- Kan inte mer kultur göra fler människor lyckliga?
- Nej men fler lyckliga människor kan göra mer kultur.
- Måste inte kulturen få berika människornas tillvaro?
- Nej men människornas tillvaro måste få berika kulturen.
- Men nog kan väl ändå människor höjas, om de får del av
kulturen?
- Nej men om fler människor får ge sin del, kan kulturen
höjas.
- Men kulturen är väl ändå till för människorna?
- Jo till men inte för.
- Inte för utan genom människorna är kulturen till.
- Genom den till vilka den når.
- Till den från vilka den hämtas.
- Om genom få till få.
- Om genom fler till fler.
- Om genom var och en till alla.
Ty
Ja till det samhället
vad alla begär
som många önskar
är ett samhälle
hör en kultur
som begär något av alla.
som gror och grönskar.
Vad alla frågar efter
är ett samhälle
Vad är kultur?
som svarar alla.
Den roll du spelar
Vad alla behöver
som en av samhällets
är ett samhälle
humana delar.
där alla behövs.
Vad är kultur?
- Vad hjälper överflödet
Det streck du ritar
den överflödige?
som en av samhällets
profana bitar.
Men till det samhället
som alla sköter
För i det samhället
hör en kultur
där alla ingår
som alla möter.
är det kultur
vad alla utför.
Ja i det samhället
Vad är kultur?
som alla upptar
Allt det vi vunnit,
är det kultur
när till framtidslandet
vad alla uppnår.
vi tillsammans hunnit.
Vad är kultur?
För i det samhället
Den bit du spisar,
står ej kulturen
de steg du dansar
emot tekniken
och allt det du visar.
eller mot naturen.
Vad är kultur?
Nej i det samhället
Allt det du tänker,
där alla blandas
allt det du tar emot,
är det kultur
allt det du skänker.
att alla andas.
"Å vara människa
Vad är kultur?
å gno å streta,
De steg vi vandra
å vara människa
genom ensamheten
å tro å veta,
för att nå varandra.
e´ inte bara de´
"Å vara människa
å be å skrapa,
å gno å streta,
de´ e´ å vara me´
å vara människa
å ge å skapa"
å bo å eta
Vad är kultur?
é inte bara de´
Den roll du spelar
å ha å peka,
för hela stycket
de´ e´ å vara me´
som består av delar.
å ta å smeka"
Vad är kultur
Vad är kultur?
Det streck de ritar
Din röst som ropar,
till helhetsbilden
min röst som svarar
som består av bitar.
och den kvast som sopar.
Denna poetiska inledning sammanfattar på ett bra sätt varför
Miljöpartiet vill utvidga de kulturpolitiska målen med
tillägget "att verka för en hållbar livsstil som utvecklar
förmågan att hantera sitt liv med minskat beroende av
myndigheter och snävt marknadstänkande". Ett liv där vi
samspelar och inte härskar över naturen och inte ser varandra
så som objekt. Vi menar att varje yttre kalhygge står för ett
inre kalhygge. Att den snabba materiella utvecklingen
medfört att inte hela människan har hunnit med. Att
andligheten och mystiken rationaliserats bort och urgammal
kunskap om människan och hennes sammanhang med
naturen fallit i glömska. Att nyttja och njuta kultur medför
inte bara att vi lever längre utan hjälper oss förstå vårt eget
handlande och ökar vår delaktighet i samhällsbygget.
Inom litteratur, film, musik, teater och bildkonst formas morgondagens
tankar. Här finns hälsningar från det förgångna, här präglas dagens tillvaro
och här läggs grunden för framtiden. Här formuleras vår gemenskap och våra
demokratiska livsideal. Om hela människan ska växa så behöver hon
utrymme, leva ut sin kreativitet och skaparkraft. Vi påverkas av den omgiv-
ning vi befinner oss i och vi påverkar den. Goda vanor läggs i unga år.
Därför är skolan vår allra viktigaste kulturinstitution och skolans roll som
kulturbärare måste värnas och utvecklas. Balans ska skapas mellan de
teoretiska ämnena och de estetiska. Ingen god teknik utan estetik! Matematik
och musik är två systrar. Miljöpartiet vill att alla barn, oavsett var de bor i
landet ska ha rätt att gå i musik- och/eller kulturskola. Om kommuner inte
gör det möjligt vill vi att regeringen återkommer med förslag till hur denna
rättighet kan garanteras.
Allmän kulturverksamhet
När vi forskar om äldre kulturer bedömer vi dem genom de
konstföremål som har åstadkommits, husens arkitektur,
formgivning och samhällets sociala struktur. Så kommer
också andra att bedöma oss. Ett samhälle må vara hur
funktionellt eller effektivt som helst, utan ett blomstrande
kulturliv kan det knappast räknas som livsbejakande eller ens
framstående.
Miljöpartiets ståndpunkt är att investeringar i kulturell verksamhet inte är
en framtidsbelastning för den offentliga budgeten, utan tvärtom genererar
inkomster, en investering. Varje ort eller län med anspråk på att locka till sig
- eller behålla - ekonomiska aktiviteter måste kunna visa upp ett brett
kulturutbud. Trots det utgår idag endast en blygsam summa av de offentliga
utgifterna till kultur och i realiteten görs ständiga nedskärningar i form av
minskad eller utebliven pris- och löneomräkning. Miljöpartiet kräver att
anslagen skall skrivas upp med lönekostnadsindex enligt 1996 års
riksdagsbeslut. Kulturarbetare måste få rimliga löner utan att det samtidigt
innebär att kollegor får sparken!
Ett återkommande problem är att det i tabeller över statens anslag till olika
kulturinstitutioner inte går att utläsa hur mycket som går till den faktiska
verksamheten, då en mycket stor del av kakan går till hyror etc. Av stödet till
de stora nationella institutionerna avgår cirka halva beloppet till att betala
hyra för de nationalmonument de är verksamma i, vilket naturligtvis innebär
att anslagsnivåerna ser ut att vara större än vad de i realiteten är.
Miljöpartiet
föreslår därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat.
Statens kulturråd har en mycket viktig funktion i att fördela statsbidrag till
olika kulturområden. För att den kulturpolitiska inriktning riksdagen fastslår
ska kunna bli verklighet krävs att kulturrådet kan arbeta aktivt och kraftfullt
nära brukarna. Därför är det anmärkningsvärt att deras faktiska stöd i reala
värden minskat.
Att bidrag endast kan ges till institutioner, föreningar och grupper kan i
vissa fall vara hämmande. Att exempelvis fonogramstöd endast kan utgå till
bolag som har en regelbunden utgivning försvårar för nya idéer att kunna
förverkligas. Miljöpartiet menar därför att även enskilda projekt ska vara
berättigade till bidrag, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren.
Stiftelsen framtidens kultur instiftades av medel ur löntagarfonderna och
dess styrelse är utsedd av Sveriges riksdag. Sammanlagt disponerar stiftelsen
över ca 600 miljoner kronor att fördela under en tioårsperiod. Medlen ska
bland annat användas till projekt av varaktig betydelse för kulturlivet.
