Inget samhälle kan fungera utan tillit. Det goda samhället
byggs på förtroende.
På senare tid har nationalekonomerna allt oftare understrukit att de
ekonomiska strukturerna inte fungerar utan tillit. När vi sluter ett avtal, gör
en affärsuppgörelse, vill vi kunna tro att vår motpart är beredd att uppfylla
det som ställts i utsikt. Om utgångspunkten vore att snarast bryta eller att
förfuska ett ingånget avtal så upphör affärslivet att fungera. Vi strävar efter
ett samhälle där förtroende och tillförsikt finns med i alla mänskliga
relationer; i familjen, i skolan, i arbetslivet, i vänkretsen, i kontakterna med
de offentliga myndigheterna.
Tillit uppstår inte av sig själv. Den grundas i värden. Sociala relationer
bygger på ömsesidighet. Denna ömsesidighet fungerar inte utan att vi redan
som små fått inplanterat de goda värdena. Allt flera kriminologer påpekar att
uppfostran faktiskt har betydelse. Värdeöverföringen och träningen i att
kontrollera sina impulser är helt centrala för att kunna leva ett bra liv i
relation med andra människor.
Varje dialog, varje diskussion blir till en meningslöshet, om det inte hos de
som för samtalet finns ett gemensamt etiskt minimum, en gemensam
uppsättning värden och värderingar; ett fundament för dialogen. Om vi inte
bryr oss om att utkristallisera och diskutera och förklara detta minimum är
risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av ett moraliskt gungfly.
"Det sätt på vilket vi upplever och tolkar världen beror i mycket hög grad
på det slags idéer som fyller våra sinnen", skrev filosofen E F Schumacher
för ett tjugotal år sedan. Att föra en debatt om dessa idéer borde därför vara
centralt i allt samhällsengagemang.
De politiska partierna är inte och bör inte vara de mest centrala
signalgivarna när det gäller överförande av värden och värderingar. Familjen
är givetvis den viktigaste. Förskolan, skolan, medierna, vänner och kamrater
kompletterar familjemiljöerna i denna uppgift. Lagstiftaren deltar också -
eftersom lagstiftning är normerande, åtminstone i viss utsträckning.
Men även i politiken finns det behov av samtal och debatt kring de
grundläggande mänskliga värdena. Och självfallet är det av central betydelse
att de politiska beslut som fattas av riksdag, landsting/regioner och
kommuner är grundade i ett accepterat värdemönster. Politiska beslut måste
bygga på en realistisk bild av människan. Människosynen är avgörande. Och
politiska beslut och politisk opinionsbildning kan auktorisera både familjens
och skolans möjligheter och ansvar för att värden och värderingar överförs.
För oss kristdemokrater har frågan om människosynen alltid varit den
centrala i det politiska arbetet. Kulturtraditionen påverkar självfallet värde-
och normsystemet i ett samhälle. Sverige finns inom vad man kallar den
västerländska kulturkretsen, som präglats starkt av kristet och humanistiskt
tänkande. Den värdebas som skapats inom denna tradition utgör en god
grund för uppbyggandet av en människovärdig miljö; det vi kallar ett gott
samhälle.
Mycket av vår samtid karaktäriseras av osäkerhet, ibland förvirring, ett
sökande efter vad som är meningen. Vi anser att det är viktigt att även
politikerna möter dessa behov på ett naturligt sätt.
Tidigare har vi kristdemokrater pekat på det norska exemplet med en
värdekommission. Till det politiska ledarskapet hör möjligheten att starta en
diskussion och att försöka leda den in på meningsfulla områden även om
politiker i dessa sammanhang skall akta sig för att komma med facit. Här
beskrivs i korthet det norska exemplet.
Den norska
värdekommissionen
Organisation: Består av en styrgrupp på 12 ledamöter och ett
råd på 37 ledamöter samt ett sekretariat. Budget 5 miljoner
NRK.
Rådet skall samlas åtminstone två gånger per år. Styrgruppen kan utse
egna referensgrupper.
Kommissionen skall bl a arbeta med utfrågningar, seminarier,
institutionsbesök och möten med människor (folkmöten).
Slutrapporten skall var klar före mandattidens utgång 2001. En delrapport
bör tas fram under 1999. Fortlöpande rapporter och andra papper bör
komma. Materialet är offentligt.
Kommissionens uppdrag:
Huvudmålet är att bidra till en bred värdemässig och
samhällsetisk mobilisering för att stärka positiva
gemenskapsvärden och ansvar för miljön och
samhällsgemenskapen. Det är viktigt att motverka
likgiltighet och främja personligt ansvar, deltagande och
demokrati.
Den skall bidra till att skapa större insikt om värdefrågor och etiska
problemställningar på ett sådant sätt att våra liv som enskilda, vår kultur och
samhällsutveckling och vårt förhållande till naturen i större grad kan präglas
av insiktsfulla värdeval".
