med anledning av prop. 1998/99:11 Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång
Regeringen föreslår i rubricerade proposition att det införs en
ny typ av skyddsåtgärd, s.k. intrångsundersökning, i
upphovsrättslagen, varumärkeslagen, patentlagen,
firmalagen, mönsterskyddslagen, lagen om skydd för
halvledarprodukter och växtförädlarlagen.
Intrångsundersökning kan i det närmaste liknas vid det
straffprocessuella tvångsmedlet husrannsakan. En
motsvarighet till husrannsakan har tidigare saknats i svensk
civilrätt. Skälen till förslaget är i huvudsak två. För det första
har det under senare år blivit ett allt större problem med
kommersiellt utnyttjande av andras verk, produkter och
varumärken, t.ex. genom olovlig kopiering av datorprogram
och s.k. counterfeiting av märkeskläder. Kostnaderna för
dylika intrång uppgår till svindlande summor årligen. Från
flera håll har det gjorts gällande att de svenska
sanktionsbestämmelserna mot immaterialrättsintrång,
nämligen straff, tvångsmedel, vite och skadestånd inte ger ett
ändamålsenligt skydd för rättighetshavarna. För det andra
har Sverige kritiserats internationellt på grund av att man
inte anses uppfylla sina åtaganden enligt det internationella
avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrättigheter (TRIP:s-avtalet).
Av TRIP:s artikel 50 följer huvudregeln om interimistiska åtgärder som
innebär att de rättsliga myndigheterna skall ha behörighet att snabbt och
effektivt besluta om åtgärder för att förebygga att intrång görs i immaterial-
rättigheterna och för att bevara bevisning av betydelse för det påstådda
intrånget. I förekommande fall och särskilt om fara är i dröjsmål skall myn-
digheterna vara behöriga att utan hörande av motparten besluta om åtgärden.
Detta gäller särskilt om ett dröjsmål kan antas vålla rättighetshavaren oersätt-
lig skada eller när bevisning löper uppenbar risk att förstöras.
Regeringens inställning är att Sverige i och för sig redan i dagsläget upp-
fyller TRIP:s-kraven med hänsyn till reglerna om husrannsakan och beslag i
brottmål, men att man genom införandet av en ny skyddsåtgärd skulle undan-
röja varje tvivel om att den svenska processordningen inte uppfyller TRIP:s-
avtalets krav.
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Den föreslagna skyddsåtgärden intrångsundersökning
innebär att en undersökning får göras hos den som på goda
grunder misstänks ha begått ett immaterialrättsligt intrång.
Syftet skall vara att säkerställa bevis som kan ha betydelse
för utredning om intrånget. En sådan undersökning får också
ske hos den som misstänks för straffbart försök eller
straffbar förberedelse till intrång. Intrångsundersökning
innebär en möjlighet att snabbt och ibland oannonserat få
tillträde till lokaler som disponeras av den som misstänks för
intrånget för att leta efter föremål som är resultatet av eller
som har använts vid ett intrång liksom verkshandlingar som
har anknytning till intrånget. Ett yrkande om
intrångsundersökning skall prövas av domstol. Behörig
domstol är allmän domstol som prövar eller är behörig att
pröva mål som rör intrång.
Förberedelse till intrång
Det ursprungliga förslaget som redogjordes för i
departementspromemorian "Ny skyddsåtgärd vid
immaterialrättsintrång" (Ds 1998:24) innebar även möjlighet
att vidta undersökning när någon misstänks stå i begrepp att
vidta en åtgärd som innebär intrång. Denna del av förslaget
har bortfallit efter kritik från Lagrådet och
Advokatsamfundet. Advokatsamfundet har ifrågasatt
behovet av att kunna besluta om en undersökning i de fall då
någon "står i begrepp" att begå ett intrång. Lagrådet har
ansett det vara att gå för långt att tillåta
intrångsundersökning vid förberedande åtgärder som inte
kan föranleda några sanktioner enligt de immaterialrättsliga
lagarna.
