Folkbildningens viktigaste uppgift är att främja den allmänna
medborgerliga bildningen och demokratin. Syftet är att göra
det möjligt för alla människor att kunna påverka sin
livssituation och att skapa ett engagemang för att delta i
samhällsutvecklingen. Folkbildningen anordnar
studiecirklar, folkhögskolekurser och olika
kulturarrangemang.
Folkbildningen ger på så sätt unika möjligheter för människor att studera i
stort sett vilket område som helst, vilket skiljer sig från den grundläggande
institutionella utbildningen. Den är fri och frivillig vilket innebär lärande
utan krav och tvång. Detta är viktigt för alla som till exempel har dåliga
erfarenheter från sin skoltid. För Kristdemokraterna är det viktigt att staten
aktivt ska stödja men inte styra denna form av lokal gräsrotsinsats för
livslångt lärande.
Föreningsliv och annat lokalt förankringsarbete är beroende av studie-
förbundens verksamhet. Studiecirklar skapar ett viktigt samhälleligt kitt. I
den fortsatta diskussionen och forskningen om bland annat medborgarnas
delaktighet i samhällsdebatten och valdeltagandet vill Kristdemokraterna
peka på folkbildningens möjlighet och betydelse. Den frivilliga folkbild-
ningen har en stor betydelse för att Sverige ska vara både en stabil och
förändringsbenägen demokrati.
Syftet med statligt stöd
Det statliga stödet till folkbildningen har enligt
riksdagsbeslut 1997/98 flera viktiga syften nämligen att
försvara, stärka och utveckla demokratin samt bidra till att
bredda kulturintresset i samhället. Detta sker genom ökad
delaktighet i kulturlivet, genom kulturupplevelser samt eget
skapande. I regeringens proposition 1997/98:115 fastslås
regeringens syn på folkbildningen som en fri och frivillig
utbildningsform. Förutsättningen för att folkbildningen ska
kunna vara detta är att den ska styras av sin egen idé, sätta
sina egna mål, vara oberoende av ekonomiska och politiska
maktgrupper. Inte heller tvingas till samhälleliga krav för att
hävda sin unika verksamhet. Det är därför märkligt att
regeringen på olika sätt ändå styr verksamheten genom att
tillföra ytterligare krav.
Kultursyn
Kulturlivet utvecklar demokratin och stärker
samhällsgemenskapen. Att träffas, utbyta idéer och
erfarenheter skapar samhörighet och engagemang. Det är
grunden för all samhällsutveckling. Kristdemokratisk
kultursyn grundar sig på en helhetssyn på människan och
innehåller såväl en individuell som social dimension, såväl
en materiell som en andlig dimension. Varje människa har en
skapande förmåga som bör få goda möjligheter att utvecklas
i hem, förskola, skola, arbetsliv, fritid och folkbildning.
Folkbildningen är omistlig för livskraften i och bevarandet
av demokratin. Den ger kunskap om och redskap för
deltagande på olika sätt i samhällsdebatten och
samhällsbyggandet. Folkbildningen har stor betydelse för
förverkligandet av de kulturpolitiska målen.
Uppsökande verksamhet
och utbildning i
samhällsfrågor
I budgetpropositionen för 1999 föreslår regeringen, liksom
1997 och 1998, att 40 miljoner av folkbildningsanslaget ska
öronmärkas till s.k. uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor genom intresseorganisationer och fackliga
organisationer. (Regeringen har fördelat medlen för 1998
mellan LO, TCO, SACO, LRF, SFR samt LEDARNA.)
Riksdagen gav med anledning av motionsförslag regeringen i uppdrag
under förra riksdagsåret att göra en redovisning och resultatbedömning av
denna verksamhet. En sådan redovisning har nu skett enbart för verksamhets-
året 1997. Regeringen menar att det är för tidigt att nu dra några slutsatser av
effekterna och resultatet av verksamheten. Kristdemokraterna menar att en
samlad utvärdering kunnat göras redan nu.
Det finns ingen anledning att regeringen fördelar medel ur folkbildnings-
anslaget. Vi avslår därför de öronmärkta 40 miljonerna under detta anslag.
De nämnda intresseorganisationerna och fackliga organisationerna torde
kunna arbeta med uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor
genom egen försorg. Dessutom har redan flera av dessa organisationer en
naturlig koppling till studieförbund.
Arbetslösa som prioriterad
grupp
I riksdagsbeslut 1997/98 fastslås att arbetslösa ska tillföras
medel som en prioriterad grupp när det gäller ytterligare
syften med statsbidragen till folkbildningen. I de syften som
gäller sedan 1991 är det redan fastslaget att "Personer som
är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade
skall särskilt prioriteras. Invandrare och deltagare med
funktionshinder utgör särskilt viktiga målgrupper." Visst
kan man föra in arbetslösa som en specifikt prioriterad
grupp, men det ökar samtidigt den statliga regleringen av den
fria och frivilliga folkbildningen. Med anledning av prop.
1997/98:115 framförde vi synpunkter om att det var
överflödigt att tillföra de arbetslösa som prioriterad grupp.
Detta står vi fast vid. Kraften bör i stället läggas på att
möjliggöra för arbetslösa att få jobb. Kristdemokraternas
strävan är bland annat att tillföra de lokala
arbetsförmedlingarna mer resurser på bekostnad av AMS
centralt, så att de lokala förmedlarna får mer tid och resurser
att aktivt leta arbeten åt de arbetslösa, i stället för att placera
dem i olika åtgärder och kurser för att minska den öppna
arbetslösheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till organisationer för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kopplingen mellan folkbildning, delaktighet och valdeltagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de arbetslösa som prioriterad grupp.