Vänsterpartiet anser att människors kärlek och önskan att
leva tillsammans skall erkännas och respekteras på samma
villkor av samhället, oavsett om kärleken är homosexuell
eller heterosexuell. Vi anser att lagstiftningen på alla
områden bör ha enhetliga regler för både homo- och
heterosexuella.
Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap innebär att två personer av
samma kön genom att ingå partnerskap kan få tillgång till de flesta av
äktenskapets rättsverkningar. Genom införandet av denna lag tillhör Sverige
de länder som hunnit längst i arbetet på att avskaffa den rättsliga sär-
behandlingen av homosexuella. Vi har dock ännu inte nått fram till målet att
avskaffa all särbehandling och diskriminering.
Det finns ingen anledning att behålla två parallella institut för familje-
rättslig samlevnad, det ena för heterosexuella relationer och det andra för
homosexuella relationer. Inrättandet av partnerskapet, som en särskild sam-
levnadsform för homosexuella, var i sig en kompromiss för att tillmötesgå
dem som anser att äktenskapet är förbehållet man och kvinna. De organisa-
tioner som arbetar för homosexuellas rättigheter, bl.a. Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande (RFSL), har äktenskap för homosexuella som
slutmål.
Homosexuella par bör ges möjlighet att ingå äktenskap på samma villkor
som heterosexuella. Äktenskapsbalkens portalparagraf bör därför få följande
lydelse: "Äktenskap ingås mellan två personer. De som har ingått äktenskap
med varandra är makar." Konsekvensändringar skulle behöva göras i övriga
delar av äktenskapsbalken. Lagen om registrerat partnerskap kan i samband
därmed avskaffas. En särskild övergångsbestämmelse kan säkerställa att de
par som ingått partnerskap hädanefter betraktas som makar. Regeringen bör
ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag om detta.
Civiläktenskap
Staten skall verka för att demokratins idéer om människors
lika värde och rättigheter blir vägledande inom samhällets
alla områden. Rasism eller antisemitism är inte mer ursäktlig
om den förekommer inom ett religiöst samfund. På samma
sätt är det med homofobi. I dag har många präster inom
svenska kyrkan och andra trossamfund tillstånd att utföra en
av staten godkänd och juridiskt bindande vigselförrättning,
trots att de vägrar viga homosexuella. Det finns all anledning
att kritisera detta förhållande. Ett sätt att komma till rätta
med detta är att införa civiläktenskap av fransk typ, det vill
säga att endast borgerliga vigselceremonier är juridiskt
giltiga och att paren själva får avgöra om de vill låta den
borgerliga vigseln följas av en religiös vigselceremoni utan
juridisk betydelse. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Vigsel- och partnerskapsförrättare
Enskilda personer kan av länsstyrelsen förordnas som
förrättare av borgerliga vigslar (hädanefter vigselförrättare).
På motsvarande sätt kan enskilda personer förordnas som
förrättare av registrering av partnerskap (hädanefter
partnerskapsförrättare). De personer som förordnas är nästan
alltid politiker, kommunaltjänstemän eller lokalt kända
personligheter som nomineras av sin hemkommun.
Enligt de senast tillgängliga uppgifterna har 1 091 personer förordnats som
antingen vigselförrättare eller partnerskapsförrättare. Av dessa är 59 personer
endast partnerskapsförrättare medan hela 442 personer är enbart vigsel-
förrättare. Flertalet av förrättarna kan alltså inte förrätta partnerskaps-
ceremonier. Nio kommuner saknar partnerskapsförrättare helt, trots att de har
vigselförrättare. Ingen kommun saknar vigselförrättare trots att de har
partnerskapsförrättare. Partnerskapet är för homosexuella par vad äkten-
skapet är för heterosexuella par. Om en kommun enbart har vigselförrättare
utsätter man alltså sina homosexuella invånare för särbehandling. Samma sak
gäller på individplanet: den som enbart är vigselförrättare agerar i praktiken
diskriminerande mot homosexuella.
Ett antal kommunala företrädare har offentligt motsatt sig förordnandet av
partnerskapsförrättare, ofta genom uttalanden som är djupt fördomsfulla och
kränkande mot homosexuella. Vigselförrättaren Olov Ahlström från Götene
sade: "Jag ställer inte upp på några böghistorier, det är så jävla äckligt att
det
står mig upp i halsen." (Skaraborgs Läns Tidning 7/1 1995) Vigselförrättaren
Inger Andersson från Helsingborg, tillika kommunfullmäktiges ordförande,
ville inte bli partnerskapsförrättare eftersom "naturlagarna ibland är både
svårförståeliga och bistra. Det får man väl bara beklaga." (Helsingborgs
Dagblad 31/3 1995) Vigselförrättaren och kommunalrådet Östen Eriksson i
Norsjö ville inte bli partnerskapsförrättare eftersom "någonstans måste man
också visa någon slags norm i det här samhället. Ett samhälle som är utan
normer går mot sitt förfall." (Nyhetsinslag i P4 Västerbotten 15/12 1994)
Listan över exempel kan tyvärr göras mycket längre. Att vara vigselförrättare
är ett förtroendeuppdrag, inte en rättighet. Det är därför självklart att de
personer som får uppdraget som förrättare skall vara beredda att behandla
alla människor lika oavsett sexuell läggning. Funktionerna som vigsel-
förrättare och partnerskapsförrättare bör därför förenas till ett gemensamt
uppdrag och övergångsbestämmelser bör införas som tillser att den som
förordnats för någondera av de tidigare funktionerna automatiskt får sitt
förordnande omvandlat till att avse den nya funktionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
äktenskapsbalken m.fl. lagar, enligt vad som anförts i motionen, om att
införa äktenskap för homosexuella,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om civiläktenskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
äktenskapsbalken m.fl. lagar, enligt vad som anförts i motionen, att
funktionerna som vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett
gemensamt uppdrag.
Stockholm den 21 oktober 1998
Tasso Stafilidis (v)
Ingrid Burman (v)
Rolf Olsson (v)
Alice Åström (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Lena Olsson (v)
Sture Arnesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Ulla Hoffmann (v)