med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro
Ungdomar är mer kapabla
än vad regeringen tror
Ungdomspolitiken borde i högre grad ta sin utgångspunkt i
att ungdomar vill och är kapabla att ta ansvar för sig själva
och för andra. Det är endast genom att se ungdomar som
fullvärdiga medborgare, med samma rättigheter och
skyldigheter som andra medborgare, som ungdomars
ställning i samhället ytterligare kan stärkas. Det innebär
också att den sammanblandning av stat och samhälle som
sker i propositionen är djupt olycklig. Enligt Centerpartiets
uppfattning bör en statlig ungdomspolitik syfta till att
ungdomar ges ökat utrymme i ett stärkt civilt samhälle.
Vad gäller de av regeringen föreslagna målen för ungdomspolitiken, mer
konkret, så anser Centerpartiet att de är alltför långtgående och samtidigt
alltför otydliga. Staten tar på sig ett stort ansvar genom att sätta upp
ambitiösa och långtgående mål. Det går inte att bortse från risken för att de
av regeringen ej preciserade, konkreta målen kommer att innebära en långt-
gående reglering av t.ex. kommunernas verksamhet och begränsa möjlig-
heten till flexibla lokala lösningar. Samma invändning går även att anföra
mot att regeringen menar att politiken bör utformas på ungdomars egna
villkor. Detta förefaller svårförenligt med fixerade statliga mål för politiken.
Enligt Centerpartiets uppfattning är det mer logiskt att styra politiken med
riktlinjer.
En vidareutveckling av ungdomspolitiken bör i stället syfta till att skapa
utrymme för ungdomar att ta ansvar, var för sig och tillsammans, för sin
omgivning. Därför bör ungdomspolitiken även framgent styras genom de
riktlinjer som fram till nu gällt, nämligen:
1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand vara stödjande
och bygga på ungdomars, föräldrars och andra närståendes engagemang.
2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på
ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser
både behovet av trygghet och av personlig utveckling.
4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig som vuxna och
göra egna val.
5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet
och inflytande skall främjas.
6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning samverka i
ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den ideella sektorn skall tas
tillvara.
Vad som ovan anförts om riktlinjer för ungdomspolitiken bör, med avslag
på regeringens förslag till mål, ges regeringen till känna. Avslås detta bör
målen i stället kompletteras med ett mål om att ungdomspolitiken ska ge
större förutsättningar för ungdomar att själva och i samverkan med det
omgivande samhället ta ansvar för sin egen och för det omgivande
samhällets utveckling.
Inflytande, delaktighet och
MAKT
Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att bortse från
begreppet "makt", vilket den ungdomspolitiska kommittén
föreslagit, då den presenterar förslag till mål för
ungdomspolitiken. Inflytande och delaktighet är viktigt, men
verkligt inflytande måste rimligen också innebära makt att
påverka, makt att förändra.
Ett av de grundläggande problemen med det brukarinflytande som
genomförs på många håll är att det just handlar om inflytande och inte om att
fatta de avgörande besluten. Ungdomar, liksom andra medborgare, måste
känna att de har ett avgörande inflytande över hur viktiga beslut som berör
deras vardag fattas. Ett sådant synsätt lägger grunden för att göra skolor och
fritidsgårdar självstyrande, för att ge de boende i kvarteret sista ordet om den
fysiska planeringen eller för att låta ungdomar tillsammans bestämma hur de
resurser som avsatts för kultur ska användas.
Svaren från Ungdomspolitiska kommitténs kampanj "Vad tycker du?"
indikerar också detta. Bristen på makt och avgörande inflytande märks i
traditionella organisationer likaväl som i kontakten med myndigheter.
En nationell ungdomspolitik måste syfta till att maktfrågor blir belysta i
allt politiskt beslutsfattande och att ungdomars rätt, inte bara till
inflytande,
utan till att dela makten fastslås. Detta bör ges regeringen till känna.
Vad gäller delaktigheten i samhället för alla ungdomar är det värdefullt att
regeringen vill öka kunskapen om villkoren för flickor med annan etnisk och
kulturell bakgrund. Centerpartiet instämmer i detta, men vill framhålla att
många av de farhågor regeringen ger uttryck för också gäller pojkar med
samma bakgrund. Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar med
invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
sin egen självbild. Ett uppdrag till Integrationsverket måste syfta till att öka
kunskapen om alla ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund och
hur deras ställning i samhället kan stärkas. Motsvarande uppdrag bör ges till
Skolverket mot bakgrund av de rapporter som uppmärksammats om resulta-
ten i skolan för elever med invandrarbakgrund. Detta bör ges regeringen till
känna.
Delaktighet i lokalt
beslutsfattande
Den viktigaste arenan för beslut som rör medborgarnas
vardag, och därmed ungdomarnas vardag, är kommunen. I
denna fattas beslut om fritidshem, skola, kultursatsningar,
lokalt aktivitetsstöd och mycket annat. En huvuduppgift för
att öka delaktigheten är därmed att förnya det lokala
beslutsfattandet, så att medborgare har insyn och inflytande
på det lokala beslutsfattandet.
