Det finns flera skäl att förändra och minska
köttkonsumtionen i världen, inte minst i Sverige. Vi kommer
i den här motionen att belysa framför allt två skäl till detta:
den orättvisa och ohållbara resursförbrukningen samt
jordbrukets miljöpåverkan, två saker som köttkonsumtionen
bidrar till i hög grad. För att åtgärda detta måste vi både
förändra och minska vår köttkonsumtion.
Minskande
livsmedelstillgångar
Spannmålstillgången per capita på jorden har minskat sedan
1984. Skälet är att världens spannmålsproducenter inte
längre kan hålla jämna steg med befolkningsökningen. Det
betyder att vi måste fördela livsmedlen mer rättvist
framöver.
Tidigare har jordens bönder kunnat öka produktionen snabbare än
befolkningstillväxten, antingen genom att använda tidigare obrukad mark
eller genom att använda nya jordbruksmetoder. I dag finns inte mycket obru-
kad mark att ta i anspråk, och inte heller nya revolutionerande jordbruks-
metoder för att öka produktionen, tvärtom måste vi i stället minska intensi-
teten i jordbruket på många ställen. Dessutom bidrar markerosion och
urbanisering till att stora mängder matjord går förlorad.
Jordbrukets miljöpåverkan
Resursförbrukning
Kött kräver generellt sett mer yta än andra livsmedel.
Naturvårdsverket redovisar i sin studie "Att äta för en bättre
miljö" hur vår livsmedelskonsumtion förbrukar resurser och
bidrar till miljöförstöring. Där visar de i en jämförelse hur
mycket protein man kan få per ytenhet av ärter respektive
nötkött. Enligt deras beräkningar går det åt 8 gånger så
mycket mark för att producera protein genom nötkött som
genom ärter. Motsvarande siffra vid jämförelse av svinkött
och ärter är 4,75 och kyckling och ärter 2.
I samma studie redovisar de energiåtgång i ett livscykelperspektiv vid
konsumtion av olika kötträtter jämfört med konsumtion av baljväxter. Enligt
de diagram de redovisar är den totala energiåtgången vid köttkonsumtion
ungefär 4 gånger så stor, räknat i kWh/kg.
Övergödning
I dag är spannmålsodlingen till stor del skild från
djurhållningen. Svin och kycklingproduktion sker oftast i
stora enheter. Detta omöjliggör den ekologiska balans som
krävs mellan djurhållning och växtodling, vilket leder till
stora miljöproblem både vid spannmålsodling och
djurhållning i form av överanvändning av gödsel.
Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden inom jordbruket hotas bland
annat av monotona växtföljder och en minskad hävd av
betesmarker. Detta är till stor del också en följd av att
djurhållning och växtodling är allt mindre integrerade med
varandra.
Orättvis fördelning
Många människor får inte den mat de behöver. Samtidigt
används stora mängder spannmål och importerade
proteingrödor för att föda upp djur och för att de rika i
världen därmed skall kunna överkonsumera kött. I Sverige
konsumerar vi 53 kg kött per person och år. I världen svälter
ungefär 30 000 barn ihjäl varje dag. Problemet i dag är i
första hand att livsmedlen fördelas orättvist, och inte att det
finns för lite livsmedel. På grund av konflikter, brist på
demokrati och en orättfärdig ekonomisk ordning så fördelas
inte maten dit där den behövs.
En del av den förändring som måste genomföras är att vi minskar vår
användning av spannmål och proteinfoder. Jordbruksverket redovisar i en
rapport (1997:23) hur spannmålsanvändningen fördelas. Enligt den används i
Sverige 786 000 ton spannmål till direktkonsumtion som livsmedel medan
3,4 miljoner ton används till foder. Det betyder en användning på ca 465 kg
per person. I världen produceras enligt samma rapport ca 340 kg per person.
Skörden år 2030, som enligt World Watch Institute förutspås bli 2,2
miljarder ton spannmål, ger ett genomsnitt på 224 kg per person till de 8,9
miljarder människor som då förväntas leva på jorden. En produktion på 224
kg spannmål per person kräver mer än en halvering av vår nuvarande
spannmålsförbrukning i Sverige, förutsatt att maten skall fördelas rättvist.
Sverige nettoimporterar livsmedel. Miljöförbundet jordens vänner har gjort
beräkningar på den "skuggareal" som varje svensk har i ett annat land för
odling till konsumtion i Sverige. Den är netto 418 kvm. Det skall ställas mot
den areal som vi har till vårt förfogande i landet vilken är 3 300 kvm. Det
betyder att vi, som är ett stort land med stora arealer och liten befolkning,
ändå använder 12,5 % mer mark än vi själva har. En del av denna skuggareal
används för odling av proteinfoder. Det är orimligt. Förhållandet borde vara
det omvända.
