I motsats till flertalet länder inom EU saknar Sverige ett
nationellt institut för breda uppgifter inom det
jordbruksekonomiska området. De resurser som finns i dag
är uppdelade på ett antal enheter där naturligt nog inget
kontinuerligt, långsiktigt och samlat arbete kan bedrivas
utifrån ett nationellt behov.
Utredningen om behovet av utredningsverksamhet och analyser med
ekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området har för några
veckor sedan avgivit sitt betänkande.
Utredningsförslaget
Vi delar den grundläggande bedömning som utredningen gör
av behovet av att inom jordbrukspolitiken och angränsande
områden ha tillgång till resurser och kompetens inom ett
fristående jordbruksekonomiskt institut.
Det finns inom jordbrukssektorn en rad områden där kvalificerade
ekonomiska utredningar, analyser och konsekvensbeskrivningar blir nöd-
vändiga. I en alltmer komplex situation inom jordbrukspolitiken blir det
också nödvändigt att för nationella såväl som internationella ändamål göra
kvalificerade analyser av ekonomiska förhållanden och konsekvenser.
En med samhället i övrigt alltmer integrerad jordbrukssektor, med starka
kopplingar exempelvis till internationella förhållanden, konsument- och
miljöfrågor, aktualiserar också behovet av att på nationell nivå ha kvalifi-
cerade utredningsresurser.
Behovet av en samlad kompetens för ett systematiskt, kontinuerligt och
långsiktigt arbete med ekonomiska analyser inom jordbruksområdet har
blivit allt tydligare genom det svenska medlemskapet i EU.
För att få gehör för svenska ståndpunkter och intressen i internationella
sammanhang måste studier, analyser och övriga underlag präglas av konti-
nuitet och hög kvalitet.
Vi delar utredningens bedömning av de två viktigaste skälen för att ut-
veckla kompetens rörande ekonomiska analyser inom det jordbrukspolitiska
området. Ett av dessa skäl är att det med tanke på sektorns omfattning är
angeläget att ur samhällsekonomisk synpunkt göra bedömningar av resurs-
behov och resurshushållning. Det andra skälet är att förutsättningar för ett
aktivt svenskt arbete med jordbrukspolitiken inom EU kräver ekonomiska
underlag och analyser som det med nuvarande splittrade resurser är svårt att
uppnå.
Det handlar i stället om att Sverige för att trovärdigt kunna driva frågor i
internationella sammanhang måste stödja sig på väl underbyggda och
kvalitativt högtstående underlag.
Förutsättningar för
lokalisering av ett
jordbruksekonomiskt
institut till Skåne
Skåne är den region i landet som har den helt dominerande
ställningen när det gäller jordbruksproduktion och till
näringen hörande industriella verksamheter. Detta i
kombination med en väl utvecklad infrastruktur för
samverkan mellan näringen och utbildning, forskning och
utveckling, ger synergieffekter som påverkar hela
livsmedelskedjan - från jord till bord.
Ungefär 30 procent av primärproduktionen och 45 procent av omsätt-
ningen inom livsmedelsproduktionen i landet finns i Skåne.
I Skåne finns 350 av landets cirka 800 livsmedelsföretag, och antalet an-
ställda inom dessa verksamheter är cirka 16.000, medan cirka 10.000
anställda finns inom primärproduktionen.
Till ovanstående kommer förpackningsindustrin och utrustningsindustrin
för livsmedel.
Den koncentration som jordbruk och livsmedelsindustrin har till Skåne
avspeglar sig i minst samma omfattning när det gäller den samlade kompe-
tensen inom jordbruks- och livsmedelsområdena.
Totalt finns det i Skåne inom ovannämnda områden drygt 1.500 akade-
miskt utbildade, varav cirka 10 procent har doktorsexamen.