Kulturrådets kommande utredning får visa om bidragen utnyttjas på bästa
sätt eller om verksamhetens medel bör omdisponeras.
Dagens system där endast ett fåtal kulturarbetare ges möjlighet att leva på
inkomster av sitt skapande - medan övriga får mer betalt när de är arbetslösa
än de har chans att förtjäna genom sitt arbete - är mycket olyckligt. Många
utövande konstnärer, inom samtliga konstformer, lever under svåra
ekonomiska villkor med bl a en extremt hög arbetslöshet som inte heller i
någon större omfattning är konjunkturberoende.
Miljöpartiet menar att professionella kulturutövare inom litteratur, film,
musik, scen- och bildkonst m m ska kunna leva på sitt arbete. Samhället
måste därför gå in och komplettera så att en grundtrygghet kan nås.
Grundtanken med ett konstnärstillägg är att det är bättre att stärka fler
konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden, än att syssel-
sätta ett fåtal i åtgärdsprogram. Miljöpartiet anser därför att de medel som
Arbetsmarknadsverket idag disponerar för kulturutövare och kulturändamål
ska föras över till Kulturdepartementet. Bedömningar som får uppenbara
konsekvenser för svenskt kulturliv bör göras av sakkunniga. Därför bör de
arbetsmarknadspolitiska målen underställas de kulturpolitiska målen.
Det förslag om s k singelföretag som presenterades i utredningen
Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) är mycket intressant. Vår förhopp-
ning är därför att regeringen återkommer med en proposition. Av utred-
ningen framkommer också tydligt att det idag råder en mycket stor sned-
fördelning mellan könen. Exempelvis är andelen kvinnliga författare endast
32 % och andelen kvinnliga tonsättare endast 27 %. Denna snedfördelning är
ett problem som måste tas på allvar. Ett instrument för att komma till rätta
med denna snedfördelning är att inom ramen för de inkomstgarantier som
fördelas enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer
skriva in att en jämn könsfördelning vad gäller beslut om inkomstgarantier
skall vara ett prioriterat mål.
De idéer som utvecklats av teaterförbundet, med en fond finansierad av
egenavgifter och samhällets stöd som nu blivit verklighet är mycket positiv
och bör ges god tid att utvecklas och omfatta fler konstformer.
Vi är mycket positiva till att Statens kulturråd får disponera 10 miljoner
kronor för försöksverksamhet som arbetsförmedlare vid centrumbild-
ningarna. Dock ifrågasätter vi varför så kort tid har givits åt försöks-
verksamheten och varför försöksverksamhetens budget även föreslås omfatta
studieförbunden och folkparkerna utan att ytterligare medel tillförs. Miljö-
partiet anser att även RFoD inom området folkmusik och världsmusik bör
ges i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med kulturförmedling på
motsvarande sätt. Vi vill att regeringen återkommer med ökade ramar och
med tilläggsförslag så att folkmusiken kommer att ingå.
Miljöpartiet är positivt till att regeringen öppnar för att fler konstnärs-
organisationer får förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond. Vi förutsätter att förslagsrätten gäller samtliga
organisationer, även Kif, vilka tidigare saknat förslagsrätt. När det gäller
förslagsrätt till konstnärsnämnden vill vi att regeringen förtydligar rätten så
att det klart framgår att detta gäller för alla organisationer.
Bildkonstnärerna är den grupp inom konstnärsområdet som har det
ekonomiskt allra svårast just nu. Miljöpartiet ställer sig bakom KRO:s
förslag om att ge företag rätt att skriva av kostnaden för konst när de köper
direkt av konstnären. Den stiltje som råder i upphandling av konst skulle på
så sätt upphöra, till gagn för bildkonstnärer. Vi vill att regeringen lämnar ett
förslag till hur en sådan avdragsrätt kan konstrueras och vad det skulle kosta.
Kultur genomströmmar i princip allt som har med människors livsför-
utsättningar att göra. För att göra det möjligt att diskutera kulturens
ekonomiska förutsättningar måste snävare tolkningar göras. När så gott som
alla kulturministrar i världen samlades i Stockholm på Unescos kultur-
konferens enades länderna om en gemensam önskan om en nationell inrikt-
ning på att minst en procent av ländernas BNP ska avsättas till kultur. Som
en början på ett sådant arbete vill vi avsätta 400 000 kronor till start för ett
kulturens Agenda 21.
Många kulturinstitutioner har utvecklat samarbete med olika sponsorer, när
inte samhällets stöd räckt till. Det kan naturligtvis vara ett värdefullt
komplement, men kan också innebära ett hot mot kulturens fria röst. I
föreningen kultur och näringsliv "ABC om kultursponsring" finns lathund
för kultursponsring. Miljöpartiet anser att denna behöver kompletteras med
etiska regler för kultursponsring.
Teater, dans och musik
För åren 1997 och 1998 har 2 % av det totala bidraget inom
budgetområdets anslag skurits ned för landets länsteatrar,
länsmusik och länsmuseum, medel vilka sedan kunnat sökas
till projekt. Regeringen vill nu gå vidare och höja
projektandelen till 4 % år 1999 och 6 % år 2000. Detta
innebär nedskärningar inom befintlig verksamhet.
Miljöpartiet motsätter sig denna utveckling och menar att
nivån för projektmedlen skall frysas på 2 %.
Kulturpolitikens uppgift är att ta till vara initiativ från människor och
organisationer för att erbjuda alla möjligheter till ett aktivt och berikande
kulturliv. När regeringen minskar i anslagsnivåerna för regional teater, musik
och museiverksamhet för att i stället ge riktade bidrag till projekt man finner
särskilt intressanta, glöms inte bara att olika regioner arbetar utifrån olika
förutsättningar, utan också att det minskar människors delaktighet och
möjlighet att påverka den egna situationen.
En solidarisk kulturpolitik innebär att mer satsas på dem som har mindre
resurser eller av andra orsaker har svårt att ta del av kulturutbudet. Därför är
det också viktigt att biljettpriser hålls på en sådan nivå att alla kan ha råd
att
besöka teatrar, konserter m m. Vi vill också uttala vårt fulla stöd till de
institutioner som infört ungdomsrabatter på sina föreställningar. Det är
troligen enda vägen att öppna teatern för alla. Miljöpartiets målsättning är
naturligtvis också en jämn resursfördelning mellan flickor och pojkar,
kvinnor och män. Idag råder tyvärr också en kraftig könsmässig sned-
rekrytering, både i producent- och i recensentledet.
Länsmusiken
Miljöpartiet har aldrig accepterat regeringens förslag att
minska statsbidraget till länsmusiken. De sparbeting som
genomförs är orimliga. De olika länsmusikverksamheterna
har, efter omorganisationen 1988, börjat hitta fungerande
arbetsmetoder, når ut till allt fler människor och uppvisar en
allt bredare repertoar. Skolkonsertverksamheten har hela
tiden ökat och över huvud taget har länsmusiken ständigt
kunnat visa upp allt bättre verksamhetsresultat. I den analys
Kulturrådet gjort över länsmusiken framgår att de olika länen
nu utvecklat arbetssätt som passar den egna regionens
förutsättningar.
