Tilliten som fundament
Inget samhälle kan fungera utan tillit. Det goda samhället byggs på förtroende.
På senare tid har nationalekonomerna allt oftare understrukit att de ekonomiska strukturerna inte fungerar utan tillit. När vi sluter ett avtal, gör en affärsuppgörelse, vill vi kunna tro att vår motpart är beredd att uppfylla det som ställts i utsikt. Om utgångspunkten vore att snarast bryta eller att förfuska ett ingånget avtal så upphör affärslivet att fungera. Vi strävar efter ett samhälle där förtroende och tillförsikt finns med i alla mänskliga relationer; i familjen, i skolan, i arbetslivet, i vänkretsen, i kontakterna med de offentliga myndigheterna.
Tillit uppstår inte av sig själv. Den grundas i värden. Sociala relationer bygger på ömsesidighet. Denna ömsesidighet fungerar inte utan att vi redan som små fått inplanterat de goda värdena. Allt flera kriminologer påpekar att uppfostran faktiskt har betydelse. Värdeöverföringen och träningen i att kontrollera sina impulser är helt centrala för att kunna leva ett bra liv i relation med andra människor.
Varje dialog, varje diskussion blir till en meningslöshet, om det inte hos de som för samtalet finns ett gemensamt etiskt minimum, en gemensam uppsättning värden och värderingar; ett fundament för dialogen. Om vi inte bryr oss om att utkristallisera och diskutera och förklara detta minimum är risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av ett moraliskt gungfly.
"Det sätt på vilket vi upplever och tolkar världen beror i mycket hög grad på det slags idéer som fyller våra sinnen", skrev filosofen E F Schumacher för ett tjugotal år sedan. Att föra en debatt om dessa idéer borde därför vara centralt i allt samhällsengagemang.
De politiska partierna är inte och bör inte vara de mest centrala signalgivarna när det gäller överförande av värden och värderingar. Familjen är givetvis den viktigaste. Förskolan, skolan, medierna, vänner och kamrater kompletterar familjemiljöerna i denna uppgift. Lagstiftaren deltar också - eftersom lagstiftning är normerande, åtminstone i viss utsträckning.
Men även i politiken finns det behov av samtal och debatt kring de grundläggande mänskliga värdena. Och självfallet är det av central betydelse att de politiska beslut som fattas av riksdag, landsting/regioner och kommuner är grundade i ett accepterat värdemönster. Politiska beslut måste bygga på en realistisk bild av människan. Människosynen är avgörande. Och politiska beslut och politisk opinionsbildning kan auktorisera både familjens och skolans möjligheter och ansvar för att värden och värderingar överförs.
För oss kristdemokrater har frågan om människosynen alltid varit den centrala i det politiska arbetet. Kulturtraditionen påverkar självfallet värde- och normsystemet i ett samhälle. Sverige finns inom vad man kallar den västerländska kulturkretsen, som präglats starkt av kristet och humanistiskt tänkande. Den värdebas som skapats inom denna tradition utgör en god grund för uppbyggandet av en människovärdig miljö; det vi kallar ett gott samhälle.
Mycket av vår samtid karaktäriseras av osäkerhet, ibland förvirring, ett sökande efter vad som är meningen. Vi anser att det är viktigt att även politikerna möter dessa behov på ett naturligt sätt.
Tidigare har vi kristdemokrater pekat på det norska exemplet med en värdekommission. Till det politiska ledarskapet hör möjligheten att starta en diskussion och att försöka leda den in på meningsfulla områden även om politiker i dessa sammanhang skall akta sig för att komma med facit. Här beskrivs i korthet det norska exemplet.
Den norska värdekommissionen
Organisation: Består av en styrgrupp på 12 ledamöter och ett råd på 37 ledamöter samt ett sekretariat. Budget 5 miljoner NRK.
Rådet skall samlas åtminstone två gånger per år. Styrgruppen kan utse egna referensgrupper.
Kommissionen skall bl a arbeta med utfrågningar, seminarier, institutionsbesök och möten med människor (folkmöten).
Slutrapporten skall var klar före mandattidens utgång 2001. En delrapport bör tas fram under 1999. Fortlöpande rapporter och andra papper bör komma. Materialet är offentligt.
Kommissionens uppdrag:
Huvudmålet är att bidra till en bred värdemässig och samhällsetisk mobilisering för att stärka positiva gemenskapsvärden och ansvar för miljön och samhällsgemenskapen. Det är viktigt att motverka likgiltighet och främja personligt ansvar, deltagande och demokrati.
Den skall bidra till att skapa större insikt om värdefrågor och etiska problemställningar på ett sådant sätt att våra liv som enskilda, vår kultur och samhällsutveckling och vårt förhållande till naturen i större grad kan präglas av insiktsfulla värdeval".