Förändrad köttkonsumtion
Produktionen
Slutsatsen blir att ett samhälle, globalt eller nationellt, med
avsikt att leva i samklang med naturen har goda skäl att
övergå till en mer extensiv djurhållning där idisslarna intar
en särställning.
Ett sätt att göra det är att öka det ekologiska jordbruket. Huvudmålet för
det ekologiska lantbruket är att utforma resurseffektiva, kretsloppsbaserade
produktionssystem som producerar livsmedel av hög kvalitet och bidrar till
en positiv miljöpåverkan genom uppbyggnad av livet i marken och jordens
bördighet. Ett annat viktigt mål är att ge husdjuren livsbetingelser som
tillgodoser deras naturliga behov. Ekologisk odling eftersträvar därför en
produktion som bygger på lokala och förnyelsebara resurser, en hög cirkula-
tionsgrad och balans mellan djurhållning och växtodling. Detta omöjliggör
det överutnyttjande av gödningsmedel som finns inom det konventionella
lantbruket och bidrar därmed i mycket mindre utsträckning till övergödning.
Eftersom spannmålstillgångarna minskar globalt sett så krävs det att en
ökande andel av spannmålen används till direktkonsumtion av människor i
stället för till foder. Skall vi då fortsätta äta animaliska produkter måste vi
övergå till att utfodra djuren med mer grovfoder och mindre kraftfoder.
Vallen och baljväxterna bidrar i det ekologiska jordbruket till att öka jordens
bördighet, samtidigt som det får en ökande betydelse som foder. Därför bör
idisslarnas förmåga att omvandla grovfoder till kött och mjölk tillvaratas i en
ökad utsträckning. Hushållningssällskapet har på sin försöksgård Tingvall
genomfört ett försök med enbart grovfoderutfodring av mjölkkor. Försöket
har hittills slagit mycket väl ut och visar att det är fullt möjligt att bedriva
högavkastande mjölkproduktion utan några kraftfoder. Det finns även andra
goda exempel som visar på lönsam köttproduktion utan användande av
kraftfoder.
Om vi använder en minskande andel spannmål till foder så kräver det att vi
minskar konsumtionen av de djurslag som inte kan tillgodogöra sig
grovfoder i den utsträckning som idisslarna kan. Svin- och fjäderfähållningen
måste minskas och integreras i växtodlingen, och i övrigt anpassas till de
ekologiska förutsättningarna.
En integrering av djurhållningen i växtodlingen är nödvändig för att nå mål
om biologisk mångfald inom jordbruket. Det bryter monotona växtföljder
och bidrar till att mer betesmark kan hållas i hävd.
Naturvårdsverket redovisar i rapporten "Att äta för en bättre miljö" förslag
till förändrad kostsammansättning, som bör uppnås till år 2021. Där föreslår
de en halverad förbrukning av animaliskt protein som skall kompenseras av
en nästan fördubblad förbrukning av vegetabiliskt protein.
Jordbruksstödet och jordbrukets regelverk måste anpassas så att det bidrar
till den förändring av animalieproduktionen som krävs för att minska vår
resursförbrukning och negativa miljöpåverkan. Denna förändring måste ske
både i Sverige och i EU:s jordbrukspolitik. Vad som ovan anförts bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Konsumtionen
Alltfler inser det ohållbara i en överkonsumtion av kött. Allt
fler väljer att äta vegetariskt, särskilt ungdomar. Detta är
något som måste uppmuntras och stödjas. Skolan har ett
viktigt ansvar i detta, dels att genom utbildningen i
hemkunskap öka kunskapen om att laga vegetarisk mat och
vad som krävs för att få en fullvärdig vegetarisk kost, dels i
skolorna erbjuda ett fullvärdigt vegetabiliskt alternativ till de
elever som väljer att inte äta animaliska produkter. I dag kan
vegetarianer och veganer ha problem med att få en fullvärdig
skolmat. Detta är oacceptabelt.
Även på andra sätt bör samhället stödja och uppmuntra en ökad
vegetabilisk kosthållning, t.ex. genom folkbildningsinsatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta ett program för en
förändrad köttkonsumtion enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen begär att regeringen driver frågan om en förändring av
EU:s jordbrukspolitik för att uppnå en förändrad köttkonsumtion i EU enligt
vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolor skall erbjuda elever ett fullvärdigt vegetariskt
alternativ
till kött i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hemkunskapsundervisningen skall ge eleverna kunskap om
vegetabilisk kosthållning.1
Stockholm den 21 oktober 1998
Jonas Ringqvist (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Sten Lundström (v)
Owe Hellberg (v)
Karin Svensson Smith (v)
Lennart Värmby (v)