Marknadsföringen och konsumenterna
År 1951 vägde fröken Sverige 68 kilo och var 171 cm lång. Trettio år senare, 1981, vägde hon 49 kilo och var 175 cm lång. Idealbilden har förändrats och pressen på unga att följa de nya idealen har aldrig varit större.
Trådsmala modeller, håglösa blickar, bilden sätts vad som är inne, vad som är rätt. Många unga flickor ser de stora klädföretagens annonser och påverkas; några kilo smalare blir till tio-femton kilo magrare. Förlorad kontroll - anorexi och bulimi - är en del av vår vardag.
Vi lever i en kroppsfixerad kultur där ditt yttre jag är oerhört viktigt, sär- skilt som ung människa. Annonserna med de smala modellerna följs upp med artiklar i veckotidningar med bantningstips och reportage om plastik- operationer. Inget säljer så bra som just detta. Budskapet är klart, ingen duger som den är. Konsekvenserna: ett folkhälsoproblem.
Folkhälsan bland barn och ungdomar
Enligt en undersökning bland 1 820 barn i Torsby i Värmland anser 60 procent av flickorna på högstadiet och i gymnasiet att de är för tjocka och har försökt banta. Men redan flickorna i första klass har skapat sig en negativ kroppsuppfattning och försökt gå ner i vikt. Av de sjuåriga flickorna tyckte 10 procent att de var för tjocka.
Staffan Jansson, barnläkare och chef för centrum för folkhälsoforskning i Värmland menar att i förpuberteten är barn oftast lite mulliga och ska vara det. Det är kroppens sätt att lagra energi och det behövs för växandet. Den energin ska inte bantas bort.
Från anorexi går man vidare till bulimi, hetsätning, om man inte får hjälp. Så ser det klassiska mönstret ut. Av anorexi magrar man, det gör man vanligen inte av bulimi.
Göran Carlsson, psykoterapeut och anorexiexpert vid MHE-kliniken i Mora, menar att krav och skönhetsideal går in i vartannat när det gäller anorexi. Det handlar om svag självkänsla. Smal är lika med duktig. Sjuk- domen kunde lika gärna kallas för självkänslostörningar som ätstörningar. Man får inte i dessa sammanhang bortse från marknadsföringens betydelse att påverka unga människor. Ett "anorexi-mode" påverkar folkhälsan. Viljan att inom branschen själv sanera marknaden verkar närmast obefintlig, gränserna tänjs snarare ytterligare. Nyligen kunde man i Expressen läsa om det nya "våldtäktsmodet", där kläder presenterades med revor i tyget och sönderslitna och avrivna ärmar. Vilken bild ger det dagens unga kvinnor?
Otillbörlig marknadsföring
Syftet med marknadsföringslagen är att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Lagtexten betonar starkt att konsumentintresset ska tillvaratas och då avses konsumenterna som kollektiv. Otillbörlig reklamåtgärd som strider mot god marknadsföringssed kan förbjudas.
Utöver marknadsföringslagen finns andra lagar som reglerar annan otillbörlig marknadsföring. En sådan är lag med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker. Där stadgas i 2 §: "Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av alkoholdryck. Därvid gäller särskilt att reklam eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol." Här finns med andra ord en lagstiftning som har till uppgift att skydda konsumenten ur hälso- synpunkt.
Samma motivering borde också kunna åberopas då det gäller annan marknadsföring med ohälsosamt budskap. Beniga modeller med håglösa blickar uppfattas som påträngande marknadsföring och uppmanar unga att följa en ohälsosam trend. För ungdomarnas skull måste vi ställa krav på marknadsföringsåtgärderna. Anorexi och bulimi är ett betydande folkhälso- problem. Vi menar att en översyn bör göras så att också annan marknads- föring som påverkar folkhälsan negativt ska anses otillbörlig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn bör göras så att marknadsföring som påverkar folkhälsan negativt anses otillbörlig.
Stockholm den 25 oktober 1998
Rolf Åbjörnsson (kd)
Inger Davidson (kd) Inger Strömbom (kd) Ragnwi Marcelind (kd) Kjell Eldensjö (kd) Björn von der Esch (kd)