Den skall bidra till kunskap om den värdemässiga utvecklingen i samtidskulturen, bl a de institutionskulturer vi är del av och våra individuella värdeuppfattningar.
Den skall analysera den värdepåverkan som sker genom olika kanaler i samhället. Den, delvis okända, påverkan skall värderas i förhållande till den kända uppfostran som sker.
Den skall identifiera aktuella värdemässiga och samhällsetiska utmaningar man står inför och diskutera möjliga svar på dem. Den skall uppmana och stimulera offentliga myndigheter och relevanta delar av det civila samhället till debatt och deltagande.
Den bör bidra till diskussionen om vad som är de offentliga myndighe- ternas uppgift och vad den enskilde, familjen, det civila samhällets institutioner och näringslivet har ansvaret för.
Den skall uppmana och utmana till etisk reflektion och handling, inte bara genom utredningar, utan genom ett brett spektrum av aktiviteter, som exemplifierar, aktualiserar och konkretiserar värdefrågor.
Hur använda det norska konceptet i Sverige?
Den norska uppläggningen av värdekommissionen är mycket lik den svenska maktutredningen (kommittédirektiv 1985:36).
Maktutredningen skulle belysa följande frågeställningar:
1. Vilka är idag de viktigaste maktresurserna i vårt samhälle och hur är de fördelade? Vilka resurser har de enskilda medborgarna att påverka samhälls- förändringen? Vilket inflytande har olika grupper och kategorier av individer över sina livsvillkor?
2. Hurudan är fördelningen av maktresurser och inflytande inom fyra cen- trala samhällsområden: Näringslivet, organisationer, den offentliga sektorn samt opinionsbildningen? Vilka möjligheter har de enskilda individerna att delta i beslutsprocesserna och att påverka vad som händer inom dessa om- råden?
3. I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser och inflytande i vårt samhälle? Förändras formerna för olika gruppers maktutövning och samverkan mellan olika maktgrupper så att medborgarnas möjligheter till insyn och kontroll totalt sett ökar?
Ett par goda exempel på de böcker som Maktutredningen gav ut är Yvonne Hirdmans "Att lägga livet tillrätta" och Olof Peterssons/Ingrid Carlbergs "Makten över tanken".
Vägen är målet
Syftet med både den norska värdekommissionen och den svenska maktutredningen är/var inte att i första hand få fram underlag för politiska beslut av den typ som brukar förutsättas för svenska utredningar. Man skulle kunna säga att för dessa båda utredningar är vägen målet, dvs det grundläggande syftet är att öka förståelsen och insikten kring problemområdet och att få till stånd en bred samhällsdiskussion. Eller som det uttrycks i direktiven till den norska kommissionen: en bred värdemässig och samhällsetisk mobilisering för att stärka positiva gemenskapsvärden och ansvar för miljön och samhällsgemenskapen".
En svensk kommission
En svensk genomlysning av samhällets fundament, dvs den värdebas som håller ihop samhället, skulle vara mycket betydelsefull.
Upplägg
Det går utmärkt att använda sig av det grundläggande upplägg som den norska värdekommissionen har. Där finns en mängd spännande ansatser som kan användas för att belysa etikens/värdebasens betydelse för olika samhällsområden. Det finns t ex anledning att fokusera på följande frågeställningar:
- vilka är de grundläggande värdena för ett gott samhälle och vilka är inspirationsgivarna för dessa - - hur tillägnar vi oss etiken/värdena - - familjens, skolans, rättssystemets, medias och övriga signalgivares betydelse som värde- och normöverförare - - hur rättssystem och rättstänkande byggs upp utifrån den gemensamma värdebasen - - samhällsekonomins beroende av en fungerande etik i form av tillit och förtroende - - spridningseffekterna på värdebasen utifrån den medicinsk-etiska praxisen - - familjens betydelse för ett gemenskapstänkande - - värdebasens betydelse för uppbyggande av företags- och organisations- kulturer - - värdebasens utveckling och betydelse i ett informationssamhälle jämfört med jordbruks- och industrisamhällena - - värdebasens utveckling och betydelse i ett samhälle med allt större etnisk mångfald. - Organisation
Mycket talar för att själva kommissionen inte bör vara alltför stor (den svenska maktutredningen hade sex ledamöter). Till en sådan mindre styrgrupp bör liksom i det norska fallet knytas en bred referensgrupp. Kommissionen bör dessutom vara fri att tillskapa egna referensgrupper inom olika områden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk värdekommission.
Stockholm den 28 oktober 1998
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd) Chatrine Pålsson (kd)