Det är viktigt att ingen felaktigt förklaras vara far till ett barn. Att ett faderskap blir riktigt fastställt måste anses ligga i såväl barnets som moderns och den utpekade faderns intresse. Inte minst viktigt är det utifrån synen på barnets bästa som är grunden för den familjerättsliga lagstiftningen.
Om faderskap fastställts genom presumtion bygger den nuvarande lagstiftningen i fråga om talerätt för en avliden mans maka och arvingar på avvägningen mellan de olika intressen som gör sig gällande. Några motsvarande avvägningar har inte skett när det gäller talerätt för mannens änka och arvingar vid ogiltigförklaring av faderskapsbekräftelse. Det är otillfredsställande att det inte finns klara regler i fråga om talerätt i sådana fall.
Lika oklart är på samma sätt rättsläget i fråga om faderskap som fastställts genom dom. Det är också otillfredsställande mot bakgrund av den samhällsutveckling som ägt rum under senare år, inte minst när det gäller nya familjebildningar.
Änkor och barn till avlidna fäder bör få s.k. talerätt i lagens mening. Det finns flera skäl för en sådan lagändring. För en änka kan okända barn dyka upp efter makens frånfälle och hävda sin särkullerätt. Det bör finnas en möjlighet för en änka i en sådan situation att kunna ifrågasätta faderskapet och få ett eventuellt hävande prövat av domstol.
Andra omständigheter kan bli kända i efterhand som motiverar samma rätt. Det är ytterst fråga om en rättssäkerhet.
Lagstiftningen i detta sammanhang är av gammalt datum. Metoderna för fastställande av faderskap har också förändrats sedan tidigare. Antalet skilsmässor har ökat. Fler barn lever följaktligen inte tillsammans med sina båda biologiska föräldrar.
Enligt nuvarande lagstiftning saknar en änka möjligheten att väcka ett mål för hävande av faderskap som hennes man tilldömts av domstol enligt föräldrabalkens 1 kap. 3 §. Den ende som har talerätt är hennes avlidne man. Det är en bristande rättssäkerhet för efterlevande maka och för barnet ifråga som bör rättas till. De oklara rättslägen som råder i här redovisade fall gör att en förutsättningslös utredning närmare bör se över rättsläget och skingra oklarheterna. De olika intressen som gör sig gällande bör få en noggrann genomlysning. Den självklara utgångspunkten för en sådan utredning måste vara barnens bästa. Det bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om talerätt för hävande av faderskap enligt lag för efterlevande maka och barn till avliden make.
Stockholm den 27 oktober 1998
Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c)