av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina Pettersson (s)
Svensk trädgårdsodling
Inom svensk yrkesmässig trädgårdsodling pågår ett mycket ambitiöst
miljöarbete. Trädgårdsodlingens Riksförbund (TRF) har bland annat
antagit en miljöpolicy med utgångspunkt i kretsloppsprincipen.
Tillsammans med LRF har ett miljöhusesynprogram utformats för
trädgårdsnäringens olika branscher. För att föra ut dessa miljöambitioner
i de enskilda företagen har också en omfattande utbildningsverksamhet i
integrerad produktion startats. Denna är emellertid alltjämt i ett
inledningsskede och därför är det särskilda arealstödet för resurshållande
konventionellt jordbruk utomordentligt viktigt för trädgårdsnäringen.
Med hänsyn till trädgårdsodlarnas arealintensiva produktionsform med
genomsnittligt lägre företagsarealer är det av stor vikt att arealstödets
storlek
anpassas så att det i trädgårdsföretagen och i företag med annan specialiserad
odling upplevs som ett reellt stöd med förutsättning att täcka kostnader i
företagets miljöengagemang. Nuvarande stödbelopp och det totala
ersättningsbelopp som utgår till trädgårdsföretagen utgör inte tillräcklig
stimulans till ett ökat utbildningsintresse bland odlarna för integrerad och
biologisk produktion. Arealersättningen i REKO-stödet för trädgårds-
näringen och för annan specialodling bör därför differentieras.
Enligt nuvarande EU-regler kan stöd för ekologisk odling endast utgå till
odling på friland. Det är en brist då det finns likvärdiga skäl att stimulera
till
en ökad utveckling av den ekologiska växthusodlingen såväl av ätliga
produkter som av prydnadsväxter. Även om utvecklingen och användningen
av biologiska bekämpningsmetoder inom växthusodlingen kommit mycket
långt är det förenat med särskilda kostnader att övergå till en fullständig
ekologisk odling i växthus. Inte minst gäller detta regleringen av
växtnäringstillförseln i dessa produktionssystem. Det ekologiska stöd-
programmet i EU bör därför utökas till att även gälla för växthusodlingen.
Inom ramen för EU:s strukturstöd har de flesta medlemsstaterna, däribland
Danmark och Finland, infört ett generellt investeringsstöd enligt EU:s
maximala normer. I Finland har härutöver utverkats gemenskapens stöd för
att övergångsvis efter EU-inträdet ytterligare ge nationellt stöd. Motiveringen
till detta har varit att stärka trädgårdsnäringens företag för att kunna möta
öppnare och starkare konkurrenssituationer efter inträdet. I Sverige infördes
den 1 januari 1997 ett begränsat investeringsstöd efter EU:s normer. I
Danmark har även inrättats ett särskilt stöd för energibesparande
investeringar i trädgårdsföretagen. I Holland har nyligen antagits ett
investeringsstödsprogram med syftet att ytterligare stärka struktur-
utvecklingen mot större och rationella företag. Den svaga lönsam-
hetsutvecklingen i trädgårdsnäringen hittills under 1990-talet har medfört en
kraftig eftersläpning i strukturutvecklingen och i förnyelsen av
produktionsbyggnader och produktionsteknik. Utifrån detta anser vi att en
översyn bör göras av investeringsstödet till trädgårdsnäringen samt att frågan
om ett särskilt stödprogram för produktutveckling behandlas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk trädgårdsodling.