Södertälje kommun är den kommun i Sverige som har flest
ekologiska jordbruk. Det är mycket roligt och beror till stor
del på de antroposofiska verksamheterna i Järna. Denna
verksamhet skapar mycket och är idag en av kommunens
största arbetsgivare.
Skapa ett ekologiskt
centrum för
jordbruksforskning
I Järna finns verkligen förutsättningar för att skapa ett unikt
forskningscentrum för ekologisk/biodynamiskt jordbruk. Så
här formulerar sig intressenterna själva:
Biodynamiska forskningsinstitutet
- ett ekologiskt kunskaps- och utvecklingscentrum inför
2000-talet i
Södertäljeregionen
Den ekologiska gården som bas för ett uthålligt
framtidssamhälle.
Bakgrund
Utbytet av det kväve som tillförs jordbruket är dåligt, endast
20 % återfinns i de livsmedelsprodukter som produceras.
Resten går förlorat till den omgivande miljön (visat i studier
av växtnäringsflöden i jordbruk och samhälle utförda av
Artur Granstedt 1990, 1995). Motsvarande jämförelser kan
göras för andra växtnäringsämnen. Av de ämnen som sedan
erhålls i form av livsmedelsprodukter sker ytterligare
förluster som belastar miljön, i stället för att bli till
återanvändbara växtnäringsresurser.
Naturvårdsverket har nyligen (1997) publicerat en beräkning av
energikostnaden för livsmedelskonsumtionen. Ca 20 % av den i rapporten
definierade primärenergianvändningen i samhället åtgår för odling,
distribution, förädling och anrättning av våra livsmedel. Dagens konven-
tionella jordbruk har blivit nettokonsument i stället för nettoproducent av
användbar energi till ett samhälle som måste komma ur beroendet av fossil
energi. En omställning av vårt livsmedelsförsörjningssystem intar en central
roll för ett uthålligt samhälle baserat på förnyelsebar energi, cirkulära
näringsflöden och en biologisk mångfald.
Just Södertäljeregionen är unik genom att här finns ett stort antal både
jordbruk och förädlingsföretag, baserade på lokala resurser. I Järna finns för
närvarande 7 jordbruk och trädgårdsföretag som sedan länge drivs enligt
biodynamiska och ekologiska odlingsmetoder. Sedan 50-talet har
erfarenheter, unika för Sverige, successivt byggts upp, vägledande för
vidareutvecklingen av ekologiska odlingssystem. Skilleby gård är nu
etablerad som försöksgård för ekologisk odling, och här har sedan 80-talet
bedrivits ett flertal statligt finansierade forskningsprojekt i samarbete med
lantbruksuniversitet, under ledning av forskningsprofessor agr. dr Artur
Granstedt vid Biodynamiska forskningsinstitutet (forskningsprogram och
årsredogörelse, se bilaga 1 och 2).
I ett sjuårigt forskningsprojekt visar det sig att man kan halvera
kväveförlusterna i ekologisk odling jämfört med konventionell odling, tack
vare effektivare recirkulering av växtnäringskapitalet (Granstedt, 1990,
1995). För närvarande pågår på Skilleby gård forskning och metodutveckling
för att genom ny och förbättrad teknik vad gäller stallgödselhanteringen
ytterligare kunna reducera kväveförlusterna, ner till 25 % i jämförelse med
det konventionella jordbruket.
Detta arbete sker i samverkan med ekologiskt intresserade odlare i
Järnaregionen. Odlarna möts varje månad vid forskningsinstitutet. En å,
Skillebyån, rinner genom gården, och planer finns för samverkan med övriga
odlare inom åns avvattningsområde för rening från kväve och
fosforföreningar. Studier har inletts om hur recirkulering av det organiska
avfallet - också från konsumenterna - kan göras effektivare med hänsyn till
kvalitet och hygieniska aspekter.
Energistudier visar att också förbrukningen av icke förnyelsebar energi är i
storleksordningen 50 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionellt
jordbruk, beroende på självförsörjning med gödsel och foder (Granstedt,
1997). Nästa steg i utvecklingsarbetet är att ytterligare nedbringa
användningen av s.k. hjälpenergi genom bättre utnyttjande av jordbrukets
egen förnyelsebara energi, i organiskt material. Ett viktigt led är att bygga en
biogasanläggning på forsknings-/utvecklingsgården Skilleby. Genom ett
sådant väl slutet system kan emissioner av både ammoniak och växthusgasen
metan minskas, samtidigt som det i biomassan ansamlade växtnärings-
kapitalet kan återföras till marken med små förluster. I en sådan anläggning
används i första hand stallgödsel, men även annat organiskt avfall från
gården, biomassa från reningsanläggningar i samband med vattenvård,
slakteriafall och hushållsavfall. Avsikten är att samtidigt studera hur detta
bäst kan ske, med hänsyn till hygieniska krav och renhetskrav. Närkon-
sumtion med lokal förädling skulle göra det möjligt att spara energi i
livsmedelshanteringskedjan samt sluta växtnäringskretsloppen.