Miljöpartiet vill därför återinföra 19 miljoner kronor, att fördelas till hela
musiksverige, för att möjliggöra för alla att höra levande musik och ge barn
och ungdomar stimulans och uppmuntran till att själva musicera. År 1996
genomförde länsmusiken ca 7 000 skolkonserter. Både Kulturutredningen
och regeringens kulturproposition lyfte fram barn- och ungdomsverk-
samheten inom musiken som prioriterade områden. Vidare talar regeringen
om att kulturen måste nå alla. En huvudlinje ska vara att göra respektive
konstform mer tillgänglig för den enskilda invånaren samtidigt som hög
kvalitet och en viss kontinuitet uppfylls. Miljöpartiet vill ge länsmusiken
möjlighet att uppfylla dessa ambitioner. Samtidigt kräver vi att regeringen
återkommer med en kartläggning av hela musiksverige för att belysa
konsekvenserna av de nedskärningar som gjorts och visa på var framtida
prioriteringar bör göras.
Stockholms Spårvägmäns Musikkår (SSM) är landets enda professionella
blåsorkestern utan statsbidrag. Orkestern är unik genom att vara den enda
professionella blåsorkestern i sin region samt den enda fullstora symfoniska
blåsorkestern i landet. I orkestern finns det möjlighet att kunna ge framtid
och arbetstillfällen åt en ny generation unga musiker samt att ta tillvara
traditioner. Orkestern drivs idag med ca 30 % lägre ersättning per musiker än
andra orkestrar i landet och orkestern för en mycket envis kamp för sin
fortlevnad. Orkestern är dock i stort behov av delfinansiering för att få en
ekonomisk stabilitet. Miljöpartiet anslår 3 miljoner kronor till orkestern ur
anslag B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Musikskolan
Skolan är vår viktigaste kulturinstitution. De besparingar
många kommuner runt om i landet tvingats till har dock
också medfört besparingar på de kommunala musik- och
kulturskolorna. Flera kommuner har lagt ned sina
kommunala musikskolor och många andra har bantat ned i
verksamheten och/eller höjt avgifterna. Köerna till den
frivilliga musikundervisningen blir allt längre i takt med att
lärarantalet per intresserade elever minskar. Flera kommuner
har slutat erbjuda undervisning på alla skolor för att i stället
koncentrera verksamheten till en s k kulturskola, vilket
medfört att barn som bor långt därifrån i praktiken inte kan
få någon grundutbildning på ett instrument. Egenavgifterna
har också successivt ökat, med resultat att många av
ekonomiska skäl inte tycker sig kunna delta i den
kommunala musikskolan.
I våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland finns olika typer
av lagstiftning som garanterar barns och ungdomars rätt till kultur. I
barnkonventionens artikel 31 kan vi läsa: "Konventionsstaterna erkänner
barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassat till barnets
ålder
samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet."
Miljöpartiet anser att varje barn, oavsett var det bor i landet, ska ges
möjlighet att få en grundutbildning på ett instrument och vill därför värna
den kommunala musik- och kulturskolan med lag. Vi vill samtidigt värna
och tillgodose barns och ungdomars behov av en god tillgång till egna
repetitionslokaler för sina estetiska utövningar.
Folkmusik
Folkmusik och folkdans saknar idag institutionellt stöd för
sin utveckling. De institutioner som existerar är inriktade på
dokumentation, bevarande och museal exponering. Av de
flera tusen musiker som idag är anställda av olika
kulturinstitutioner har endast ett fåtal anställts för sina
folkmusikkunskapers skull. Miljöpartiet ser mycket positivt
på att regeringen i budgeten uttalar värdet och behovet av ett
nationellt centrum för folkmusik, men det är viktigt att
riksdagen uttalar att arrangörsstödet enbart skall användas
för just utveckling av arrangemang och inte till något annat.
Dock, för att genast kunna gå vidare med utvecklingen av ett
nationellt folkmusikcentrum vill Miljöpartiet för detta
ändamål anslå ytterligare 4 miljoner kronor till anslag B 3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, men med
kravet att regeringen återkommer med öronmärkta pengar
för att ge utrymme för fler nationella centrum för folkmusik.
Uppland, Gotland, Dalarna och Jämtland ligger alla bra till
och det finns också behov av vattenhål för folkmusik i
Stockholm. Norge och Finland har fem nationella
folkmusikcentrum var, vilket vore en rimlig miniminivå även
för Sverige.
För att ge folkmusiken ytterligare uppmuntran och skapa ett positivt
intresse föreslår Miljöpartiet att upphöja Nyckelharpans instrumentfamilj till
Nationalinstrument. I Finland har kantelen utsetts till nationalinstrument och
i Norge har Hardingfelan en motsvarande särställning. Nyckelharpans
ställning som både ett historiskt intressant instrument och ett instrument som
blir allt mer populärt motiverar mer än väl en sådan utnämning.
På det förslag regeringen lagt fram om kassettersättning (prop 1997/98:
156) har Miljöpartiet motionerat att 33 % av de medel ersättningen inbringar
skall fördelas utifrån de kulturpolitiska mål som riksdagen satt upp.
Folkmusiken bör naturligtvis inkluderas i denna fördelning.
Teater och musikteater
Miljöpartiet är positivt till att Norrlands Musik- och
Dansteater införlivats i det regionala stödsystemet, dock
anser vi att Norrlands Musik- och Dansteater skall få ett
permanent nationellt uppdrag. Det är inte rimligt att tro att de
som bor i Norrland skall kunna utnyttja det utbud som finns i
södra Sverige. Det behövs därför ett kontinuerligt stöd så att
Norrlands Musik- och Dansteater i lugn och ro kan utveckla
och bygga upp sin verksamhet utan att ständigt behöva söka
nya bidrag och oroas över den framtida existensen.
Operan har en svår uppgift; både att förvalta kulturarvet, ligga i frontlinjen
vad gäller ny opera och samtidigt locka publik. Miljöpartiet önskar att
Operans utsålda repertoarer skall ges under längre tid för att ge fler möjlighet
att se populära föreställningar. Det är naturligtvis angeläget att statsanslaget
hålls på en sådan nivå att biljettpriserna inte tvingas upp. Att det inte ges
tillräcklig pris- och löneomräkning i budgeten är oroande, ökade hyres- och
lönekostnader får inte innebära att den konstnärliga kvaliteten äventyras -
som t ex när Operan till vissa balettföreställningar nöjt sig med inspelad
musik.
Den ekonomiska situationen på Drottningholmsteatern är mycket oroande.
Miljöpartiet vill att regeringen uppmärksammar detta och återkommer med
förslag till ekonomiskt stöd.