Regeringen har uppenbarligen följt Lagrådets linje, men säger sig dock
komma att överväga om möjligheterna att meddela vitesförbud och vidta
vissa åtgärder med olovligt framställda produkter m.m. bör utökas till att
omfatta även förberedande åtgärder som inte utgör försök eller förberedelse
till brott.
Det bör noteras att artikel 50.1 i TRIP:s-avtalet kan tolkas så, att det skall
vara möjligt att besluta om en bevissäkringsåtgärd enbart på den grunden att
ett intrång är nära förestående.
Sett från rättighetshavarnas perspektiv skulle förslaget i departementspro-
memorian naturligtvis vara att föredra.
Företagshemligheter
Såsom inledningsvis nämnts innebär förslaget att möjlighet
till intrångsundersökning införs i de flesta
immaterialrättslagarna. Det kan dock tyckas vara
anmärkningsvärt att skyddsåtgärden inte föreslås införas i
lagen om företagshemligheter, som innehåller bestämmelser
om obehöriga angrepp på företagshemligheter, särskilt med
hänsyn till att TRIP:s-avtalet inte bara omfattar skydd för de
immateriella ensamrätterna utan också skydd för
företagshemligheter. Således skall säkerhets- och
skyddsåtgärder av det slag som anges i artikel 50 också
finnas att tillgå vid angrepp på företagshemlighet.
Regeringen anser att reglerna i rättegångsbalken om bl.a. husrannsakan
och beslag samt reglerna i lagen om företagshemligheter angående vites-
förbud är tillfyllest med hänsyn till Sveriges åtaganden enligt TRIP:s-avtalet.
Regeringen menar vidare att införande av en bestämmelse om intrångsunder-
sökning också vid angrepp på företagshemligheter skulle kräva mer ingående
överväganden än som är möjliga i det nuvarande ärendet.
Det förefaller dock enligt min mening vara inkonsekvent att inte införa
samma skyddsåtgärder i förhållande till företagshemligheter som för övriga
immaterialrättigheter.
Platsen för undersökningen
Enligt förslaget får intrångsundersökning endast göras hos
den som misstänks ha gjort ett intrång eller misstänks ha
gjort sig skyldig till ett straffbart försök eller en straffbar
förberedelse till intrång. Intrångsundersökning bör således
kunna äga rum i de affärslokaler eller motsvarande som den
misstänkte intrångsgöraren disponerar. Det skall naturligtvis
inte krävas att den som misstänks för intrång äger lokalerna i
fråga. Det räcker med att han eller hon i princip har
oinskränkt tillgång till det utrymme det gäller. Enligt
regeringen bör det dock inte införas någon möjlighet att
genomföra undersökningar hos tredje man. Regeringen anser
att åtgärden griper in i den privata sfären på ett sådant sätt att
det inte kan accepteras att någon som inte ens kan antas ha
gjort intrång skall kunna drabbas av den.
I vart fall en remissinstans (Svenska Föreningen för Industriellt Rätts-
skydd) har ansett att undersökning bör kunna genomföras också hos någon
som inte är misstänkt för intrånget. Enligt min mening skulle en sådan
lösning vara att föredra för rättighetshavare, särskilt med hänsyn till vissa
situationer som kan uppstå i förhållande till nya medier såsom exempelvis
Internet. För att kunna utreda och säkra bevisning kring ett Internetintrång
torde det i många fall vara nödvändigt att ta del av information som finns
lagrad på den misstänktes webbserver (dvs. datorn på vilken hemsidan
ligger). Oftast ligger hemsidan på en server hos ett s.k. webbhotell som den
misstänkte anlitar, d.v.s. hos tredje man. Att få tillgång till sådan
information
kan vara mycket betydelsefullt. I och för sig kan man försöka göra den tolk-
ningen att den aktuella hemsidan ligger i ett utrymme som den misstänkte
har oinskränkt tillgång till. Det förefaller dock tveksamt om framgång kan
nås genom att hävda en sådan tolkning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjlighet till intrångsundersökning skall införas även såvitt
avser angrepp på företagshemligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att intrångsundersökning även skall få företas hos tredje man om
det föreligger skäl för detta.