Målsättning
Det i det följande beskrivna utvecklingsprojektet syftar till
att minimera negativ miljöbelastning, hushålla med ändliga
resurser och byta beroendet av fossil energi mot förnyelsebar
energi, minska transporter, vårda närmiljön i form av
landskap och biologiska mångfald samt skapa nya
arbetstillfällen.
Genomförande
1) Minimering av näringsämnesförluster och hushållning
med ändliga resurser och energi genom kretsloppsjordbruk
och integrering av produktion, förädling och konsumtion i
samhället. Forskningsgården Skilleby och Biodynamiska
forskningsinstituet avser att tillskapa en förebild för detta
samhälle genom forskning och vidareutveckling av den
kunskap och kompetens som här sedan länge är etablerad
och prövad vad gäller ekologiska och biodynamiska
odlingsmetoder.
2) I samverkan med övriga verksamheter vid Rudolf Steinerhögskolan och
speciellt tillsammans med utbildningen vid Skillebyholm tillskapa ett starkt
ekologiskt kunskaps- och utbildningscentrum med inriktning på omställning
av samhället mot ekologiskt hållbara försörjningssystem. Samhälls-
ekonomiska och sociologiska kompetenser avses komplettera den befintliga
naturvetenskapliga kompetensen. Avgörande för framtiden är att kunna
initiera och engagera allt fler människor i den ombyggnad av samhället som
här avses, tillsammans med för miljön engagerade kommuninvånare.
Naturresursekonomi och kulturella verksamheter måste också bringas till
samverkan - något som det här finns speciella förutsättningar för.
3) Verksamhetens etablering i avsedd omfattning kräver byggande av
institutionslokaler, lager och förädlingslokaler, nybyggnad och ombyggnad
av befintliga utrymmen för gårdens djurhållning, biogasanläggning, växthus
med utnyttjande av spillvärme m.m. Dessa byggnationer avses i största
utsträckning göras med hjälp av gårdsegna resurser och material samt med
användande av bästa kända teknik för uthållig energianvändning.
4) De avsedda ny- och ombyggnationerna ger arbetstillfällen i ett
kortsiktigt perspektiv. Mer varaktiga arbetstillfällen skapas genom en
utvidgad forsknings- och informationsverksamhet vid Biodynamiska forsk-
ningsinstitutet (ca 20 personer) samt inom lantbruket genom större mång-
sidighet, lokal förädlingsverksamhet och distribution (ca 10 personer). Den
viktigaste effekten skall dock kunna avläsas i det övriga samhället där den
här utvecklade modellen syftar till ett mångsidigare och mer resurs-
hushållande samhälle med mindre kortsiktig resursförbrukning och mer
väsentliga arbetsuppgifter för allt fler människor.
Ge möjligheter för detta!
Detta projekt borde stämma väl överens med regeringens
uttalade vilja att ställa om samhället i ekologisk riktning. För
att förverkliga planerna samarbetar man med Södertälje
kommun, men stöd av staten kommer att var nödvändigt. Det
beräknade behovet är 5 miljoner kronor under 3 år.
Miljöpartiet de gröna anser att det skall skapas utrymme redan nu för det
ekologiska forskningsinstitutet i Järna. I vårt budgetförslag finns därför en
omfördelning av medel inom ramen för utgiftsområde 23.
Vi yrkar alltså i första hand att 5 miljoner kronor skall anslås redan för år
1999.
Det är dock viktigt att ge signaler om intresset för detta. Vi yrkar därför i
andra hand att riksdagen uttrycker en vilja att tillskapa möjligheter för
institutet och att detta skall beaktas i den tilläggsbudget som läggs under
våren 1999.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel till ett ekologisk/biodynamiskt forskningscentrum i Järna
för år 1999,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att behov av medel för det ekologisk/biodynamiska
förskningscentrumet skall beaktas i tilläggsbudgeten våren 1999.
Stockholm den 28 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ewa Larsson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Matz Hammarström (mp)