Livsmedelssektorn är av stor betydelse för Dalarna. Dess produktion utgör underlag för sysselsättning av sammanlagt mer än 12 200 personer i länet, inklusive indirekta effekter, vilket motsvarar knappt 10 procent av länets sysselsättning. Drygt 3000 av dessa är direkt sysselsatta i jordbruket. Livsmedelssektorns sysselsättningseffekter varierar starkt mellan kommunerna. Sysselsättningsandelen i hela länet dras ned av de låga andelarna i städer som Falun och Borlänge samt i de jordbruksglesa kommunerna i länets västra del. I primärproduktionen är animalieproduktionen, särskilt mjölkproduktionen, av avgörande betydelse.
Jordbruket och livsmedelssektorn har följaktligen en mycket stor betydelse för landsbygden i Dalarna. En livskraftig livsmedelssektor är avgörande för att landsbygden skall kunna utvecklas på ett positivt sätt. För det krävs givetvis grundläggande ekonomiska förutsättningar för lika konkurrens- villkor, något som särskilt visats i utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige", SOU 1997:167. Det krävs också att Sverige inte diskrimineras i förhållande till andra länder i de pågående förhandlingarna om EU:s jord- brukspolitik efter år 2000. Regeringen måste i dessa förhandlingar aktivt ta tillvara de särskilda förhållanden som finns i t.ex. Dalarna vad avser odlings- förhållanden och klimat. Detta bör ges regeringen till känna.
I detta sammanhang är det olyckligt att den svenska regeringen tillsam- mans med tre andra EU-länder presenterat ett alternativ till EU:s förslag på mjölkområdet. Det tycks som om regeringen gjort detta utan att först ha utrett vilka konsekvenser förslagen kan få i olika regioner i Sverige. Det förslag som regeringen presenterat med sänkta stödpriser upp till 30 procent fram till år 2006 och avvecklade kvoter kommer att skapa en lönsamhets- press på svensk mjölkproduktion som innebär en risk för att mjölkproduk- tionen kommer att få svårt att konkurrera med omvärlden. Detta är inte acceptabelt. Följaktligen bör regeringen dra tillbaka det nu presenterade för- slaget. Detta bör ges regeringen till känna.
I samband med EU-inträdet hamnade olika delar av Dalarna i olika stödområden. Det kan i viss mån vara motiverat då odlingsbetingelserna skiljer sig åt i olika delar av länet. För de delar av Dalarna som hamnade i stödområde 4 har dock indelningen varit olycklig. Stödområde 4 är i dess nuvarande form heterogent. I området har t.ex. södra Dalarna sämre förutsättningar för jordbruk än andra delar av stödområdet. Detta aktualiserar frågan om det inte är dags att dela stödområde 4. Den analys av det regionala stödet till jordbruket som gjorts av Jordbruksverket visar att antalet mjölkkor i södra Dalarna har minskat betydligt snabbare än riksgenomsnittet. Detta är inte acceptabelt. Regeringen bör följaktligen dela stödområde 4 så att förut- sättningar kan skapas för en livskraftig mjölkproduktion i södra Dalarna. Detta bör ges regeringen till känna.
Sedan det svenska EU-medlemskapet erhåller jordbruket en del av sina intäkter i form av EU-stöd. Stödet är av stor betydelse för de enskilda lantbrukarna. Med dagens system görs en samlad utbetalning av EU-stödet i slutet av året. Denna enda utbetalning gör att stora delar av jordbrukarens inkomster koncentreras till vissa delar av året. För många kan det innebära att man måste låna till driften i avvaktan på att EU-stödet betalas ut. Detta är olyckligt. Därför bör regeringen överväga att förändra systemet så att utbetalningar av EU-stöd kan göras vid flera tillfällen under året. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingarna om EU:s nya jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det av regeringen i EU presenterade mjölkförslaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delning av stödområde 4,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalningar av EU-stöd.
Stockholm den 20 oktober 1998
Kenneth Johansson (c)