Det måste i sammanhanget framhållas att ungdomsråd inte nödvändigtvis
är den bästa vägen att säkra ungdomars delaktighet i det lokala besluts-
fattandet. En viktig möjlighet är, som vi anfört ovan, att flytta faktisk
besluts-
makt till grupper av ungdomar.
Delaktighet, inflytande och makt är inte en fråga som endast berör
ungdomar. Centerpartiet avser att återkomma till frågan om förnyelse av den
lokala demokratin i motioner under hösten 1999.
Arbete och trygghet
Grunden till den egna tryggheten står att finna i möjligheten
att försörja sig genom eget arbete. Det är därför mycket
oroväckande att ungdomar fortfarande har svårt att etablera
sig på arbetsmarknaden. Den ekonomiska krisen under 1990-
talet har vidare bidragit till att många av de unga som tog sig
in på arbetsmarknaden i slutet av 1980-talet och början av
1990-talet slogs ut igen, då de ofta stod längst bak i
turordningarna. Bortsett från de personliga tragedier som blir
följden av detta riskerar samhället som helhet att hamna i en
brydsam situation, då stora delar av arbetskraften kommer att
gå i pension de närmaste decennierna. Det finns skäl att
misstänka att regelverken på arbetsmarknaden hänger
samman med svårigheterna att få arbeten. Regeringen bör
därför initiera en översyn av arbetsmarknadens regelverk
syftande till att underlätta för ungdomar att få fotfäste på
arbetsmarknaden. Detta bör ges regeringen till känna.
En av orsakerna till den marginalisering regeringen beskriver står att finna
i att unga har mycket svårt att ta sig in i de trygghetssystem som i första hand
är anpassade efter de villkor som gällde då deras föräldrar tog steget ut i
arbetslivet. Utan möjlighet att ta sig in i de generella system som finns,
hänvisas allt fler ungdomar till socialbidrag och tillfälliga åtgärder. Center-
partiet återkommer till frågan i samband med behandlingen av proposition
1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets.
Boende
Dagens ungdomar har växt upp i ett samhälle med världens
högsta bostadsstandard och världens största boyta per
person. Många varken kan eller vill betala priset för denna
lyx, vare sig via hyran eller indirekt via subventioner.
Regeringen skriver i propositionen att ett delmål för att
underlätta för ungdomar att leva ett självständigt liv kan vara
att göra det lättare att skaffa bostad. Det är inte tillräckligt.
Enligt Hyresgästernas Riksförbund saknade för några år sedan 160 000
unga människor i åldern 20-27 år egen bostad. Även om det råder stora
regionala skillnader är förhållandet oacceptabelt. Det måste bli billigare för
ungdomar att skaffa egen bostad. En översyn bör därför göras av regler inom
byggområdet syftande till enklare regler som kan ligga till grund för
byggandet av billigare bostäder och därmed ökad valfrihet i boendet för
unga. I samband med detta bör också regler syftande till en förbättrad
konkurrens inom byggsektorn belysas. Detta bör ges regeringen till känna.
Informationsteknik
Regeringen konstaterar i rubrikform att tillgång till
information ger makt. Det är riktigt. Frågan är dock om det
är tillräckligt att för detta initiera IT i skolan och
Ungdomskanalen, vilka båda beskrivs i propositionen. De
flesta beslut av avgörande betydelse för människors vardag,
också för ungdomar, fattas i kommunerna. Det förefaller
därför rimligt att överläggningar tas upp med kommunerna
för att se över på vilket sätt kommunal information görs
tillgänglig och hur kommunala beslutsfattare är tillgängliga
för kommunikation. Detta bör ges regeringen till känna.
I detta sammanhang finner Centerpartiet det också värt att notera att
Ungdomskanalen ska innehålla möjligheter för alla ungdomar att få en egen
e-postadress och möjlighet att bygga upp en egen hemsida. Det måste anses
anmärkningsvärt att statliga myndigheter på detta sätt tar på sig uppgifter
som hanteras av ett flertal företag inom den privata och konkurrensutsatta
sektorn, såväl i Sverige som i andra länder. Det är knappast bristen på
tillgång till e-postadresser och möjligheter att lägga upp hemsidor som utgör
det stora problemet vad gäller IT-användning i Sverige i dag.
Centerpartiet välkomnar satsningar på IT i skolan. Vi har i andra
sammanhang fört fram kritik mot hur satsningen utformas vad gäller stödet
till utbyggnaden av infrastrukturen och avstår från att nu upprepa vår åsikt i
detalj.
Infrastrukturen är en avgörande faktor för en ökad användning av IT i hela
samhället. Mot den bakgrunden har Centerpartiet i riksdagen förordat (mot.