Dramaten är en av landets mest framgångsrika scener och ett av Europas
ledande teaterhus, trots att man tvingats genomgå ett stålbad. Miljöpartiet
ställer sig frågande till propositionens skrivelse om att målet för Dramaten är
att redovisa en årlig vinst på 5 miljoner kronor. Den konstnärliga verksam-
heten ska inte ha som mål att gå med vinst. De eventuella överskott som görs
bör fonderas så att en buffert finns om Dramaten återigen hamnar i
ekonomiska problem. Likaså vill Miljöpartiet påpeka det orimliga i att
Dramaten tvingas betala räntan på de lån staten övertagit.
Även bakom kulisserna på Dramaten finns stora kulturskatter att värna,
bl a i form av en unik hantverksskicklighet, t ex perukmakare, skomakare,
hattmakare etc. Miljöpartiet menar att detta är ett område där de kultur-
politiska målen bör integreras med de arbetsmarknadspolitiska målen genom
att arbetsmarknadsmedel avsätts för att möjliggöra för Dramaten att ta emot
lärlingar. Ett sådant system skulle säkerställa bevarandet av urgammalt
hantverk samtidigt som det skulle öppna möjligheter för hela teatersverige.
Miljöpartiet är positivt till att det äntligen öppnats för en samisk teater,
inte
minst med tanke på de möjligheter det skulle ge att bevara och utveckla den
samiska kulturen och de samiska språken. Dock är vi tveksamma till den
lösning som gjorts att kommunerna tvingas delfinansiera teatern. En samisk
teater är en angelägenhet för hela landet, att se samisk kultur som en
kommunal angelägenhet är att förminska samernas roll som ursprungs-
befolkning i Sverige. Vi kräver därför att regeringen återkommer med ett
förslag där hela finansieringen är statlig och där samisk teater ges ett
permanent nationellt uppdrag.
Miljöpartiet anser också att det behövs ett permanent nationellt uppdrag
för barn- och ungdomsteater och att regeringen därför bör göra en
kartläggning av den verksamhet som idag finns inom området, hur den kan
stödjas och i vad mån befintlig verksamhet måste kompletteras.
Svenska riksteatern har utvecklats i en mycket positiv riktning.
Miljöpartiet ser särskilt fram emot hur framtiden gestaltas vad gäller Forum
för världskultur. Miljöpartiet menar att poängen med begreppet "världs-
kultur" är att det avvisar distinktionen mellan centrum och periferi, majoritet
och minoritet, svensk och invandrare och vill därför att världskulturhuset ska
ge möjlighet åt människor med olika kulturell bakgrund och identitet att visa
upp sig och kunna samverka.
Många kulturarbetare har kastat längtansfulla blickar på Skepps-
holmskyrkan och en del har också använt kyrkan som kulturscen. Kyrkans
arkitektur är mycket speciell med ett tak som närmast sänder tankarna till en
moské eller gammal teaterscen. Miljöpartiet hoppas att Skeppsholmskyrkan
kan fortsätta utvecklas som scen, inte minst då de föreställningar Interkult
haft tillsammans med Kulturhuvudstadsåret har varit välbesökta och mycket
stämningsfulla.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
Utvecklingen i världen går mot att allt fler språk dör ut.
Enligt Unesco går denna utveckling mycket snabbt, mellan
12 och 50 språk försvinner varje år vilket betyder att om
hundra år finns färre än 1 000 av dagens ca 5 500 språk kvar.
Många nordiska språk, inklusive de samiska språken, är
direkt hotade. Miljöpartiet anser därför att det skall vara en
prioriterad uppgift för Nordiska rådet att aktivt bevara de
språk som talas i Norden. Miljöpartiet stödjer också kravet
på en samisk språklag i Sverige. Även svenska språket är
internationellt sett ett mycket litet språkområde. Den kanske
viktigaste åtgärden för att bevara ett rikt svenskt språkbruk
är att stimulera läsning av svensk litteratur.
Bokläsandet har minskat under 1990-talet. Framför allt har barn till
lågutbildade föräldrar minskat sitt bokläsande. Bokinköp har blivit en
klassfråga. Miljöpartiet har i motionen "Billigare böcker från vaggan till
graven" bl a yrkat att bokmomsen successivt skall avvecklas. Med en
bokmoms på 25 % har Sverige högst bokmoms i Europa. En sänkt bokmoms
skulle gynna bokläsandet. Det visar exempel från bl a Australien, där man
för några år sedan beslutade att slopa bokmomsen varvid bokförsäljningen
raskt sköt i höjden, och Finland, där momsavveckling inletts.
Folkbiblioteken är mycket centrala för kulturlivet, inte minst på mindre
orter ryms ofta både musikliv, bildkonst, teaterverksamhet m m inom
bibliotekets väggar. Folkbiblioteken är också viktiga för att ge alla tillgång
till information och kunskap. De flesta svenskar besöker varje år ett bibliotek
och många gör det regelbundet.
Många bibliotek har i och med att kommunanslagen minskats tvingats ta ut
avgifter för olika tjänster, bl a för lån av böcker som biblioteket saknar och
alltså måste beställa. Detta slår hårt mot befolkningen i orter med mindre
bibliotek och har i praktiken gjort att bibliotekslagen där tappat sin funktion.
Miljöpartiet menar att oavsett var man bor i landet skall biblioteken kunna
erbjuda ett brett utbud. En skärpning av bibliotekslagen så att avgiftsfria lån
helt kan garanteras är därför nödvändig. Vill riksdagen undvika en sådan
skärpning bör i stället anslaget till regional biblioteksverksamhet höjas.
Naturligtvis måste definitionen av vad som är glesbygd noga analyseras, t ex
hyser även en storstadsregion som Stockholms län glesbygd, bl a i form av
skärgårdsöar.
Arkiv
Riksarkivet är den centrala statliga myndigheten inom
arkivområdet med huvuduppgift att främja en god
arkivhantering och att bevara, vårda, tillhandahålla samt
tillgängliggöra arkivmaterial. Miljöpartiet efterfrågar ett
närmare samarbete med näringslivet i arkivfrågor. Det finns
naturligtvis gemensamma intressen inom näringslivet för att
öppna arkiv för allmänhet och forskning. I det förslag till
prioriteringar för 1999 som regeringen lagt fram vill vi
därför se ett tillägg att ett prioriterat mål skall vara att finna
former för samverkan med näringslivet.
Bild och form samt
konsthantverk
Konstnärlig utsmyckning av allmänna platser är av oerhörd
vikt för att skapa trivsel i samhället. De konstbeställningar
stat och kommuner gör har också stor betydelse i det att det
skapar förutsättningar för konstnärer att leva på sin konst.
Statens konstråd har uppgiften att "genom förvärv av
konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler
för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden
införlivas med samhällsmiljön". Miljöpartiet förutsätter att
den omorganisation som Statens konstråd genomför gör att
man bättre än tidigare sprider sina uppdrag och ger icke-
etablerade konstnärer möjlighet att få uppdrag. Då det är
fråga om gemensam konst för allmänheten anser Miljöpartiet
att beslutsprocessen i större omfattning än idag måste
involvera medborgarna så att fastighetsägare, brukare och
allmänhet ges möjlighet att komma till tals.
Ett ökat kvalitetstänkande kommer att leda till fördjupade diskussioner om
skönhet och estetiska värden och det är Miljöpartiets förhoppning att
kvaliteten ska höjas inte bara på skapandet av miljöer utan även på
möjligheten för invånare att vara delaktiga på ett tidigt stadium i alla
byggnads- och anläggningsprocesser. Det är oerhört viktigt att de som
planerar den miljö andra ska bo och arbeta i har goda kunskaper om
människans psyke och livsutveckling. Social medvetenhet och insikt om
människors behov av en god livsmiljö, och möjlighet att påverka denna, är
fundamentala för att kunna ta till sig invånares önskemål om förändringar.
Miljöpartiet menar att staten måste ta ett helhetsansvar vid upphandling för
att säkerställa estetiska och andra kvaliteter och samtidigt föregå med gott
exempel.
Miljöpartiet noterar med glädje att de tjugotal större kollektivverkstäder i
landet med totalt ca 3 000 konstnärer och konsthanverkare som medlemmar,
nu ges möjlighet att få statligt stöd. Dock är det inte rimligt att detta skall
kunna hanteras inom nuvarande budgetramar. Miljöpartiet föreslår därför att
budgetramarna för anslag D 5 Bidrag till bild- och formområdet utökas med
2 miljoner kronor.
Folkbildning
Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser är
världsunik. Miljöpartiet anser att svensk folkbildning i ännu
högre grad än idag internationellt bör sprida sin idéburna
rörelse. Idag har 2,8 miljoner svenskar förtroendeuppdrag i
ideella föreningar, främst inom idrott, rekreation och
vuxenutbildning. I genomsnitt lägger dessa ner sju timmar i
månaden på sina uppdrag, det är drygt 235 miljoner
timmar/år, vilket motsvarar 145 000 heltidstjänster. Dessa
siffror är lika höga som på 50-talet, vilket motsäger den
allmänna uppfattningen att det ideella engagemanget är på
utdöende. Miljöpartiet anser att demokratiutvecklingsstödet
är mycket viktigt och att det även fortsättningsvis måste
finnas öronmärkta pengar för ändamålet. Vi tycker därför att
det är olyckligt att riksdagen beslutat om ett segregerat
integrationsverk och omfördelat demokratiutvecklingspengar
till verket. Det rimliga hade varit att samtidigt som
folkbildningsuppdraget förra året tydliggjordes med att
"stärka och utveckla demokratin", också förse
folkbildningen med öronmärkta pengar för ändamålet.
Samhällets stöd till folkbildning skall också enligt riksdagens beslut våren
1998 "bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet och
främja kulturupplevelser och eget skapande". Utifrån denna utgångspunkt
finner Miljöpartiet det synnerligen märkligt att folkbildningsrådet aviserar en
indragning av riktade stadsbidrag. Om ett sådant beslut blir verklighet
medför det att av landets 149 folkhögskolor blir ca 50 stycken av med sitt
specialbidrag till musik. I värsta fall handlar det om upp emot 10 procent av
skolans statsbidrag. Miljöpartiet vill påminna om att folkhögskolornas
musiklinjer fungerar som mellannivå för kommunala musikskolor och
musikhögskolor. I flera länder finns speciella musikskolor som fyller detta
syfte medan vi i Sverige har valt att ge möjligheten via folkhögskolor. På så
sätt har musikelever tillgång till utbildning på fler ställen och med bra
regional spridning. Om folkbildningsrådets förslag går igenom ifrågasätter
Miljöpartiet om de verkligen följer de av riksdagen beslutade nya syftena för
statsbidrag. Den folkliga musik- och danskulturen är också eftersatt inom
folkhögskoleväsendet. Längre utbildningar med musik och dans från
invandrarkulturer saknas helt.
Studieförbundens engagemang och kompetens inom kulturområdet har
tyvärr försvagats de senaste åren. Här har Amatörkulturens riksorganisation
en betydelsefull uppgift att fylla. De kan hjälpa till att överbrygga klyftan
mellan folkbildning och kultur. Amatörkulturen präglas i dag av stor vitalitet
och utgör en bärande del av kulturlivet. Det är i spänningsfältet mellan
amatörism och professionalism som mycket av dagens nyskapande växer
fram. Därför är det också rimligt att Amatörkulturens riksorganisation
erhåller ett utifrån verksamhetens omfattning rimligt stöd av samhället.
Till folkbildningen kan också räknas kulturminnesvård och kultur-
landskapsvård, vilka syftar till att bevara och levandegöra kulturhistoriska
värden. Endast identitet och förankring i den egna historien kan utgöra grund
för förnyelse och utveckling. Tillgång till den egna historien är en med-
borgerlig rättighet och landets länsmuseer utgör här en viktig samarbets-
partner. Det är också värdefullt att ge folkbildningen utrymme och möjlighet
att låta människor förutsättningslöst orientera sig i livsåskådningsfrågor som
komplement till de rent politiska ideologierna så att människan kan växa och
förstå sin plats i livet som en helhet.
Miljöpartiet är negativt till regeringens förslag om att ge olika intresse-
organisationer samhällsstöd till samhällsutbildning och uppsökande
verksamhet. Intresseorganisationers egen medlemsutbildning bör även
fortsättningsvis ske inom deras egen budgetram.
Forskning
När det gäller forskning inom kulturområdet anser
Miljöpartiet att det kan vara värt att fundera på om det inte är
dags att separera ut folkbildningsforskning till ett eget
forskningsområde. Människan lär sig i en mängd olika
situationer. Merparten av lärandet är inte bundet till den
strikta organisation som utmärker skola och utbildning.
Bildning sker också i studiecirklar, på folkhögskolekurser i
arbetslivet och på fritiden.
Forskning inom folkbildning är en förutsättning för att folkhögskolor och
studieförbund skall kunna bedriva sina verksamheter med största möjliga
utbyte. Nätverket för folkbildningsforskning, MIMER, utför ett värdefullt
arbete för att utveckla intresset för folkbildningsforskning. Miljöpartiet anser
att kunskap om lärandet och dess lärandeprocesser är viktig för bildning
inom alla nivåer. Därför ska inte folkbildningen inlemmas för mycket inom
det vuxenpedagogiska fältet. Faktum är ju att folkbildning innehåller åtskillig
ungdomsverksamhet och engagerar också skolungdomar.
Kulturmiljö
Kultur är en viktig kunskapskälla och ökar gemenskap och
förståelse mellan människor. Miljöpartiet vill värna om det
inhemska kulturarvet samtidigt som vi strävar efter kulturell
mångfald och vill att det svenska samhället ska vara öppet
för impulser, idéer och kulturyttringar från hela världen.
Regeringen lyfter fram satsningar på kulturmiljön som viktiga i
propositionstexten, men Miljöpartiet anser inte att detta motsvaras i de
faktiska anslagen. I stället lyfts EU fram och de möjligheter som finns att
därifrån söka medel för bevarandet av odlingslandskapets kulturvärden.
