Jag har i dag ingen rimlig möjlighet vare sig som politiker
eller kund att följa frågan om könsfördelning i bolag i min
valkrets, Jönköpings län. Orsaken är följande: Merparten av
de svenska företagen drivs i aktiebolagsform och ägs av sina
aktieägare. De kan vara fysiska eller juridiska personer var
som helst i landet. Den enda bolagsform där man kan knyta
ägandet till en enskild person är enskilda bolag. I Jönköpings
län är 29 procent av de enskilda bolagen registrerade på
kvinnor. Företagen är vidare registrerade på den ort där de
har sitt huvudkontor, oavsett var verksamheten bedrivs.
Från SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, kan man få en viss indikation
på kvinnligt företagande i Jönköpings län. Undersökningen är dock, vilket
bör påpekas, en urvalsundersökning med de brister det kan medföra.
Dessutom redovisas medhjälpande familjemedlemmar tillsammans med
företagarna. Enligt AKU för 1996 uppgick antalet kvinnliga företagare,
inklusive medhjälpande familjemedlemmar, i Jönköpings län till 5 000 av
totalt 16 000 i länet, d.v.s. 31 procent. Dock syns inte ens i de företagen
könsfördelningen på de ledande posterna.
Utredningen om kvinnor och chefskap avgav i januari 1994 betänkandet
"Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap". I betänkandets inledning
framhålls att den enkätundersökning som utredningen genomfört visar på en
låg nivå kvinnorepresentation i styrelserum och på ledningsnivå i svenskt
näringsliv och att företagna intervjuundersökningar blottar en brist på
kunskap om de faktiska orsakerna till detta hos ledande representanter för
samma näringsliv. Där framhålls också bland annat att utredningens slutsats,
som också givit utredningen dess namn, att den viktigaste orsaken till att
kvinnor har så svårt att nå chefspositioner är mäns föreställningar om
kvinnor och chefskap.
Trots att kvinnor förvärvsarbetar i nästan lika hög grad som män är det
långt kvar till jämställdheten när det gäller könsfördelningen inom yrken,
sektorer och på olika beslutsnivåer. För att kunna följa och driva frågan är
det av stor vikt att behovet av information tillgodoses. Ett sätt att kunna
följa
frågan på riksnivå vore genom kompletterande krav på årsredovisningarna.
Syftet med årsredovisningarna är att bolagets intressenter av skilda slag skall
kunna få upplysningar som är av betydelse för bedömning av bolagets
ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Det synsättet passar
väl in i ambitionen att synliggöra vilka företag som tar tillvara sina kvinnliga
medarbetares kompetens.
För att få en balanserad utveckling som tar tillvara både mäns och kvinnors
resurser och värderingar är det nödvändigt att båda könen finns represente-
rade på alla beslutsnivåer i hela samhället. En jämn könsfördelning är såväl
en demokrati- och maktfråga som en resurs- och kvalitetsfråga av en sådan
dignitet att den måste kunna följas upp politiskt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på redovisning av könsfördelning i bolagens
årsredovisningar.