Det är i dag inte alls ovanligt att stora bolagsförvärv
genomförs genom att ett bolag med ett betydande
aktieinnehav i ett annat bolag lägger ett bud till aktieägarna i
det senare bolaget i syfte att förvärva minst 90 procent av
aktiestocken. Syftet är i dessa fall att därefter använda sig av
lagstiftningens möjlighet till tvångsinlösen av kvarvarande
aktier.
Det finns inget att invända mot att dessa möjligheter finns. Det som
däremot i några fall inger en känsla av rättsosäkerhet är att lagstiftningen
inte
synes reglera den tid som kan gå från det att tvångsinlösen inletts tills dess
att den i själva verket sedan genomförs. Ett aktuellt exempel är Handels-
bankens övertagande av Stadshypotek. Trots att snart två år gått sedan
Handelsbanken uppnådde erforderlig aktiemajoritet på över 90 procent har
de aktieägare i Stadshypotek som inte accepterade Handelsbankens erbju-
dande hösten 1996 ännu inte fått några besked om hur deras aktier skall
hanteras.
Ett sådant förfarande innebär i själva verket att de aktieägare som inte
frivilligt accepterar det övertagande bolagets erbjudande får se sina tillgångar
frysta på uppenbarligen obestämd tid. Kontakt med berörda myndigheter,
t. ex. Finansinspektionen, visar att berörd lagstiftning inte innehåller något
stadgande om att en tvångsinlösen måste ske inom viss skälig tid från det att
förfarandet inletts. Under tiden är berörda personers kapital i praktiken
konfiskerat och osäkerheten är stor.
Berörd lagstiftning om genomförande av tvångsinlösen av kvarvarande
aktier i ett bolag där en ny ägare förvärvat mer än 90 procent av aktiestocken
bör därför snarast kompletteras med ett stadgande om att ett förfarande med
tvångsinlösen skall vara genomfört genom att skäligt bud ges till berörda
aktieägare inom skälig tid, exempelvis ett år.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av komplettering av lagstiftningen om tvångsinlösen av
aktier.