av Lisbeth Staaf-Igelström och Marina Pettersson (s)
Utveckling av ekologiskt lantbruk
Dagens ekologiska lantbruk har utvecklats under de senaste decennierna
av ett fåtal pionjärer bland lantbrukare, trädgårdsodlare och forskare. Det
har funnits vissa resurser i form av forskningsanslag vid bl.a. Skogs- och
Jordbrukets Forskningsråd (SJFR) och några privata stiftelser samt
utvecklingsmedel som har ställts till förfogande av regionala
myndigheter.
Under de senaste åren har svenska staten avsatt 15 miljoner kronor till
ekologiskt lantbruk via Jordbruksverkets (SJV) program för Försöks- och
utvecklingsmedel avseende miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Under
1997 och 1998 har 13 miljoner kronor fördelats till tillämpade FoU-projekt
och resterande 2 miljoner kronor har avsatts till marknadsfrämjande åtgärder.
Ytterligare medel har satsats via SJFR på en forskarskola och ett
forskningsprogram för att stödja utvecklingen inom ekologiskt jord- och
trädgårdsbruk. Dessa medel används främst till projekt med karaktär av
grundforskning.
För närvarande finns det relativt god tillgång på medel för utbildning och
rådgivning inom ramen för EU:s miljöstödsprogram. De rådgivare som
arbetar med frågorna har dock ett mycket bristfälligt kunskapsunderlag i
form av forsknings- och försöksresultat. När det gäller frånvaron av tekniskt
utvecklingsarbete är det mycket kännbart för lantbrukarna. De är ännu en
alldeles för liten grupp för att de stora företagen skall intressera sig för de
specifika frågor som berör ekologiskt lantbruk.
I den målsättning om att nå 10 % ekologiskt lantbruk till år 2000, som
Sveriges riksdag har antagit, anges inga tydliga kvalitativa mål. För att kunna
uppnå 10 % ekologisk produktion något år in på 2000-talet mätt som volym
högkvalitativa livsmedel fordras ytterligare utvecklingsinsatser. Arbetet med
tekniskt utvecklingsarbete, fältforskning och grundforskning behöver
intensifieras.
Det finns dessutom behov av marknadsfrämjande arbete eftersom
volymerna fortfarande är så små att de inte kan generera tillräckligt med
medel för särskilda marknadsföringsinsatser. Det är intressant att jämföra
med situationen i Danmark där statligt stöd för marknadsfrämjande åtgärder
har varit betydande. Stödet har medfört att produkterna har fått flerdubbelt
större marknadsandelar, t.ex ekologisk mjölk, jämfört med Sverige.
Förädlingsindustrin och handeln efterfrågar större mängder ekologiska
råvaror och produkter än vad som finns tillgängliga. För närvarande bromsas
utvecklingen av bristen på kunskap och de stora kostnader som är
förknippade med transporter och förädling av förhållandevis små volymer.
Målsättningen är att tioprocentsmålet skall avse såväl ekologiskt odlad areal
som volymen högkvalitativa ekologiska produkter. Volymmålet skall kunna
nås år 2002 med hjälp av ett utvidgat utvecklingsprogram för ekologiskt
lantbruk. Syftet med ett utvidgat utvecklingsprogram är att det ekologiska
lantbruket skall få en bättre kunskapsbas och teknisk utvecklingsnivå. Detta
är mycket viktigt för att kunna leva upp till kraven på hög status beträffande
resurshushållning, bidrag till biologisk mångfald och hög livsmedelskvalitet.
Det ekologiska lantbruket skall utvecklas till en viktig föregångare för ett
miljömässigt väl anpassat produktionssystem. De positiva sysselsättnings-
effekterna inom primärproduktion och förädling är också en betydelsefull
faktor för utvecklingen i regioner med svag arbetsmarknad.
De pågående forskningsprogram vid SJFR och SJV som fokuserar intresset
på ekologiskt lantbruk behöver förstärkas med ekonomiska resurser. En
helhetssyn och integrering av olika ämnesområden som exempelvis
djurhållning och foderproduktion är ytterst angeläget. Under ledning av det
nybildade Centrum för Uthålligt Lantbruk (=ekologiskt lantbruk) vid
Sveriges lantbruksuniversitet utarbetas för närvarande en samlad bild över de
mest angelägna forskningsområdena.
Vidare är det av största vikt att de resurser som finns på landets försöks-
gårdar tas till vara. De erfarenheter, miljödata och produktionsuppgifter som
kan samlas upp behöver dokumenteras systematiskt.
Bättre tekniska lösningar för bekämpning av ogräs och spridning av
organiska gödselmedel är exempel på frågor som behöver lösas. Nya system
för djurhållning med god djurmiljö och samtidigt godtagbar produktion
behöver provas i praktiken.
Det nätverk av försöksgårdar som arbetar med ekologiskt lantbruk behöver
stöd för att kunna anpassa nya forskningsrön till praktiken och samtidigt
fungera som demonstrationsgårdar för visning och utbildning. Det finns
drygt 10 försöksgårdar idag, inklusive Ekhaga försöksgård vid SLU. Värdet
av försöksgårdarna som demonstrationsanläggningar höjs markant om
erfarenheter från längre perioder kan dokumenteras på ett bra sätt.
Under en period av 2-3 år finns det även ett stort behov av marknads-
information om ekologiska livsmedel. Marknadsaktörerna är idag inte
tillräckligt insatta i den ekologiska produktionens villkor. Därför behövs det
utbildningsinsatser för den personal som skall hantera såväl produkterna som
informationen till konsumenterna om vad ekologisk produktion enligt KRAV
står för.
Det marknadsfrämjande arbete som krävs för att nå de volymer som
möjliggör en mer självfinansierad marknadsföring behöver sannolikt pågå
under 2 till 3 år.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad satsning på forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marknadsfrämjande arbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksgårdar.