Inom EU utgår investeringsstöd/stimulanser för förädling
och avsättning av jordbruks- och skogsprodukter. Dessa
ingår i EU:s strukturstöd för mål 5 a och regleras av ett
samlat programdokument som omfattar tiden 1995-1999.
Totalt finns i Sverige beslut om stöd omfattande 370
miljoner kronor under perioden, varav 100 miljoner
finansieras nationellt. Det är ett för Sverige förmånligt stöd,
eftersom cirka 30 procent av stödet finansieras ur
statsbudgeten och resterande 70 procent från EU:s
jordbruksfond.
I dag existerar inte likvärdiga konkurrensvillkor mellan det svenska och
motsvarande livsmedelssystem i andra EU-länder. Detta har bl.a.
framkommit i betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige av utredningen
om livsmedelssektorns omställning och expansion, SOU 1997:167 och i
Jordbruksverkets utvärdering av stödets effekter (Rapport 1998:4).
Sveriges andel av EU:s avsatta medel för investeringsstöd är nämligen det
lägsta, om man bortser från Luxemburgs. Av de nya medlemsländerna
erhåller Finland och Österrike närmare två respektive tre gånger så mycket
medel för investeringsstöd från EU som Sverige.
Hittills har intresset i Sverige för att söka stöd varit mycket stort. Under
åren 1995-1997 har Jordbruksverket fått in ansökningar på cirka 770
miljoner kronor och beslutat om bifall på 216 miljoner kronor. Avsatta medel
räckte endast till 28 procent av ansökningarna. Stödberättigade investeringar
kan i Sverige högst få 17,5 procent av investeringen. I vissa andra EU-länder
har man valt att därutöver betala nationellt stöd, vilket kan ge en stödnivå på
upp till 30 procent.
Enligt Jordbruksverkets rapport framgår att företagen och branschorganisa-
tionerna har framfört att investeringsstödets främsta fördel är att det bidrar
till att utjämna konkurrensförhållanden gentemot övriga länder. Tyvärr är
tillgången på medel alltför begränsad och stödnivån för låg jämfört med
konkurrentländerna.
Likvärdiga konkurrensvillkor med andra EU-länder är avgörande för
företagens framgång på den nationella och internationella marknaden.
Investeringar är ett måste för förbättrad konkurrenskraft. Investerings-
stödets betydelse i detta sammanhang är inte marginellt utan kan i vissa fall
vara avgörande för var förädlingen kommer att placeras.
Inför utformningen av åtgärder under programperioden år 2000-2006 är
det viktigt att Sverige fullt ut utnyttjar de möjligheter som medlemskapet ger.
Det behövs ett kraftigt utökat investeringsstöd med stödnivåer i paritet med
andra länders nivåer för att öka den svenska konkurrenskraften och för att
bibehålla sysselsättning i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsstöd till livsmedelsindustrin,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullt svenskt utnyttjande
av de möjligheter till investeringsstimulanser som EU-medlemskapet
erbjuder, i enlighet med vad som anförts i motionen.