Miljöpartiet de gröna föreslår att rösträttsåldern sänks till 16 år i val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Vi anser det inte motiverat att begränsa sänkt rösträttsålder till kommun- och landstingsfullmäktige. Anledningen till detta är bl a att ungdomar generellt sett är väl insatta i rikspolitiken och att val till de politiska församlingarna till stor del bygger på partiernas grundläggande ideologier. Miljöpartiets förslag avser endast rösträtten och således inte valbarhet till de olika politiska församlingarna. Vi anser att 18-årsgränsen skall stå fast för valbarhet eftersom man vid denna ålder uppnått myndig ålder och att man avslutat sina grundskolestudier samt även hunnit få viss erfarenhet och därigenom uppnått viss mognad.
För att demokratin skall kunna utvecklas och förbättras måste politiken göras mer tillgänglig och intressant. Om det politiska systemet skall fungera på sikt är det viktigt att människor intresserar sig för politik och anser politik vara viktigt. Dagens brist på unga företrädare riskerar att öka avstånden ytterligare mellan de offentliga organen och ungdomar. Miljöpartiet menar att det politiska intresset bland ungdomar kan stimuleras genom sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer meningsfullt att engagera sig i politik om man också kan påverka. Politiska beslut påverkar i många fall direkt unga människors situation, t.ex. beslut som rör skolan. Ungdomar besitter dessutom i flera avseenden kompetens och erfarenheter som är unika för just deras generation.
I slutbetänkandet SOU1997:71 poängterar man att det är viktigt att unga får verklig makt och inte dras in en skendemokratisk process som gör att de istället vänder sig från politiken. I slutbetänkandet föreslås därför att en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år införs i val till kommunfullmäktige. Förslaget är att detta prövas i ett tiotal kommuner. Miljöpartiet anser att detta ska kunna prövas fullt ut i alla kommuner.
I proposition 1998/99:115 anför regeringen att insatser bör göras för att förbättra ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet. Man anser dessutom att det är viktigt med delmål som avser att förbättra ungas representation i olika områden av beslutande organ. "Enligt regeringens bedömning är det angeläget att öka andelen yngre ledamöter i dessa på såväl statlig som kommunal nivå för att därmed bättre ta vara på den speciella kompetens som ungdomar kan bidra med." Studier har visat att ungdomar är intresserade av de politiska partierna, men att de av någon anledning för- håller sig avvaktande vad gäller att delta fullt ut, dvs att arbeta aktivt. Denna trend måste betraktas som ytterst allvarlig.
I SOU1997:71 framförs att åldersbestämmelser bör fixeras vid kalenderår och inte vid det exakta födelsedatumet. De menar att denna huvudprincip bör gälla när det gäller ett s k kollektivt handlande. Miljöpartiet anser att det är självklart att rösträtten skall följa kalenderår istället för födelsedatum. Vi anser det vara fel att ungdomar förhindras att rösta på grund av att de är födda sent på året, trots att de är jämngamla med sina årskamrater. Tiden mellan ordinarie val är nu förlängd till fyra år. Detta innebär att genom- snittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer inte att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21 år.
Vi utgår ifrån att regeringen lägger fram ett förslag om att ändra rösträttsåldern från födelsedatum till kalenderår under våren 2000. Detta är en viktig fråga, som redan är väl förankrad och vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inte redan nu lämnar ett förslag på en sådan ändring.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande lagstiftning att rösträttsåldern sänks till 16 år vid val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande lagstiftning att rösträtten skall följa kalenderår i stället för födelsedatum,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande lagstiftning att försöksverksamhet införs med sänkt rösträttsålder vid val till kommunfullmäktige, med sikte på att i framtiden även inkludera landstings- och riksdagsval.
Stockholm den 25 maj 1999
Birger Schlaug (mp)
Ewa Larsson (mp) Per Lager (mp) Kia Andreasson (mp) Gunnar Goude (mp) Matz Hammarström (mp) Helena Hillar Rosenqvist (mp) Barbro Johansson (mp) Mikael Johansson (mp) Thomas Julin (mp) Gudrun Lindvall (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Ingegerd Saarinen (mp) Marianne Samuelsson (mp) Kerstin-Maria Stalin (mp) Lars Ångström (mp)