Miljöpartiet ser flera faror med detta. Dels finns en risk att vi bygger fast
oss
i ett bidragsberoende vi inte själva kan styra över, dels borde Sveriges
målsättning vara att medlemsavgiften till EU minskade för att ge större
prioriteringsutrymme åt de enskilda nationerna. Men det finns också
praktiska problem då det för enskilda är svårt, eller upplevs som svårt, att
sätta sig in i EU:s bidragssystem. Länsstyrelserna har en viktig uppgift att
fylla i att ge stöd och hjälp i bidragsdjungeln.
Miljöpartiet anser att resultatet av de anslag som givits till byggnadshyttor
har varit mycket positiva och vill därför ge ett fortsatt stöd. Byggnads-
hyttorna hjälper både till att bevara vårt kulturarv, i form av gammal
hantverkskunskap, och skapar meningsfulla och nyttiga arbetstillfällen.
Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna
skall avsättas till utsmyckning för offentliga byggnader. Stat och landsting
har någorlunda levt upp till detta under årens lopp, medan det har varit
betydligt sämre ute i kommunerna. Miljöpartiet föreslår att riksdagen också
skall fatta ett principbeslut om att minst 1 % av den totala investerings-
kostnaden avsätts till estetisk utsmyckning även vid infrastruktursatsningar,
som byggande av vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnation av
offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon
form av statligt stöd.
Arkeologi
Miljöpartiet anser att det måste bli enklare för fristående
arkeologer att få uppdrag. Det viktigaste i sammanhanget är
att kvalitetsnormer följs och till rimlig kostnad, en
konkurrenssituation kan dessutom stimulera utveckling av
metoder och tekniker. Regeringens förslag innebär att även
när det finns fler än en utövande aktör är det upp till
länsstyrelsen att överväga om det är lämpligt och
ändamålsenligt att ta in förslag från fler och att
anbudsförfarande får vägas mot förhållandet att det kan vara
tidskrävande och därmed kostnadsdrivande. Miljöpartiet
menar att det i längden är lönande att alltid ta in anbud och
att det därför måste vara praxis. Det är inte rimligt att
Riksantikvarieämbetet både är tillsynsmyndighet över
kulturmiljövården och själv som myndighet deltar i den
arkeologiska undersökningsverksamheten. Vi föreslår därför
en utredning om separation av uppgifterna.
Turism
Turismen är idag världens största och mest expansiva näring.
Enligt Riksbanken var den svenska turistnäringens
exportvärde 26,4 miljarder kronor 1995 och totalt omsätter
turistnäringen drygt 100 miljarder. Turistnäringen är
samtidigt väldigt arbetsintensiv och sysselsätter idag ca 134
500 människor. Idag utgör alltså endast ca 26 % av turismen
i Sverige utländska besök, denna siffra har potential att öka
väsentligt. Men en ökande turism får inte innebära att natur-
och kulturvärden exploateras ovarsamt. Miljöpartiets
ståndpunkt är att en ökad turism tvärtom inte bara ger
möjlighet till utan måste gå hand i hand med aktivt
bevarande av natur- och kulturvärden. Därför anser vi också
att turismfrågor hör hemma i kulturutskottet snarare än i
näringsutskottet och vill vid nästa omorganisation flytta dem
dit.
Museer och utställningar
I anslagsfördelningen går inte att utläsa hur mycket som går
till lokalhyror och hur mycket som går till den faktiska
verksamheten, vilket innebär att anslagsnivåerna ser ut att
vara större än vad de i realiteten är. Miljöpartiet föreslår
därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat. Som
det är nu är det omöjligt att utläsa hur mycket pengar som är
kvar till verksamheten och vi hyser oro över att många
museer är nödgade att finna sponsorer för att över huvud
taget klara av att producera några utställningar.
Världskulturmuseet
Miljöpartiet ser med spänning fram emot hur det nya
världskulturmuseet i Göteborg ska gestalta sig. Det är
glädjande att den ekonomiska situationen för Göteborg
kommuns etnografiska museum nu får en lösning och vi
hoppas att förslag att föra samman museet med Folkens
museum - etnografiska till en ny myndighet i Göteborg ska
falla väl ut. Miljöpartiet anser inte att tidigare beslut om att
inlemma Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i en ny
myndighet är bra. Vi kommer att verka vidare för att finna
breda lösningar i frågan.
Regionala museer
Länsmuseerna föreslås år 1999 förlora 4 % av sina fasta
statsbidrag, och år 2000 6 %, pengar som i stället föreslås
användas till riktade, tidsbegränsade projekt. Miljöpartiet
motsätter sig detta förslag. I nuläget är statsbidraget särskilt
viktigt för länsmuseerna, eftersom flera museer har akuta
ekonomiska problem som hotar den befintliga verksamheten.
Länsmuseerna arbetar i ett nätverk av organisationer,
institutioner och kommuner och måste anpassa sig till dessas
önskemål, med begränsat utrymme för egen planering. Om
länsmuseerna får svårare att finansiera sina fasta kostnader
kan man inte motsvara förväntningarna i detta samarbete och
verksamheten med utställningar, skolverksamhet och andra
utåtriktade aktiviteter kommer att drabbas.
Anslag till icke-statliga kulturlokaler
Anslaget till icke-statliga kulturlokaler är mycket viktigt för
att kunna bevara och restaurera värdefulla byggnader i stället
för att låta dem förfalla, skapa meningsfulla och nyttiga
arbetstillfällen, men också för att möjliggöra att en gammal
hantverkstradition kan fortleva. Miljöpartiet ser med stor oro
på hur regeringen år efter år minskat anslaget och begränsat
vilka lokaler som kan komma ifråga. Vi vill att begreppet
vidgas till att omfatta mer än vissa icke-statliga kulturlokaler
så som musei-, teater- och konsertlokaler, till att gälla mer
generellt - en kvartersbiograf, ett lokalt kulturhus eller en
hembygdsgård ska också kunna komma i fråga. Vi anser
också att det idag är fel instans som fattar beslut om bidraget,
besluten borde flyttas från Boverket till Kulturdepartementet.
För budgetåret 1999 vill vi höja anslaget för H 5 Stöd till
icke-statliga kulturlokaler med 5 miljoner kr över
regeringens förslag. Miljöpartiets budgetförslag rymmer
också 5 miljoner kronor mer än regeringens som stöd till
allmänna samlingslokaler (se avsnittet om folkrörelser).
Både dessa anslagsområden har utsatts för hårda besparingar
de senaste åren. Miljöpartiet föreslår regeringen att överväga
en sammanslagning av de två anslagsposterna.
