Kristdemokraterna vill tydligt slå fast att vårt mål är en
fortsatt satsning på jordbruk och livsmedelsproduktion såväl
i Sverige som i övriga EU-länder för att upprätthålla en hög
självförsörjningsgrad av fullvärdiga livsmedel. Nationellt
gäller målsättningen såväl att hela Sverige skall leva, som att
förse Sverige med kvalitetsmässigt högvärdiga livsmedel och
att vinna exportmarknader för förädlade livsmedel
producerade i Sverige.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i
Sverige och Europa finns tillgänglig för livsmedelsproduktion. Därför är det
också angeläget att långsiktiga miljöaspekter vägs in vid en kommande
reformering av jordbrukspolitiken. En övergång till miljövänliga och mer
ekologiska brukningsmetoder bör främjas. Detta kräver minst bibehållen
åkerareal eftersom en minskad intensitet i jordbruksproduktionen måste
kunna kompenseras med produktion på mer åkermark.
Kristdemokraterna anser att en central fråga för EU måste vara att aktivt
bidra till fattigdomsbekämpning och ökad livsmedelssäkerhet i tredje
världen. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU (CAP) bör vara ett
instrument för detta ansvar inte minst genom beredskap inför situationer med
livsmedelsbrist.
Svensk jordbrukspolitik i
Bryssel
Regeringens ensidiga strävan att genom en total och snabb
avreglering av europeiskt jordbruk, och därmed låta
marknaden helt avgöra var i världen livsmedel kan
produceras billigast, skulle avhända Sverige och Europa
stora delar av inhemsk livsmedelsproduktion. Detta kan inte
vara en långsiktigt riktig politik mot bakgrund av den
växande världsbefolkningen och ständiga prognoser om
kommande livsmedelsbrist.
Kristdemokraterna anser att det behövs en förändring av dagens CAP-
politik, med ökad marknadsorientering, men att det är lika nödvändigt att
Sverige klart i Bryssel redogör för att Europa och Sverige långsiktigt skall
ha en egen produktion som täcker vårt behov av baslivsmedel och att vi bör
ta ett delansvar för bristsituationer i världen.
Det är fel politik att förvalta den resurs som den svenska åkermarken utgör
så att den leder till avveckling. Också fortsättningsvis ska åker- och
betesmarker ses som en resurs i livsmedelsproduktionens tjänst. Energi-
grödeanvändning måste också ses som ett bra utnyttjande av jord eftersom
den normalt kan återställas för livsmedelsproduktion.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för syssel-
sättningen på landsbygden. Med en snabb och total avreglering av CAP
kommer hundratusentals lantbrukare att tvingas upphöra med sin närings-
verksamhet inom hela EU-området. För Sverige skulle det kunna handla om
att en tredjedel av åkermarken blir olönsam och måste avvecklas. Ca 10 000
helårsarbeten försvinner då från denna sektor. Detta i sin tur kan leda till en
dramatisk avfolkning av landsbygden och därmed vikande möjligheter för
utkomster från en rad andra binäringar som är beroende av jordbruket som
primärproduktion. Detta är en utveckling som går i direkt felaktig riktning i
förhållande till devisen om att Hela Sverige ska leva.
Lika konkurrensvillkor
Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på ett tydligt
sätt den betydelse övriga medlemsländer lägger vid
livsmedelsproduktionen. Det är enligt vår uppfattning helt
nödvändigt att vi också framgent har lika villkor för alla
jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av
avgifter/skatter på jordbruksområdet bör tillhöra CAP-
politiken för att bl.a. svenska jordbrukare ska kunna
konkurrera med andra medlemsländer på lika villkor. Den
gemensamma jordbrukspolitiken bör reformeras med
utgångspunkt i 1992 års reform av CAP. Det innebär en
utveckling av dagens CAP och inte en avveckling. Då
marknadsprisstödet successivt kommer att sänkas måste ett
ekonomiskt gränsskydd garantera EU:s
självförsörjningsgrad.