1998/99:T808) att staten tar ansvar för att ett finmaskigt fibernät till
hushållen och företagen byggs. Det skulle vara ett viktigt steg för att skapa
ökad tillgänglighet i alla samhällsgrupper, inte minst för många ungdomar,
som ofta har små möjligheter att betala höga avgifter för Internetanvändning.
Regeringen har i sammanhanget intagit en alltför passiv attityd.
Utbildning
Få, om en ens några, frågor är av så avgörande betydelse för
ungdomars framtid som utbildning. Att ge alla ungdomar en
god grund att stå på är därmed en av statens viktigaste
uppgifter.
Centerpartiet har upprepade gånger lyft fram frågan om en utbildnings-
garanti för att ge ungdomar och unga vuxna upp till 25 års ålder rätt att
slutföra en avbruten gymnasial utbildning. Vi noterar i utvecklingsplanen för
skolan att regeringen nu avser överväga en förstärkt rätt att fullfölja den
gymnasiala utbildningen, varför vi nu avstår från att upprepa våra tidigare
yrkanden.
I en partimotion hösten 1998 har Centerpartiet presenterat förslag till en
skola som ger godkända kunskaper (1998/99:Ub227). I motionen framförs
bl.a. att varje skola bör bli mer självstyrande och ha en lokal styrelse med
lärare, föräldrar och elever. Vi menar också att det omgivande samhället bör
vara representerat i en sådan styrelse.
Övergången till högre utbildning bör underlättas. Ett av de viktigaste
redskapen för att öka rekryteringen och motverka den sociala snedrekryte-
ringen är ett nytt studiemedelssystem. Centerpartiet menar att ett nytt
studiemedelssystem bör bestå av lika delar bidrag och lån, vilket framförts i
en partimotion hösten 1998 (1998/99:Ub706). Vi har också i riksdagen krävt
en studiesocial utredning för att se över studenternas sociala situation som
helhet.
Då yrkandena nyligen behandlats i riksdagen avstår vi från att upprepa
dem här.
Fritid och kultur
Idrottsrörelsen är den enskilt största folkrörelsen i Sverige.
Mer än två tredjedelar av alla barn är med i en
idrottsförening under en viss tid. De tillbringar då den
överlägset största delen av sin organiserade fritid i en
idrottsanläggning. Idrotten blir härigenom, näst efter hemmet
och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön för många
barn och ungdomar.
Idrotten når emellertid inte alla ungdomar, men det gör skolan. Före-
byggande hälsovård i form av ökad kunskap om motion och kostvanor är till
stor nytta för samhällsekonomin eftersom framtida vårdkostnader kan
minskas. Det är också till stor nytta för den enskilde individen, som
förhoppningsvis ökar sitt välmående och kanske slipper sjukdomar som
annars är att relatera till bristande motion. Det är också allmänt accepterat
att
bra kondition underlättar för eleverna att tillgodogöra sig annan undervisning
i skolan. Centerpartiet har mot denna bakgrund presenterat förslag i en
motion till riksdagen (mot. 1998/99:Kr27) för att stärka ungdomars idrott och
idrotten i skolan.
Det är glädjande att regeringen nu ser behovet av en särskild satsning på
att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter,
vilket Centerpartiet tidigare krävt i motioner till riksdagen. Det bör
framhållas att det är viktigt att dessa satsningar sker över hela landet.
Tillgången till ett rikt och varierat kulturutbud, positiva erfarenheter och
minnen är viktiga faktorer då unga familjer så småningom väljer boende. I
sammanhanget vill vi framhålla att det är viktigt att satsningar på ung kultur
verkligen tar hänsyn till de prioriteringar ungdomar själva gör. Det finns
starka tecken som tyder på att ungdomar i dag i högre grad än tidigare
prioriterar temporära evenemang av typen film- eller musikfestivaler framför
traditionella institutioner.
Stödet till ungdomspolitiken
Det är bra att regeringen genom värdeautomaterna vill öka
stödet till ungdomsverksamhet. Dock finns anledning att
vara vaksam inför den matematik som ligger till grund för
påståendet. I dag ger 4 000 värdeautomater ett överskott på
59 miljoner kronor. Ytterligare 3 000 värdeautomater
planeras. Enligt regeringen blir då det förväntade överskottet
250 miljoner kronor, vilket kan ifrågasättas. Det förefaller
därför rimligt att utgå från att, som regeringen föreslår,
avsätta 20 % av vinsten till ungdomsverksamhet; dock bör
ett minimibelopp fastställas på 50 miljoner kronor. Detta bör
ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till mål för
ungdomspolitiken ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riktlinjer för densamma,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ytterligare mål för ungdomspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nationella ungdomspolitiken skall syfta till att belysa
maktfrågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till Integrationsverket och Skolverket om att öka
kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av arbetsmarknadens regelverk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av reglerna inom byggområdet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar med kommunerna om tillgången till kommunal
information,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till ungdomspolitiken.
Stockholm den 25 maj 1999
Birgitta Sellén (c)
Margareta Andersson (c)
Sofia Jonsson (c)
Agne Hansson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Marianne Andersson (c)