I Sverige har vi ca 25 reglerade yrken, de flesta inom vårdsektorn. Kompetensbevis får endast utfärdas av statliga myndigheter.
Sedan några år tillbaka har falska auktorisationer och legitimationer börjat dyka upp inom en rad branscher. Vi har t ex över 900 personer som kallar sig auktoriserad fastighetsmäklare utan att Fastighetsmäklarnämnden utfärdat kompetensbevis för dem. Våren 1998 beslöt riksdagen att mäklare skall vara högskoleutbildade. Fortfarande finns dock många komvuxutbildade mäklare kvar i branschen som genom sin marknadsföring vilseleder kunderna rörande den faktiska kompetensen.
På likartat sätt finns det "auktoriserade fotterapeuter", "legitimerade fot- vårdsterapeuter" och "auktoriserade hudterapeuter" som själva tilldelat sig denna titel. Det finns även "auktoriserade låssmeder", "auktoriserade begrav- ningsbyråer" och "auktoriserade tvätterier" där ordet auktorisation leder konsumenten av vederbörandes tjänster att felaktigt tro att yrkesmannen har hög kompetens inom yrket, att det finns någon myndighet som garanterar att denna kompetens är kontrollerad och att konsumenten själv inte behöver kontrollera vad tjänsten går för.
Egentligen borde de falska auktorisationerna m m kunna angripas med hjälp av marknadsföringslagen (vilseledande reklam). Så sker emellertid inte. Det är tydligt att lagstiftningen måste skärpas för att konsumenterna inte skall bli lurade av yrkesbeteckningar som inte bygger på saklig grund.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydligare lagstiftning när det gäller bruk av termer avsedda att ange kompetensen hos en yrkesutövare.
Stockholm den 23 oktober 1998
Barbro Westerholm (fp)