I Sverige har vi ca 25 reglerade yrken, de flesta inom
vårdsektorn. Kompetensbevis får endast utfärdas av statliga
myndigheter.
Sedan några år tillbaka har falska auktorisationer och legitimationer börjat
dyka upp inom en rad branscher. Vi har t ex över 900 personer som kallar sig
auktoriserad fastighetsmäklare utan att Fastighetsmäklarnämnden utfärdat
kompetensbevis för dem. Våren 1998 beslöt riksdagen att mäklare skall vara
högskoleutbildade. Fortfarande finns dock många komvuxutbildade mäklare
kvar i branschen som genom sin marknadsföring vilseleder kunderna rörande
den faktiska kompetensen.
På likartat sätt finns det "auktoriserade fotterapeuter", "legitimerade fot-
vårdsterapeuter" och "auktoriserade hudterapeuter" som själva tilldelat sig
denna titel. Det finns även "auktoriserade låssmeder", "auktoriserade begrav-
ningsbyråer" och "auktoriserade tvätterier" där ordet auktorisation leder
konsumenten av vederbörandes tjänster att felaktigt tro att yrkesmannen har
hög kompetens inom yrket, att det finns någon myndighet som garanterar att
denna kompetens är kontrollerad och att konsumenten själv inte behöver
kontrollera vad tjänsten går för.
Egentligen borde de falska auktorisationerna m m kunna angripas med
hjälp av marknadsföringslagen (vilseledande reklam). Så sker emellertid inte.
Det är tydligt att lagstiftningen måste skärpas för att konsumenterna inte
skall bli lurade av yrkesbeteckningar som inte bygger på saklig grund.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tydligare lagstiftning när det gäller bruk av termer
avsedda att ange kompetensen hos en yrkesutövare.