I en tidigare regeringsförklaring framhölls att det svenska
jordbruket är en framtidsnäring och i den senaste
regeringsförklaringen sägs att "avfolkningen av landsbygden
skall motverkas genom god infrastruktur, ett brett och
varierat näringsliv och ett konkurrenskraftigt jordbruk.
Jordbruket skall ges villkor som är likvärdiga med andra
näringars. Djurskyddet skall stärkas."
Det finns inte mycket att erinra mot den målsättning som uttalas i dessa
regeringsförklaringar. Däremot finns det en hel del invändningar mot hur den
socialdemokratiska regeringen i praktiken har arbetat med dessa frågor.
Sverige har klara konkurrensfördelar, som borde kunna utnyttjas ännu
bättre än hittills. Det gäller för det första att avstå från antibiotika i
tillväxt-
befrämjande syfte och för det andra att produkterna skall vara fria från
salmonella. Både svenska bönder och europeiska konsumenter är positiva till
detta.
När det gäller att lantbruket skall ha lika konkurrensvillkor är det nu
nödvändigt att gå från ord till handling. I dagens läge tappar Sverige varje
dag pengar till utlandet genom att den svenska näringen missgynnas i
förhållande till övriga EU-länder. Bönderna i Sverige tvingas betala extra
skatter, som inte drabbar konkurrenterna ute i Europa, då de istället borde
erhålla skattelättnader genom sitt sätt att producera sunda och säkra livs-
medel. Den Björkska utredningen, som innehåller många viktiga förslag till
beslut, som skulle ge det svenska jordbruket betydligt bättre möjligheter än i
dag måste snabbt leda till förslag från regeringen och beslut av riksdagen.
Vidare gäller det nu att ta hem hela det framförhandlade EU-avtalet på
samma sätt som andra länder, t.ex. Finland, har gjort. Det är också viktigt att
det svenska jordbruket inte "byråkratiseras" i onödan. Det gäller istället att
förenkla och rationalisera i de ersättningsregler som gäller för Sveriges
bönder.
Utformningen av CAP
Medlemskapet i den europeiska unionen är det viktigaste
som hänt den svenska jordbruksnäringen på senare tid. Det
är nödvändigt att de svenska företrädarna inte lägger fram
förslag eller accepterar beslut som missgynnar vårt lands sätt
att producera och att man aktivt medverkar till att politiken
inom och utom EU har en långsiktig karaktär.
Årets skörd
Att bedriva biologisk produktion innebär att man ständigt
utsätts för vädrets inverkan. Sommaren och hösten 1998
kommer att gå till historien som ett av de svåraste skördeåren
i modern tid. Många lanbrukare, särskilt yngre och
skuldtyngda, har det mycket svårt ekonomiskt och vi anser
att regeringen i likhet med sina finska kolleger bör ta ett
ansvar för att dessa utövare av en "framtidsnäring" skall
överleva årets katastrofskörd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge landets lantbrukare likartade villkor med kollegerna i andra
EU-länder,
2. att riksdagen beslutar att Sverige skall ta hem hela det framförhandlade
EU-avtalet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att snabbt utarbeta en proposition utifrån den Björkska
utredningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillvarata svenska intressen i de nu pågående CAP-
förhandlingarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska myndigheter skall arbeta för större enkelhet i
regelsystemet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att svenska jordbruk kan överleva årets katastrofala
skörderesultat i likhet med vad som sker i Finland.