Motion till riksdagen
1998/99:L710
av Stig Rindborg m.fl. (m)

Konsumentorganisationer


Bakgrund
Konsumenten har en avsevärt starkare ställning i en
marknadsekonomi än i en planekonomi. I en
marknadsekonomi fattas de ekonomiska besluten av de
direkt berörda.
Marknadsekonomi ger konsumenterna makt att välja och välja bort.
Marknadsekonomi innebär att gamla lösningar får vika för nya, som är bättre
ägnade att tillgodose konsumenternas önskemål och behov.
I Sverige har dock den socialdemokratiska konsumentpolitiken i mångt
och mycket tagit bort incitamenten för konsumenterna att själva, eller genom
frivilliga och oberoende organisationer, ta till vara konsumenternas intresse
på marknaden. I stället för att hysa tilltro till den enskildes förmåga och
vilja
att ta ansvar för sina handlingar har den socialdemokratiska konsument-
politiken formats utifrån den felaktiga föreställningen att individen är svag
och inte kan klara sig på marknaden. Moderata samlingspartiet vänder sig
starkt mot en sådan människosyn, oavsett vilket område det gäller.
Vi behöver kunniga och starka konsumenter som gemensamt agerar och
går i bräschen för hela konsumentsamhället och ställer krav på producenter,
handlare och andra aktörer, inklusive den offentliga sektorns serviceorgan.
En sådan utveckling förutsätter att samverkan i organisationer tillåts
byggas upp nedifrån. Ett allomfattande statligt ansvarstagande leder till
passivitet och skapar en dyr och oftast otymplig byråkrati som hela tiden
ligger efter utvecklingen på det område den är satt att verka inom.
Mot den bakgrunden anser vi att mycket av Konsumentverkets verksamhet
bör "avknoppas" och privatiseras. Vi har redan tidigare pekat på sådant som
kan överlåtas till privata intressen, hit hör bl.a. förlagsverksamhet med
bokutgivning och tidskriften Råd  &  Rön, liksom provnings- och forsknings-
verksamhet.
För att konsumentsammanslutningar av olika slag skall kunna bildas, växa
och ta på sig större uppgifter måste den offentliga insatsen gradvis tonas ner.
De konsumentorganisationer som i dag finns i form av olika konsument-
kooperativ är som regel samtidigt producenter och/eller distributörer med
egna köpställen. Vid konflikter komplicerar detta den enskilde medlemmens
situation. En köpare som inte är medlem i någon av dessa föreningar kan inte
räkna med att hamna i en bättre situation än vid köp av vilket företag som
helst. Någon egentlig frivillig och oberoende konsumentrörelse, som utgår
från den enskildes behov och intresse, finns ännu inte i Sverige.
Inte minst har informationsteknikens utveckling och de samverkans-
möjligheter som den för med sig, liksom övrig samverkan, skapat nya
förutsättningar för internationellt samarbete med oberoende organisationer i
andra länder. Härigenom finns det enligt vår mening goda betingelser för
konsumenterna att gemensamt vara pådrivande i angelägna konsumentfrågor
på såväl nationell som internationell nivå. En utveckling som samtidigt
skulle verka främjande för en verklig marknadsekonomi. Genom en
minskning av Konsumentverkets verksamhet skapas utrymme för det stöd,
som åtminstone initialt, behövs för att frivilliga och oberoende konsument-
organisationer skall kunna bildas och påbörja sin verksamhet. Mot denna
bakgrund bör regeringen få i uppdrag att presentera förslag om hur fram-
växten av frivilliga och oberoende konsumentorganisationer kan stimuleras.
För att människor skall kunna utvecklas till självständiga konsumenter
krävs att man redan i unga år får lära sig av föräldrar eller andra vuxna att
hushålla med de resurser man har. En förutsättning för att som vuxen kunna
agera som medveten konsument för egen del eller i samverkan med andra, är
tillräckliga kunskaper i bl.a. ekonomi. Från moderat håll har vi vid flera
tillfällen fäst uppmärksamheten på betydelsen av att elever i såväl grund-
skolan som på gymnasienivå kan tillgodogöra sig de baskunskaper som krävs
för att kunna lämna skolan som medvetna konsumenter. Här finns en hel del
övrigt att önska när det gäller den utbildning som finns i dag. Det finns skäl
att på nytt inskärpa inte bara familjens ansvar utan även skolans ansvar för
att unga människor tillägnar sig sådana kunskaper.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsningar av
Konsumentverkets verksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur framväxten av
frivilliga och oberoende konsumentorganisationer kan
stimuleras i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av undervisning i
konsumentfrågor.
4.

Stockholm den 28 oktober 1998
Stig Rindborg (m)
Henrik S Järrel (m)
Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Anders Sjölund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)