Motion till riksdagen
1998/99:L802
av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)

Patent på liv


Inledning
Miljöpartiet de gröna anser att patent av mänskliga gener och
deras användning, och av högre djur och växter som är
resultat av biotekniska processer, är både skadligt och
onödigt. Patent på mänskliga gener har dessutom redan lett
till kaos inom den medicinska forskningen och utvecklingen
i USA. Det finns ingen anledning att överföra det till Europa.
Patentering ökar beroendet
På växtförädlarområdet finns redan en internationell
reglering, som visserligen inte är heltäckande men
åtminstone inte bromsar utvecklingen på förädlarområdet.
Att öppna för patentering av växter innebär att öppna för att
ett fåtal kapitalstarka organisationer kan få hela kontrollen av
den genetiska bas vi alla försörjer oss på.
Bioteknikindustrins argument för patentering är att man på detta sätt kan få
tillbaka de dyra investeringar man gjort i den kostbara gentekniken. Men
inom växtförädlingsområdet är gentekniken inte dyrare än andra mera
traditionella tekniker. Den blir dessutom allt billigare och ger dessutom i
många fall snabbare resultat.
Patent tvingar fram
genteknik
Med patentering tvingar man fram en växtförädling som
bygger på genteknik. Sorter som enkelt kan tas fram med
traditionella tekniker måste göras med genteknik för att man
ska kunna få patent. Bara växtförädlare som har patent eller
som har råd att betala royalties för att utnyttja patenterade
sorter kommer att kunna fortsätta i förädlingsbranschen.
Detta kommer att innebära en likriktning av växtförädling
som får negativa konsekvenser för mångfalden av odlade
sorter och indirekt vilka odlingssystem som blir tillgängliga
för odlarna.
EU:s patentdirektiv
I november 1997 fattade EU:s ministerråd för inre marknad
beslut om kommissionens direktiv om rättsligt skydd för
biotekniska uppfinningar. Namnet på direktivet tycks göra
sitt bästa för att dölja vad det egentligen är frågan om: patent
på liv. Ett förslag som innebär att det blir möjligt att ta patent
på gener från växter och djur, inklusive vävnad och
kroppsdelar från människor, är naturligtvis mycket
kontroversiellt och har diskuterats mycket hett.
I juli 1998 ställde sig Europaparlamentet positivt till direktivet, efter att ha
röstat igenom 66 ändringsförslag. Kommissionens ändrade förslag tar inte
fullt ut hänsyn till dessa ändringsförslag.
Holland har nu överklagat direktivet efter beslut i sitt parlament. Man
motsätter sig patentering av växter och djur och vill att direktivet skall
upphävas, eftersom man anser att det saknar legal grund då det strider mot
internationella avtal och basala mänskliga rättigheter.
Sverige bör följa Hollands exempel och liksom Holland överklaga
direktivet till Europa-domstolen. Detta bör ges regeringen till känna.
Patent i USA
I USA har möjligheten att ta patent på liv funnits länge.
Redan 1979 godkändes patent på ämne utvunnet ur
jordgubbar och 1980 ansåg the Supreme Court att genetiskt
förändrade bakterier är patenterbara. Amerikanska
genforskare har under tio års tid samlat genmaterial och
amerikanska staten har också givit statsanslag åt ett projekt
som går ut på att ta blodprov av olika ursprungsbefolkningar
i bl a Colombia, Peru och Salomonsöarna. Genom att
jämföra generna från närbesläktade människor hoppas man
kunna spåra orsakerna till olika genetiska sjukdomar.
Ursprungsbefolkningar tvingas också ställa sina kunskaper
om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till
förfogande för forskning - för att sedan kanske t o m tvingas
betala för de patenterade medikamenter som forskningen
tagit fram.
Forskningsresultaten samlas av ett fåtal multinationella företag, en
tredjedel av alla patentsökningar kommer från tre stora koncerner: Monsanto,
Lubrizol och Novartis. Gener och arvsanlag är en stor framtidsmarknad för
de farmaceutiska företagen och striden om patenten kommer att bli stenhård.
Inför kommande WTO-förhandlingar vill företagen att USA skall inta en
stenhård linje och tvinga på EU den amerikanska synen.
Miljöpartiets grundinställning är att möjligheten att ta patent på liv i grund
och botten är felaktig och att Sverige med kraft skall motsätta sig den
amerikanska linjen i WTO-förhandlingarna.
Mångfalden minskas
Likriktning av det utsäde som används i jordbruket har
pågått sedan 50-60-talet. Patentering av växter kommer att
förstärka den utvecklingen, när det istället är en större
variation i det biologiska material som är önskvärt. Mindre
växtförädlare kommer att slås ut när det krävs resurser att
söka och bevaka patent. Kostnaden för att ta fram en ny sort
blir alltså högre. Därför kommer också den offentliga
förädlingen av sorter för marginella odlingsområden som
Norrland att försvåras.
Det hot EU:s patentdirektiv utgör mot den biologiska mångfalden i
odlingslandskapet är också indirekt. Det består i likriktningen av sorter och
typen av sorter som kräver en fortsatt bekämpningsmedelsanvändning.
Bekämpningsmedlen bekämpar inte enbart det ogräs och de skadedjur som
de skall, utan också de insekter som inte är skadliga och som lever på ogräset
samt de fåglar och andra smådjur som lever på insekten. Att den biologiska
mångfalden minskar på åkern är odiskutabelt och försök visar också att den
konventionella odlingsmetoden är boven i dramat.
Kontraktsodling ökar
Svenska bönder har länge varit vana vid kontraktsodling när
det gäller ärtor och sockerbetor och ser ingen inskränkning i
sin handlingsfrihet därvid. Men hur blir det när det till alla
odlingsväxter följer kontrakt som det Monsanto tecknar med
sina odlare av RoundupReady soja: Du får bara köpa
herbicid (ogräsbekämpningsmedel) hos Monsanto. Du får
inte spara något frö efter skörd. Du får inte ge frö till någon
annan. Du får låta Monsanto kontrollera din gård 3 år efter
odlingsåret. Du måste betala böter om du inte följer
kontrakten.
Även om förslaget till patentdirektiv säger sig respektera Farmers Privilege
(att bonden får använda eget odlat frö som utsäde) öppnar patentering av
GMO-växter för kontrakt som utesluter denna rättighet.
Ursprungsbefolkningars
rättigheter
Miljöpartiet vill att ursprungsbefolkningars kunskap och
nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas. Denna
fråga avgörs inte i EU, men patentdirektivet ger signal till
WTO och andra internationella fora om att det är
patentvägen som man bör gå. Rättigheter till kunskap om
biologi måste kombineras med kravet att bevara de genetiska
resurserna. Rätten till liv skall vara allas och skall inte kunna
patenteras av någon.
Förbjud patentering av liv
Miljöpartiet anser att regeringen skall lämna förslag till lag
som innebär att patent på liv förbjuds och att Sverige skall
verka för att en internationell konvention som förbjuder
patent på livsformer kommer till stånd.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som innebär att patent
på liv förbjuds,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör följa Hollands exempel och överklaga EU:s
patentdirektiv till Europadomstolen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konvention som förbjuder patent på livsformer.

Stockholm den 27 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)

Gunnar Goude (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Matz Hammarström (mp)

Ewa Larsson (mp)

Barbro Johansson (mp)