den egna konkurrenssituationen.
Arbetskrafts- och
sysselsättningsfrågor
Trädgårdsnäringen sysselsätter ett betydande antal personer
under skördesäsong. Kostnaden för skördearbete utgör också
en betydande andel av framförallt frilandsföretagens
produktionskostnader. Det är ofta svårt att uteslutande klara
detta arbete med svensk arbetskraft varför i viss omfattning
tillfällig arbetskraft från länder utanför gemenskapen anställs
kortvarigt. För denna anställning betalar odlarna fulla
arbetsgivaravgifter trots att arbetstagarna inte får
tillgodogöra sig hela trygghetssystemet. Avgifterna får
därför karaktären av skatt. Administrationen och
redovisningen av dessa avgifter är också en belastning på
företagen under denna intensiva period i verksamheten.
I flera EU-länder tillämpas betydande lättnader i avgiftsuttaget på tillfälligt
anställd skördearbetskraft. I Belgien tillämpas en nedsättning av arbets-
givaravgiften från 35 till 4 % under en 60-dagarsperiod för denna kategori
arbetstagare och i Holland tillämpas ett särskilt fruktplockarreglemente med
nedsatta avgifter. I Tyskland tillämpas ett motsvarande system som i Belgien
med avgiftsbefrielse för en första arbetsperiod av denna slags anställning.
I Sverige finns en avgiftsfri lönegräns på 1 000 kr under vilken
arbetsgivaren inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter. Gränsen fastställdes
senast 1985 varför vi anser det finns skäl att på nytt pröva denna gräns. En
prövning bör därvid göras utifrån den konkurrenssituation som ovan
redovisats. En prövning av gränsen bör också ses i perspektivet av behovet
att generellt skapa enklare administrativa rutiner för den småföretagar-
kategori det här handlar om.
Riksdagen har tidigare beslutat om en särskild nedsättning av arbets-
givaravgifterna för små och medelstora företag med 5 % för en månatlig
maximal lönesumma på 71.000 kr. För företag inom en näring med en stark
säsongsmässighet i sitt arbetskraftsbehov innebär regeln att man inte kan
utnyttja nedsättningen på årsbasis i samma omfattning som företag med en
jämn sysselsättning över året. Det finns anledning att i det sammanhanget ta i
beaktande vad som i regeringsförklaringen framhållits om att jordbruket skall
ha likvärdiga villkor med andra näringar.
I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 framhöll utskottet att man
inte fann den nuvarande ordningen för den särskilda nedsättningen av
arbetsgivaravgiften tillfredsställande utan förutsatte att regeringen överväger
möjligheten av en årlig avstämning av denna. Vi delar finansutskottets
mening i frågan och anser att trädgårdsnäringens företag av rättviseskäl och i
beaktande av sin konkurrenssituation medges en nedsättning av arbets-
givaravgiften baserad på årslönesumman upp till ett maximibelopp på
852 000 kr (12 x 71 000 kr).
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade konkurrensvillkor för den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning av
arbetsgivaravgiften i enlighet med vad som anförts i motionen.1
Stockholm den 25 oktober 1998
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)