Registrering och kontroll av fast egendom är av mycket stor
vikt för det ekonomiska livet i en stat. Möjligheterna att
inteckna och belåna fast egendom frigör kapital för
utveckling och företagande. Banker och kreditinstitut måste
därför kunna lita obetingat på att fastighetsböcker är korrekta
och överensstämmer med verkliga förhållanden. För en
enskild person representerar fast egendom stora ekonomiska
och ofta också känslomässiga värden. Det är därför också av
största vikt att den enskilde inskrivningsmyndighetens
arbete följer fastställda regler med högt ställda krav på
rättssäkerhet.
Den senaste tiden har rapporterats om nya möjligheter att svindla husägare
och kreditgivare genom att manipulera de rutiner som utarbetas hos inskriv-
ningsmyndigheten. Genom falska kontrakt med falska underskrifter har
oärliga personer kunnat föra in felaktiga uppgifter i registren och därmed
orsakat svåra problem särskilt för enskilda fastighetsägare. Det svenska
systemet framstår därför som alltför lätt att manipulera.
I andra stater kombineras fastighetsregistrens hantering av skriftliga doku-
ment med olika former av kontroll. Det kan vara utredningar runt ägar-
längder, personliga besök hos särskilda notarier, användning av lagfarten
som presentationspapper eller rutiner med olika former av förfrågningar och
bekräftelser till fastighetsägaren. I Sverige finns sådana skriftliga kontroll-
rutiner i samband med bilköp.
För att minska riskerna för att enskild person inte drabbas och för att
garantera trovärdigheten i inskrivningssystemet bör därför inskrivnings-
myndigheternas rutiner förändras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i JB 19 kap.
eller KK 1971:184 med tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsende
enligt jordabalken att inskrivningsmyndighetens arbete förändras så att
kontroll av till myndigheten givna uppgifter förstärks.