Analyser av jordbrukets situation och konkurrensförutsättningar bygger
numera alltmer på ansatser i vilka jordbruket inte analyseras separat. Det
finns också betydande erfarenhet som visar att jordbrukets situation bör
analyseras i relation till utvecklingen i hela livsmedelskedjan - från jord till
bord.
Dessutom sker en utveckling i vilken jordbruksproduktionen nyttjar
alltmer avancerad teknologi. Betydelsen av teknologiförnyelse och innova-
tioner i jordbruksproduktionen liksom i den övriga livsmedelskedjan ökar i
en alltmer accelererande takt.
Mot den ovan i korthet beskrivna bakgrunden har Sveriges Lant-
bruksuniversitet i Alnarp och Lunds universitet en nära och intensiv
samverkan inom livsmedels- och jordbruksforskningen och med näringarna.
Tillsammans har man byggt upp en heltäckande kompetens i hela
förädlingskedjan. SLU i Alnarp står för kunnandet inom den agrara sidan
medan kunskaper om produktion och processer samt om livsmedlens
egenskaper vid processing finns på Lunds tekniska högskola.
Kompetens inom förädlingskedjans senare delar, konsumenter och livs-
medelshandel finns vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Viktig
kompetens finns även vid andra delar av Lunds universitet som exempelvis
vid avdelningen för industriell näringslära vid LTH, institutionen för
samhällsmedicin samt vid sociologiska institutionen.
Genom den omfattande samverkan i forskningen och kopplingarna till
näringarna, såväl primärproduktion som förädlingsindustrin - vilket tydligast
kan visas genom SLU:s och Lunds universitets strategiska satsning på sam-
verkansorganisationen Livsmedelscentrum i Lund - skulle ett jordbruks-
ekonomiskt centrum med placering i detta nätverk få en för landet helt unik
miljö.
En så omfattande koncentration av resurser, tillsammans med en funge-
rande samverkan, kan inte uppbådas någon annanstans i Sverige. Det
tilltänkta jordbruksekonomiska institutet skulle därför inte bara ha en närhet
till angränsande forskning, man skulle också ha stora förutsättningar att
genom nya resurskombinationer delta i nyskapande forskningsverksamhet,
vilket i hög grad är forskningens kärna.
Till detta kommer de speciellt goda samverkansförhållanden som finns
mellan näringslivet och den akademiska världen, vilket tydligast mani-
festeras i tillskapandet av Skånes Livsmedelsakademi, med medverkan från
näringen, universiteten och länsstyrelsen. Livsmedelsakademin är en
strategisk satsning som har skapat en arena för ökad samverkan mellan
näringarna, offentliga aktörer och forsknings- och utvecklingsområdet.
I den mångfald av samverkansorgan som finns i Skåne kan nämnas Ideon
Agro Food, SIK samt Kunskapsbron och Teknikbrostiftelsen, vilka är andra
viktiga aktörer i samspelet mellan näringarna, de industriella verksamheterna
och utbildnings-, forsknings- och utvecklingsområdena där även de små- och
medelstora företagen har en hög prioritet.
Ett aktuellt exempel på den attraktivitet som finns inom forsknings- och
utvecklingsområdena i Skåne är att Orklakoncernen nyligen flyttat hit stora
delar av sin forskningsverksamhet.
I det nära utbildnings-, forsknings- och utvecklingsamarbetet i Öresunds-
regionen - som befästs bl.a. genom bildandet av Öresundsuniversitetet - har
både Lunds universitet och SLU i Alnarp en mycket aktiv roll.
Vi tar i denna motion upp synpunkter som framförts av regionförbundet
Skåne kring behov och lokaliseringsmöjligheter av ett jordbruksekonomiskt
institut.
Starkt medvetna om livsmedelsbranschens betydelse och utvecklings-
möjligheter i Sverige - inte minst i Skåne - anser vi att tillgång till resurser
och kompetens inom ett fristående jordbruksekonomiskt institut skulle vara
behövligt och av stort värde för framtiden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillkomsten av ett jordbruksekonomiskt institut.