Den skall bidra till kunskap om den värdemässiga utvecklingen i
samtidskulturen, bl a de institutionskulturer vi är del av och våra individuella
värdeuppfattningar.
Den skall analysera den värdepåverkan som sker genom olika kanaler i
samhället. Den, delvis okända, påverkan skall värderas i förhållande till den
kända uppfostran som sker.
Den skall identifiera aktuella värdemässiga och samhällsetiska utmaningar
man står inför och diskutera möjliga svar på dem. Den skall uppmana och
stimulera offentliga myndigheter och relevanta delar av det civila samhället
till debatt och deltagande.
Den bör bidra till diskussionen om vad som är de offentliga myndighe-
ternas uppgift och vad den enskilde, familjen, det civila samhällets
institutioner och näringslivet har ansvaret för.
Den skall uppmana och utmana till etisk reflektion och handling, inte bara
genom utredningar, utan genom ett brett spektrum av aktiviteter, som
exemplifierar, aktualiserar och konkretiserar värdefrågor.
Hur använda det norska
konceptet i Sverige?
Den norska uppläggningen av värdekommissionen är mycket
lik den svenska maktutredningen (kommittédirektiv
1985:36).
Maktutredningen skulle belysa följande frågeställningar:
1. Vilka är idag de viktigaste maktresurserna i vårt samhälle och hur är de
fördelade? Vilka resurser har de enskilda medborgarna att påverka samhälls-
förändringen? Vilket inflytande har olika grupper och kategorier av individer
över sina livsvillkor?
2. Hurudan är fördelningen av maktresurser och inflytande inom fyra cen-
trala samhällsområden: Näringslivet, organisationer, den offentliga sektorn
samt opinionsbildningen? Vilka möjligheter har de enskilda individerna att
delta i beslutsprocesserna och att påverka vad som händer inom dessa om-
råden?
3. I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser och inflytande i
vårt samhälle? Förändras formerna för olika gruppers maktutövning och
samverkan mellan olika maktgrupper så att medborgarnas möjligheter till
insyn och kontroll totalt sett ökar?
Ett par goda exempel på de böcker som Maktutredningen gav ut är Yvonne
Hirdmans "Att lägga livet tillrätta" och Olof Peterssons/Ingrid Carlbergs
"Makten över tanken".
Vägen är målet
Syftet med både den norska värdekommissionen och den
svenska maktutredningen är/var inte att i första hand få fram
underlag för politiska beslut av den typ som brukar
förutsättas för svenska utredningar. Man skulle kunna säga
att för dessa båda utredningar är vägen målet, dvs det
grundläggande syftet är att öka förståelsen och insikten kring
problemområdet och att få till stånd en bred
samhällsdiskussion. Eller som det uttrycks i direktiven till
den norska kommissionen: en bred värdemässig och
samhällsetisk mobilisering för att stärka positiva
gemenskapsvärden och ansvar för miljön och
samhällsgemenskapen".
En svensk kommission
En svensk genomlysning av samhällets fundament, dvs den
värdebas som håller ihop samhället, skulle vara mycket
betydelsefull.
Upplägg
Det går utmärkt att använda sig av det grundläggande
upplägg som den norska värdekommissionen har. Där finns
en mängd spännande ansatser som kan användas för att
belysa etikens/värdebasens betydelse för olika
samhällsområden. Det finns t ex anledning att fokusera på
följande frågeställningar:
- vilka är de grundläggande värdena för ett gott samhälle och vilka är
inspirationsgivarna för dessa
-
- hur tillägnar vi oss etiken/värdena
-
- familjens, skolans, rättssystemets, medias och övriga signalgivares
betydelse som värde- och normöverförare
-
- hur rättssystem och rättstänkande byggs upp utifrån den gemensamma
värdebasen
-
- samhällsekonomins beroende av en fungerande etik i form av tillit och
förtroende
-
- spridningseffekterna på värdebasen utifrån den medicinsk-etiska
praxisen
-
- familjens betydelse för ett gemenskapstänkande
-
- värdebasens betydelse för uppbyggande av företags- och organisations-
kulturer
-
- värdebasens utveckling och betydelse i ett informationssamhälle
jämfört med jordbruks- och industrisamhällena
-
- värdebasens utveckling och betydelse i ett samhälle med allt större
etnisk mångfald.
-
Organisation
Mycket talar för att själva kommissionen inte bör vara alltför
stor (den svenska maktutredningen hade sex ledamöter). Till
en sådan mindre styrgrupp bör liksom i det norska fallet
knytas en bred referensgrupp. Kommissionen bör dessutom
vara fri att tillskapa egna referensgrupper inom olika
områden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en svensk värdekommission.