Den framtida ekonomiska tillväxten anser många ska komma främst genom tjänsteföretagen, ofta då småföretag. En särskilt viktig roll spelar här kunskapsföretag i konsultbranschen. Men dessa upplever sin rättsliga situation som problematisk vilket i sin tur kan hämma den önskvärda ekonomiska utvecklingen.
Kunskapsföretag som begrepp är svårdefinierat. Alla företag bygger väl i någon mening på kunskap men här menas typiskt kunskapsbaserade företag, som helt eller nästan helt bygger på kunskapskapital. En mer sofistikerad definition bygger på begreppet intellektuellt kapital, som i sin tur uppdelas i två delar, nämligen dels humankapital, dvs. arbetstagarna och deras kun- skaper och kompetens, dels strukturkapital (=alltså organisationsstrukturer, manualer, kundregister, nätverk, databaser, m.m.). Här bör noteras att humankapital kan övergå till strukturkapital genom att personalens arbets- produkt dokumenteras i skriftlig eller elektronisk form. Som ett övergripande kapitalvärde bör man se själva affärsidén (=tjänstekoncept). Man kan kanske benämna de nu aktuella företagen för "IK-företag".
Nuvarande rättsläge
Frågan om kunskapsföretagens rättsskydd berör många rättsområden. Det finns ett generellt skydd mot kriminella handlingar och illojal konkurrens och ett specifikt skydd genom immateriellt rättsskydd samt skydd för företagshemligheter och mot otillbörlig marknadsföring. Därutöver berörs arbetsrätt och redovisningsrätt inkl. värdering samt även associationsrätt och skatterätt.
Kunskapsföretagens strukturkapital kan skyddas i många former, såsom upphovsrätt, företagshemligheter och marknadsrätt. Men dessa skydds- möjligheterna anses oklara och otillräckliga enligt företagarnas uppfattning samt begränsade och outnyttjade enligt expertisen. Av särskilt intresse är här lagen om företagshemligheter (FHL).
Riksdagens inställning
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om kunskaps- och tjänsteföretagen och i samband därmed betonat betydelsen av företagens intellektuella kapital.
Vid det senaste tillfället uttalade riksdagen ( bet. 1997/98:LU11) att de mindre kunskaps- och tjänsteföretagen utgör en mycket betydelsefull del av svenskt näringsliv. Vidare utgick riksdagen ifrån att regeringen skulle överväga frågor om rättsligt skydd för "mjuka" investeringar och bokförings- mässig värdering av "mjuka" tillgångar. Dessutom förutsatte riksdagen att regeringen beaktade behovet av en översyn av lagen om företagshemligheter.
Akut behov
Det föreligger uppenbarligen ett akut behov av åtgärder för att förbättra situationen för kunskaps- och tjänsteföretagen. Trots detta är inte några konkreta åtgärder aviserade i årets budgetproposition. Därför bör riksdagen kräva att frågan behandlas med förtur.
Detta är avgörande för kunskapsföretagen och utgör nyckeln till ekonomisk växtkraft och därmed för ekonomisk tillväxt. I sin tur leder detta till ökad sysselsättning i näringslivet, varav följer minskad arbetslöshet och ökad välfärd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb förbättring av den rättsliga situationen för kunskaps- och tjänsteföretagen.
Stockholm den 19 oktober 1998
Kenth Skårvik (fp)