Det är välkommet att regeringen nu föreslår ett utökat skydd för kulturföremål. Det är emellertid av stor vikt att detta skydd också omfattar det som kan beskrivas som "folkliga" kulturföremål, d.v.s. föremål som spelat en viktig roll i människors vardag genom tiderna. Kännetecknande för många av dessa, och i synnerhet de yngre, kulturföremål är att de inte värderas lika högt som andra kulturföremål. Lagen borde i större utsträckning ta hänsyn till detta.
Det finns inom EU bestämmelser som möjliggör återlämnande av kultur- föremål som förts ut illegalt från ett medlemsland till ett annat. De värde- gränser som föreslås sättas gör dock att denna bestämmelse inte kommer att kunna åberopas i någon större utsträckning för folkliga kulturföremål.
I 5 kap 4 och 5 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. krävs i dag tillstånd till utförsel för en mängd föremål. Denna katalog föreslås nu ersättas av ett förfarande där regeringen meddelar vilka föremål som inte får föras ut utan särskilt tillstånd. Denna tillståndsplikt motsvaras dock inte av en skyldighet att visa upp tillståndet vid gräns till annat EU-land; således kan kulturföremål med lätthet föras ut ur landet. Eftersom det, med ovan be- stämda värdegränser, är svårt att återfå dessa föremål finns därmed en upp- enbar risk att Sverige dräneras på folkliga kulturföremål.
I stor utsträckning gäller dessa bestämmelser förhållandevis unga föremål av stort kulturhistoriskt värde. Exempelvis gäller det inte minst transport- medel, där gränserna föreslås så satta att många av de föremål som varit en del av svenskt folkligt kulturliv under hela seklet undantas från skyddet. Vad gäller dessa förefaller det därför rimligt att värdegränsen för utförsel sätts så att även gamla velocipeder, traktorer och dylikt omfattas av skyddet. Den gräns på 50 000 kronor som regeringen bedömer ska sättas förefaller därmed något hög och borde rimligen sänkas till högst 25 000 kronor.
Då regeringen fastställer vilka föremålskategorier som inte får föras ut ur landet utan särskilt tillstånd bör behovet av att skydda folkliga kulturföremål beaktas, då värdegränserna fastställs. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd mot utförsel av folkliga kulturföremål.
Stockholm den 1 juni 1999
Birgitta Sellén (c)
Eskil Erlandsson (c)