Sedan lång tid har ett antal folkhögskolor haft extra stöd för
att klara merkostnader för genomförande av kvalificerad
musikutbildning. Stödet har minskat betydligt genom åren,
men en del har ändå funnits kvar. För exempelvis Framnäs
folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå är det särskilda
musikstödet under 1998 drygt 580 000 kr. Nu är detta extra
bidrag på väg att försvinna. Detta är en del av innehållet i det
förslag om nya fördelningskriterier för folkhögskolornas
statsbidrag som Folkbildningsrådet skall ta ställning till. Man
vill ta bort dessa speciella utbildningsstöd och fördela
bidraget lika till alla folkhögskolor. Ett sådant förslag ger
naturligtvis ödesdigra konsekvenser för den kvalificerade
musikutbildningen vid folkhögskolor likt Framnäs. I ett
historiskt perspektiv så har musikutbildningen vid ett fåtal
folkhögskolor funnits ända sedan 50-talet.
Musikutbildningen vid Framnäs i Piteå har och har haft en
enorm betydelse för utvecklingen av musiklivet i Norrland
och övriga landet. Musikutbildningen lade grunden för att
Norrland fick Musikhögskolan i Piteå. Folkhögskolans roll
och fortsatta betydelse för Norrlands enda musikhögskola
framgår bl.a. av att drygt hälften av musikstudenterna är före
detta folkhögskolestuderande.
Det extra musikstödet har utretts och analyserats i olika omgångar under
årens lopp. I den gällande folkbildningsförordningen har man vid den senaste
omarbetningen betonat att ett av syftena med det statliga stödet till folk-
högskolorna är att "främja kulturupplevelser och konstnärligt skapande".
Riksdagen beslutade 1991 om riktlinjer för folkbildningen inklusive
folkhögskoleverksamheten. Folkhögskolekommittén som genomförde den
utredning som föregick riksdagsbeslutet, gjorde en ordentlig analys av
folkhögskolornas musikutbildningar. I slutbetänkandet (SOU 1990:65) före-
slogs att det särskilda musikutbildningsbidraget skulle finnas kvar, och att
det skulle koncentreras till ett mindre antal skolor. Betänkandet lyfte fram
den viktiga uppgift som folkhögskolornas musikutbildningar har när det
gäller lokala musik- och kulturcentrum. De är spridda utöver landet och är
viktiga i balansen mellan landsbygd och storstad. Folkhögskolor är nöd-
vändiga för att säkra rekryteringen till musikhögskolorna. Det extra stödet
skulle göra det möjligt att genomföra en kvalificerad musikundervisning, där
den individuella undervisningen behöver ett stort resursstöd.
Den fortsatta praktiska hanteringen av detta förslag ledde sedan till att
staten avstod från att detaljreglera fördelningsfrågorna, utan att folkbild-
ningsrådet skulle hantera dessa. Men kvar står det faktum att
folkhögskolekommittén i sitt slutbetänkande fastslog vikten av att de
kvalificerade musikutbildningarna på folkhögskolorna skulle fortsätta att få
extra resurser.
Om folkbildningsrådet anser att det inte är dess uppgift att ge extra stöd till
folkhögskolor med kvalificerad musikutbildning, anser vi att regeringen
måste hitta andra former för hur dessa folkhögskolor även fortsättningsvis
skall kunna bedriva kvalificerad musikutbildning.
Kvalificerad musikkultur måste tillförsäkras hela landet och Norrlands
enda musikhögskola måste även i framtiden kunna säkra sin rekrytering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalificerade musikutbildningar på folkhögskolor.