Motion till riksdagen
1998/99:MJ213
av Gudrun Lindvall (mp)

Ekologisk djurhållning


Inledning
Intresset för ekologiska produkter ökar hela tiden. Det är nu
så stort i landet att man tvingas importera, något som inte
kan ses som något annat än ett misslyckande från landets
bönder. Man har inte klarat av att ställa om i takt med
efterfrågan.
Delmål för växtodlingen
I Sverige finns ett delmål för den ekologiska odlingen,
nämligen att 10 % skall vara omställd till år 2000. Nu är ca 8
% omställd, så förhoppningsvis klaras det delmålet. Ett
problem är att inte alla dessa marker är anslutna till KRAV -
landets kontrollorganisation för ekologiskt lantbruk - och
därför inte säljs som ekologiska produkter.
Delmål för djurhållningen
Delmålet gäller bara växtodlingen, inte djurhållningen. Det
kan tyckas förvånande, men tanken var väl att djurhållningen
skulle hänga med. Så har emellertid inte skett. Idag är
siffrorna för antalet djur som finns i KRAV:s register
betydligt lägre än motsvarande för växtodlingen. Siffrorna är
ungefärliga, men ger en bild av dagens situation:
* Höns
Ca 100 000 höns i äggproduktion av ca 5,5 miljoner
producerar ekoägg. Tyvärr sitter fortfarande de flesta höns i
trånga burar med utrymme endast som en A4-sida per höna.
Knappt 2 % producerar alltså ekoägg.
* Mjölkkor
Ca 12 000 kor av landets totalt ca 460 000 mjölkkor
producerar ekomjölk. Det är 2,5 %, men trots det exporteras
ekoprodukter till England. Vi är många som väntar på såväl
eko-Bregott som ekoost. Här finns en efterfrågan på
produkter.
* Dikor
Knappt 9 000 av landet ca 170 000 dikor räknas som
ekologiska.
* Ungnöt
Ca 30 000 ungdjur är registrerade i KRAV och kan bli
KRAV-kött, endast 2,5 % av alla köttdjur. Här är efterfrågan
betydligt större än tillgången.
* Grisar
Knappt 700 suggor av landets knappt 270 000 är registrerade
i KRAV. På slaktsvinssidan är det lika dåligt. Endast 8 000
slaktsvin av över 2 miljoner kan ge KRAV-fläsk. Det är bara
0,4 % av slaktsvinen. Det är inte undra på att det är hart när
omöjligt att hitta KRAV-fläsk i livsmedelsbutikerna!
Dessutom säljs en del av det som produceras direkt till
konsumenter i gårdsbutiker. Någon KRAV-skinka lär det
knappast bli julen 1998 heller. 0,4 %!!!
* Får och lamm
Sverige är endast självförsörjande till hälften vad avser
lammkött. Exporten kommer långväga ifrån, ofta från andra
sidan jorden; Nya Zeeland.
9 000 tackor och ungefär dubbelt så många lamm finns i KRAV:s register,
ca 6 %.
Konsumenter kan inte välja
längre
När det är så stor brist på ekolivsmedel försvinner
konsumentens möjlighet att välja. Finns det vare sig nötkött,
fläsk eller lamm som är ekologiskt producerat är valet enkelt.
Antingen blir man vegetarian eller också tvingas man köpa
det som finns i butiken, det vill säga konventionellt
framtaget kött. Hur märker då bonden vad vi egentligen vill
köpa?
Uppenbarligen går signalerna inte fram. Inom såväl svin- som
nötköttsproduktionen klagar man på lönsamheten och avsättningen. Är
månne detta en del av förklaringen? Vi konsumenter väntar på
ekoprodukterna!
Dags för delmål
Om delmålet för växtodlingen har påverkat utvecklingen
eller inte går inte att säga. Införandet av ekostöd har säkert
bidragit mer, men delmålet har givit viss uppmärksamhet
och gjort att utvecklingen rapporterats i regeringens
skrivelser. Det har naturligtvis varit positivt.
Det är dags med delmål för djurhållningen också. Här behövs åtgärder.
Delmålen måste naturligtvis tas fram för varje djurslag för sig. I vissa fall
kan säkert delmålet 10 % nås snabbare än för andra djurslag. Det viktiga är
att det tas fram delmål för djurhållningen, som kompletterar det för
växtodlingen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tar fram mål för den ekologiska
djurhållningen.

Stockholm den 23 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)