De ekonomiska bidragen till ungdomsorganisationer har
varit debatterade under en längre tid. Traditionellt har dessa
bidrag baserats på organisationernas aktiviteter, både lokalt,
regionalt och nationellt. Vi menar att syftet med att
ekonomiskt stödja ungdomars arbete är bra och nödvändigt,
men att principerna för stödet inte alltid är anpassade till
behoven.
Detta gäller på ett särskilt sätt de politiska ungdomsförbunden. Vi menar
att de spelar en särskilt viktig roll i den demokratiska fostran hos ungdomar
och ungdomars förståelse av demokratin. Politiska ungdomsförbund till
demokratiska partier har därför en särskild uppgift och funktion som ger dem
ett existensberättigande. Det stöd som idag ges är emellertid uppbyggt på att
stödja verksamhet och ingen skillnad görs mellan politiska och övriga
ungdomsförbund. Den ekonomiska belöningen speglar därmed inte den
funktion som de politiska ungdomsförbunden har.
Resultatet blir att de politiska ungdomsförbunden premieras när de spelar
innebandy, går på bio i grupp eller lagar mat tillsammans. Däremot visas i
ekonomiska termer ingen uppskattning för det opinionsbildande arbete som
det innebär att hålla klasspresentationer, delta i debatter och delta i
samhällsdebatten. Den senare verksamheten är dessutom områden som
kräver utbildning, träning och motivation som skiljer sig markant från den
utbildning som behövs för att exempelvis spela innebandy en gång i veckan.
Ett politiskt ungdomsförbunds verksamhet påverkas dessutom markant av
sina moderpartiers framgångar respektive motgångar i allmänna val. När
partiet växer och får utökade arbetsuppgifter innebär det också en ökad
arbetsbörda för deras ungdomsförbund. En arbetsbörda som inte
nödvändigtvis ger sig uttryck i ett ökat antal aktiviteter som berättigar till
stöd från kommun, landsting och ungdomsstyrelse.
Detta är oroväckande och kontraproduktivt i en tid då alltfler ungdomar
verkar ifrågasätta det demokratiska systemet och tilltron till politiker blir
allt
sämre. Vi menar att en grundförutsättning för att öka tilltron till politiken
och
demokratin är att ungdomar bereds möjlighet att träffa andra ungdomar som
engagerar sig politiskt och att de får tillfälle att diskutera problem och
möjligheter med personer som själva har möjlighet att påverka och förmedla
kunskapen om hur fler ska kunna göra det. Vilka skulle vara bättre skickade
att göra detta om inte de politiska ungdomsförbunden?
Samtidigt kan det finnas politiska ungdomsförbund som i förhållande till
sitt moderpartis storlek har en större verksamhet än vad som avspeglar sig i
den allmänna väljaropinionen. Av denna anledning finns det ett starkt
argument för det system som idag används och som tidigare nämnts
premierar just verksamhet.
Jag menar att detta motiverar en förändring av det ekonomiska stödet till
de politiska ungdomsförbunden där det utgår ett mandatstöd till de politiska
ungdomsorganisationer vilkas moderpartier är representerade i riksdagen,
och där det fortsatt utgår verksamhetsbaserat stöd via ungdomsstyrelsen.
Jag föreslår därför att det från och med nästa år utgår ett mandatbaserat
stöd till de politiska ungdomsförbund vilkas moderpartier är representerade i
riksdagen, motsvarande 10 % av dagens partistöd. Stödet fördelas sedan över
de politiska ungdomsförbunden enligt de principer som idag gäller för
partierna, det vill säga med ett grundbidrag lika för alla och ett mandat-
baserat stöd. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till
utformning av ett sådant system och finansieringen av detta att gälla fr.o.m.
den 1 januari 2000.
Detta stöd ska ses som ett extrastöd till de politiska ungdomsförbunden i
syfte att möjliggöra för dem att bedriva grundläggande politisk verksamhet.
Utöver detta ska de också i fortsättningen omfattas av Ungdomsstyrelsens
bidragsregler. Den diskussion om Ungdomsstyrelsens bidragsregler som idag
pågår omfattar inte den problematik som vi i denna motion vill lyfta fram
och det är därför befogat med en åtgärd från riksdagens sida.
Systemet bör utvärderas år 2005 för att fastställa om det uppkommit några
positiva effekter av stödet och om det därefter bör bibehållas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till politiska ungdomsförbund.