Ställ krav i kommande
internationella förhand-
lingar
Inför kommande WTO-förhandlingar måste Sverige i EU
ställa mer bestämda krav utifrån de miljö- och
djurskyddsbestämmelser som ställs på europeiskt jordbruk
och på livsmedelsprodukter som förs in på den gemensamma
marknaden. Det krävs en mer offensiv hållning där det gäller
att slå vakt om svenska och europeiska intressen vad gäller
jordbruksproduktionen och dess inriktning mot ett mer
ekologiskt hållbart jordbruk beträffande miljöaspekter och
djurhållning.
Kristdemokratiska
utgångspunkter för en CAP-
reform
Att livsmedelsproduktion inte kan helt jämställas med annan
näringsverksamhet, därför att vi medborgare vill försäkra oss
om en nära tillgänglighet av kvalitetslivsmedel för vår
basförsörjning, är en slutsats. Reformeringen av EU:s
jordbrukspolitik måste ske på ett sådant sätt att lika
konkurrensvillkor för jordbrukare i olika EU-länder
upprätthålls. Likvärdiga regler och principer bör gälla med
möjlighet till lokala variationer som näringen själv genererar
beroende på anpassningen till klimatförhållanden.
Konsekvensanalyser för
Sverige
Inför den förestående reformen av EU:s CAP-politik är det
mycket angeläget att Sveriges bidrag inte endast blir att
teoretiskt förfäkta en snabb och allmän avreglering utan att
varje steg i avregleringen har en djup förankring i en
framtidsinriktad svensk landsbygdspolitik. Därför måste vårt
agerande i Bryssel grundas på löpande konsekvensanalyser
av vad som händer med svensk landsbygd i de olika steg vår
regering föreslår EU. Här måste företrädare för såväl
jordbruk som övrig landsbygdsnäring vara involverade i
dialog och utredningsarbete.
Jord- och skogsbruket är en viktig svensk förutsättning för en levande
landsbygd som idag ger oss tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och
skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse bör olika
typer av konsekvensanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa jord-
brukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet av
det öppna landskapet, boende och service på landsbygd etc. En analys bör
sakligt kartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden
beträffande den svenska lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i
relation till lantbrukare i varje annat EU-land. Regeringen bör snarast åter-
komma till riksdagen med en sådan konsekvensanalys som skall användas
som underlag för det fortsatta reformarbetet. Nya modeller för bra
konsekvensanalyser som passar in i vår nya roll som en förhandlingspart i ett
större sammanhang inom EU bör prövas.
Skaraborg bör bli Sveriges
prognosområde
För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av
ett tänkt jordbrukspolitiskt beslut inom CAP-reformen borde
Sverige arbeta med ett prognosområde där man snabbt, och
utan alltför stora arbetsinsatser, kan pröva konsekvenserna
för Sveriges del.
Enligt min bedömning skulle Skaraborg vara ett mycket lämpligt område
där de flesta landsbygdskaraktärer utom ren fjällnatur finns representerade.
Skaraborg innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre
skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av
skogs-, sjö- och bergsområden samt naturreservaten i kulturlandskapet.
Skaraborgs livsmedelsproduktion utgör ca 10 % av svenskt livsmedelsbehov
av alla sorters baslivsmedel. I länet finns de flesta förädlingsindustrier som
är
direkt efterföljande till jordbrukets primärproduktion representerade. Skara
har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk och är ett centrum för
jordbruksfrågor i det nya västsvenska länet Västra Götaland.
Med en något utökad resurs för länsstyrelsens lantbruksenhet i Skara
skulle den kunna utvecklas till flexibel analysgrupp som prövar olika
landsbygdspolitiska förslag som växer fram inom CAP-reformen. Genom att
applicera de olika förslagen på de förhållanden som finns i Skaraborg skulle
man snabbt kunna dra mycket verklighetsgrundade slutsatser om hur det
skulle falla ut för hela Sverige. Denna typ av konsekvensanalyser skulle
sannolikt uppfylla krav på både snabbhet, kvalitet och mycket låga
kostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska riktlinjer inför förestående förhandlingar om en
reformerad CAP-reform inom EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nya former för löpande konsekvensutredningar bör prövas
under förhandlingarnas gång och att Skaraborg bör utgöra prognosområde.