Kvinnomuseum
Miljöpartiet anser att genusaspekterna skall lyftas fram inom
alla områden, inte minst på våra museer. Detta anser vi vara
självklart, men inte tillräckligt, därför vill vi också att
projektering påbörjas av ett speciellt kvinnomuseum. Ett
sådant museum vore världsunikt och skulle med säkerhet
vinna internationell uppmärksamhet. Genusforskning från
världens universitet borde utgöra grund och museet lyfta
fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning
som t ex gudinna, moder, husslav, diva, hemmafru,
yrkespersonlighet, riksdagsledamot samt göra det ur ett
renodlat feministiskt perspektiv. Hur har kvinnan påverkat -
drivit - samhällsutvecklingen genom historien och fram till
idag? Hur påverkas kvinnans samhällsställning av olika
religioner? Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17
anslag H 4 med 600 000 kronor och menar att 300 000
kronor av detta utökade anslag skall gå till projekteringen
kring ett kvinnomuseum.
Filmmuseum
Trots att nationalkommittén för ett filmmuseum inte fick
några medel i förra årets budget har deras arbete för att
bevara svensk filmhistoria fortsatt. Grunderna för ett svenskt
fimhistoriskt museum finns redan inom Svenska
Filminstitutets filmarkiv och dokumentationsavdelning.
Samlingarna omfattar även kläder, rekvisita,
biografinredningsdetaljer och annat som hör den svenska
filmhistorien till. Bildens betydelse för vår
verklighetsuppfattning är mycket stor. Miljöpartiet anser att
ett filmmuseum skulle vara mycket intressant, inte minst för
att belysa den påverkan rörliga bilder har och har haft på
samhällsutvecklingen och analysera filmens betydelse ur ett
genusperspektiv. Hur kvinnan respektive mannen gestaltas
har stor betydelse; frågan är bara hur stor betydelse.
Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17 anslag H 4
med 600 000 kronor och menar att 300 000 kronor av detta
utökade anslag skall gå till projekteringen kring ett
filmmuseum.
Film och medier
Ägarkoncentrationerna ökar på viktiga delar av
mediemarknaden. Detta är oroande då det minskar
objektiviteten och mångfalden i medieutbudet, och därmed i
praktiken hotar yttrandefriheten. Miljöpartiet anser att det är
angeläget att motkrafter sätts in mot ägarkoncentrationer och
ett allt mer ensidigt utbud. Även en på ytan frodande
mångfald, t ex den nya floran av lokal- och
regionalradiostationer, har i själva verket inneburit ett
misslyckande; mångfalden har blivit ensidig. Mediesektorn
är idag mycket kapitalkrävande, inte minst gäller detta
auktionsförfarandet av radiofrekvenser. Miljöpartiet
motsätter sig denna typ av direkt koppling mellan möjlighet
till medial verksamhet och stort eget kapital. Idag tillbringar
en svensk ca 5,5 timmar dagligen med någon medieform,
varav knappt två timmar ges till TV. Det är därför angeläget
att utöka konsumenternas möjlighet att påverka
medieutbudet. Miljöpartiet anser därför att begreppet
konsumentmakt i mediesammanhang bör utredas.
TV- och radio
Den tekniska utvecklingen av marksänd digital-TV kommer
att möjliggöra ett stort utbud av TV-kanaler med god teknisk
kvalitet. När allmänntelevisionen och radion ger sina
uppdragsredovisningar till granskningsnämnden är det
viktigt att också själva programutbudets kvalitet ges stor
betydelse. När det gäller den digitala utvecklingen så är det
Miljöpartiets åsikt att även Utbildningsradion ska ta del av
digitaliseringen genom de nyckeltal som råder vid fördelning
av pengar. UR har därför både pengar att hämta in från förra
årets satsning och fördelningen av 1999 års satsning bör
därför räknas om. Försök med digitala TV-sändningar inleds
nu och nästan halva landet kommer att få tillgång till
sändningarna från start. Miljöpartiet följer noga
utvecklingen. Honnörsord för oss är tillgänglighet och god
kvalitet. Som ett led i strävan att knyta de nordiska länderna
närmare varandra borde norsk, dansk, och finsk TV också
ingå i det svenska basutbudet, på samma sätt som våra
nordiska grannländer kan ta in svensk television i sina
apparater. Miljöpartiet utgår ifrån att de digitala
möjligheterna leder till att vi snabbt får den möjligheten.
En television för alla innebär att det nu är hög tid att ge synskadade
möjlighet att få text uppläst så att de kan följa med även vid utländska
nyhetsinslag, vid filmer och dokumentation. I samband med övergång till
digitala TV-sändningar borde detta vara prioriterat. Eftersom det finns andra
grupper i samhället som kan ha problem att hinna läsa text, t ex alla med läs-
och skrivsvårigheter, utvecklingsstörda m fl är det viktigt att välja uppläsning
i stället för syntetiskt tal, då det krävs stor kunskap för att förstå det
sistnämnda.
I ännu ett val har vi fått känna av besvikelsen av ett lågt valdeltagande. En
bekräftelse på att intresset för politik, och med det vårt demokratiska system,
ytterligare minskat. Nya vägar måste prövas för att återuppväcka det
allmänna intresset för politik och demokrati. Miljöpartiet tror att utbildnings-
radions förslag med direktsändning från regionala politiska debatter,
riksdag, EU-parlament, FN och andra politiska forum kan vara ett sätt att öka
intresset för politik. En interaktiv kanal med telefonväkteri och koppling till
hemsida på Internet och med länkar till politiska tal etc. En kanal där
möjlighet ges att följa timslånga debatter, där politiker slipper sammanfatta
komplicerade frågor på sju sekunder eller få sitt budskap filtrerat kan vara ett
steg på vägen till ökat intresse och förtroende. Erfarenheterna från C-Span-
kanalen i USA är i alla fall mycket goda. Idén är väl värd att prova även i
Sverige, varför vi hemställer att regeringen återkommer med förslag till hur
detta kan genomföras. Miljöpartiet anser att det nu vore bäst att ge UR
sändningstillstånd till och med 2001. Att hålla på med årlig förlängning så
länge utredning pågår är ingen god arbetsmiljö. Att likställa UR:s
sändningstillstånd med SVT:s verkar därför i dagsläget rimligt.
Riksförbundet Öppna kanalen fungerar i dag delvis som motkraft till det
avgiftsfinansierade och kommersiella TV-utbudet. Sedan 1997 har de ett
samarbetsprojekt av både nationell- och internationell karaktär. Vi kommer
att få se dem i riksdags-TV, från EU-parlamentet direkt och de kommer att
sända Riksidrottsförbundets nya veckojournal. De öppna kanalerna finns i
dag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Västerås. De är på väg till
flera andra städer och når i dag ca 1 miljon hushåll. Arbetet finansieras via
kommunala medel och mycket ideellt arbete. Öppna kanalen håller på att
utveckla samarbete med ungdomar och invandrargrupper. I både Tyskland
och Danmark ges nationellt stöd till icke-kommersiell TV. Miljöpartiet anser
att kanalen står för en av de motkrafter som behövs i ett demokratiskt
samhälle och avsätter en miljon kronor för dess verksamhet för 1999.
Konsumentmakt och våld
Möjlighet att styra sitt TV-utbud är idag alltför dåligt. Ett
problem är att kabelbolagen styr utbudet genom att bunta
ihop olika kanaler till paket. Miljöpartiet anser att Sverige
skall arbeta internationellt för att få till stånd regler som gör
det möjligt för konsumenterna att köpa enstaka kanaler.
