Det är fast förankrat i det allmänna rättsmedvetandet att man inte skall köra bil berusad. det är likaså allmänt vedertaget att alla oskyldiga offer i trafikolyckor skall kunna lita på att de ersätts genom den obligatoriska trafikförsäkringen, utöver den ersättning som de allmänna sociala skyddsnäten ger. Den som skadas i trafiken har rätt till ersättning för hela sin inkomstförlust, lyte och men, sveda och värk samt olägenheter i övrigt. I praktiken fungerar det så att trafikförsäkringen bygger på där sjukpenningen slutar. Det strider dock mot det allmänna rättsmedvetandet att en rattfyllerist som på grund av eget vållande skadas i en trafikolycka skall ha rätt till samma ersättning som den som i nyktert tillstånd skadas i trafiken.
Trafikskadelagens regler ger utrymme för jämkning av ersättning till en förare som skadats i trafiken om det kan bevisas att föraren varit vårdslös. Vanligtvis är det dock svårt att bevisa vårdslöshet, eftersom skadade rattfyllerister så ofta saknar minne av händelseförloppet. Men även när det kan bevisas att vårdslös bilköring ligger bakom olyckan, och ersättningen från trafikförsäkringen därför jämkas, får en skadad rattfyllerist ändå högre ersättning än den som skadas på annat sätt i trafiken. En skadad rattfyllerist får även efter jämkning på grund av vårdslöshet 90 procent av sin inkomstförlust ersatt, upp till en viss nivå. Den som oförskyllt skadas på annat sätt än i trafiken får lita till de allmänna försäkringarnas 80 procent i ersättning.
Den svenska synen på ersättning till rattfulla förare är unik. I Finland och Norge räcker det med att rattfylleri konstateras för att ersättningen skall kunna jämkas, i andra europeiska länder har rattfyllerister som regel inte rätt till någon ersättning från trafikförsäkringen. Det rimmar illa med den svenska synen på rattfylleri att vi i detta avseende skall ge rattfyllerister mer generös ersättning än i andra länder.
Det borde belysas om inte själva rattfylleriet i sig självt innebär sådana risker att den som kör rattfull och skadas inte skall ha rätt till någon ersättning från den obligatoriska trafikförsäkringen. Ett mindre långtgående alternativ, borde vara att ersättningen i vart fall skulle kunna jämkas betydligt kraftigare än vad som sker idag.
Menar man allvar med ambitionen att öka trafiksäkerheten för alla, att kraftfullt bekämpa rattfylleri och ännu fastare förankra medvetenheten om att man inte skall köra bil berusad är en översyn av trafikskadelagens regler nödvändig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar översyn av trafikskadelagens regler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olyckor och skador orsakade av rattfylleri i ersättningshänseende jämkas så att "överkompensation" undviks.
Stockholm den 27 oktober 1998
Elver Jonsson (fp)