Musiken betyder alltmer. Antalet radio- och TV-kanaler,
som sänder musik ökar bl.a. genom nya tekniska möjligheter
till distribution. De ekonomiska värdena inom musikvärlden
är betydande och flera av världens största företag finns inom
området. De organisationer, som företräder
upphovsrättsinnehavarna är starka och har utvecklat ett
världsomspännande nät via samarbetsavtal m.m. Deras
ekonomiska och politiska inflytande är starkt.
När dagens struktur grundades rådde andra förhållanden. Teknisk över-
föring av musik var t.ex. av liten betydelse. Artisterna framförde musik i
direktkontakt med sin publik.
Utvecklingen har lett till att regelsystemet för musikrättigheter i upphovs-
rättslagen och dess praktiska tillämpning har skapat flera allvarliga problem.
Ett är avgränsningen mellan ideella tillställningar och kommersiell verk-
samhet. Inom t.ex. svensk hembygdsrörelse, folketshusrörelsen och annat
föreningliv används musik som led i folkbildning m.m. Det är nödvändigt att
gränserna mot vad som är kommersiell användning av musik tydliggörs.
När vi lyssnar på musik i våra hem utgår ingen ersättning till upphovs-
rättsinnehavarna. Det privata bruket är emellertid lika tydligt när man som
resenär bor på campingplatser, stugbyar, hotell och vandrarhem m.m. Också
reglerna för institutioner bör klarläggas. Där som på olika turistanläggningar
ersätter musiklyssnandet ett lyssnande som med stor sannolikhet skulle skett
hemma. Det är därför skäl att likställa detta med ett privat musiklyssnande,
som inte är avgiftspliktigt.
En radio- eller TV-station, som sänder musik måste betala avgift. Det
gäller oavsett om stationen är kommersiellt eller offentligt finansierad.
Systemet för att fastställa avgift för radio- och TV-sändningar bygger på
antalet lyssnare. Därmed blir avgiften för t.ex. varuhus, restauranger, arbets-
platser, transportmedel m.m. i praktiken en dubbel avgiftsbeläggning. Redan
detta leder till att alla avgifter för musikutsändning bör betalas av radio- och
TV-bolaget. Det skulle också leda till en avsevärd förenkling av uppbörden
av avgifter. För närvarande har STIM enligt uppgift över 50 000 avtal att
administrera. En stor del av dessa avser ersättning för bakgrundsmusik
genom framför allt radioutsändningar. Det finns därför skäl att överväga om
avtalen skulle kunna ersättas med ett fåtal avtal med de radiobolag, som är
verksamma i Sverige.
Upphovsrättsorganisationerna är numera välorganiserade, finansiellt starka
och erkända som en legitim och viktig aktör i systemet för att hantera
rättigheter på musikområdet. Även på användarsidan finns i dag antingen
organisationer eller annan form av samarbete, som skapar tillräcklig balans
på marknaden. De skäl, som tidigare fanns för ett statligt engagemang genom
att staten utser ordförande och styrelseledamöter i STIM är därmed inte lika
starka som tidigare. Det bör övervägas om statens starka roll i STIM ger
organisationen en alltför stark myndighetskaraktär.
Vi menar sammanfattningsvis att det finns skäl att utreda upphovs-
rättsregler och organisation på musikområdet mot bakgrund av de föränd-
ringar, som skett inom området under de senaste decennierna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av de upphovsrättsliga frågorna på
musikområdet.
Stockholm den 24 oktober 1998
Helena Frisk (s)
Hans Karlsson (s)
Inger Lundberg (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)