Det ökade utbudet av satellitsända kanaler har också inneburit problem i
form av det våld som blir allt grövre och vanligare och alla reklaminslag som
riktas mot barn. EU-reglerna säger att ett medlemsland inte får hindra
återutsändning av TV-sändningar från andra medlemsstater.
Barns och ungdomars världsbild präglas av den bild medierna ger av
omvärlden och det finns ett klart samband mellan medievåld och brottslighet.
Att minska våldsutbudet i medierna är därför en av många nödvändiga
åtgärder för att kunna bekämpa brottsligheten. Ett sätt att bättre förbereda sig
på vad som komma skall är att ange åldersgräns även på TV-filmer. I
England har de en kl 21-regel som säger att inga våldsamma inslag ska visas
före den tiden. Våra svenska regler är inte precis alldeles glasklara om vad
som bör visas när.
Statens Biografbyrå sköter kontrollen av film och videogram, men
kontrollen av videogram är frivillig. För att minska våldsutbudet till barn och
ungdomar menar Miljöpartiet att kontrollen skall vara obligatorisk och
utsträckas till att gälla samtliga videogram. En annan metod för att begränsa
medievåldet kan vara de V-chips som kan användas för att spärra vissa TV-
utsändningar. Miljöpartiet anser att frågan om ökad konsumentmakt ska
drivas hårt även inom EU. Ett sätt att öka konsumenternas möjlighet att styra
över vilken film man väljer att se vore att stifta lag om varudeklaration över
vilka våldsinslag som förekommer i filmen.
Reklam
En av de riktigt kontroversiella delarna av
kulturutredningens slutsatser är diskussionen kring
"kommersialismens negativa verkningar inom
kulturområdet". Miljöpartiet anser att reklamindustrin i visst
avseende medför stora problem. Reklambaserade TV- och
radiokanaler tvingas hela tiden nå en så stor publik som
möjligt, vilket ofta medför att programutbudet blir allt
snävare och bara rymmer det som kan tänkas intressera
många, vilket i sin tur naturligtvis hotar det mångkulturella
samhället. I dag vet vi också att reklamen cementerar
föråldrade könsroller. Jämställdhetsarbetet riskerar att råka
ut för ännu större backlash än vad de olika
Kvinnomaktsutredningarna belyst på ett förtjänstfullt sätt.
Reklamens påverkan måste hela tiden uppmärksammas. Det
är viktigt att bevara Sveriges Radio och Sveriges Television
icke-reklamfinansierade så att köpfrid kan erhållas inom
vissa TV-utbud. Att reklam riktad till barn under 12 år även
fortsättningsvis ska vara förbjudet anser vi vara en
självklarhet. Barn har extra svårt att värja sig mot reklamens
budskap. Granskningsnämnden måste ges tillräckliga
resurser att följa upp radio- och TV-lagen.
Film
Filmen är numera den konstform som, näst musiken, når
flest människor. För att göra det möjligt för fler att växa i sitt
kulturella skapande som oberoende filmare och för att göra
det möjligt för svensk television att öka svensk
kvalitetsproduktion föreslår Miljöpartiet att en fri
utvecklingsfond bildas. Nu när det markbaserade TV-nätet
kommer att kunna erbjuda ett större utbud än tidigare vill vi
också öka de ekonomiska förutsättningarna för fria filmare
att söka bidrag och sälja program till vilken kanal de vill. En
ökad svensk lokal TV-produktion ger kraftiga
synnergieffekter inom hela branschområdet. Vi skulle också
öka den motkraft som behövs i dag mot det alltmer förråade
kommersiella våldet som vräks över oss när vi går på film.
Genom att införa en 18-årsgräns för filmer skulle
tillgängligheten för de grövsta våldsskildringarna minska för
ungdomar i åldern 15 till 18 år. För att inte förlora denna
kommersiellt viktiga ungdomspublik skulle detta
förhoppningsvis också kunna leda till att i alla fall svenska
filmproducenter väljer att göra filmerna mindre våldsamma,
dvs så att inte filmen riskerar att falla för åldersgränsen.
Pressen
Miljöpartiet vill utvärdera de nya reglerna för presstöd där
utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna
utges av politiska partier. Vi menar att fådagarstidningar
också måste kunna ges ut av ideella organisationer,
folkrörelser, religiösa organisationer m fl. Miljöpartiets
intryck är att den nya definitionen helt enkelt har kommit till
för att tidningar utan partibeteckning skall trilla ur
presstödssystemet vilket är till skada för mångfalden i
pressen och för medborgarnas vilja att skaffa sig nya
informationskanaler.
Elektroniska dagstidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än
tidningar som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora
dessa kostnader är står inte till buds nu. Frågan om förslag till ekonomiskt
stöd av elektroniska medier bör därför utredas.
Miljöfarligt avfall
Den explosionsartade utvecklingen av informationssamhället
har dystra miljöbaksidor. Elektronikprodukterna innehåller
både många kända miljöfarliga ämnen och många ämnen
med okända effekter på hälsa och miljö. Det förväntade
teknikskiftet från analog till digital teknik kommer att
resultera i att en otrolig mängd TV-apparater kommer att
skrotas. Ett katodrör för en 28 tums TV innehåller drygt 1 kg
bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det största bidraget av
bly från elektronik till det kommunala avfallet. Och
flamskyddsmedel med effekter på miljön som befaras vara
värre än det PCB orsakade tidigare sprids utan kontroll. Vid
produktutvecklingen har miljöaspekterna haft en
underordnad betydelse, för att nå framgångar på marknaden
har tekniska prestanda varit långt viktigare. Detta
miljöfarliga avfall gör det speciellt angeläget att få fram ett
fungerande producentansvar för elektronikprodukter.
Tillverkare av elektriska och elektroniska produkter måste ta
ansvar för produkternas miljöeffekter. Även återförsäljarna
måste ta sitt ansvar som följd av att de på marknaden för ut
produkter som innehåller miljöstörande ämnen.
Trossamfund
Den svenska kyrkan har under århundraden byggts upp av
det svenska folket och de skatter man betalat. Sveriges
kyrkobyggnader är kulturminnesmärken och speglar en del
av det svenska samhällets framväxt. Det är av yttersta vikt
att det historiska och kulturella arv som förmedlas genom
dem bevaras till kommande generationer. Genom
religionsfrihetens gradvisa införande har kyrkans ställning
som en nationell enhetskyrka upphört, men även efter det att
kyrka och stat skiljs åt finns en distinkt skillnad mellan
svenska kyrkan och olika frikyrkor i det att svenska kyrkan
måste förbli öppen för alla, en folkkyrka. För att uppfylla
detta krav anser Miljöpartiet att kyrkan i större utsträckning
måste hållas öppen för alla - för den trosvisse likaväl som
för den sökande - för gudstjänst men också som mötesplats
mellan människor och mellan den enskilda människan och
hennes tro. Kyrkolokaler erbjuder också ofta förnämlig
akustik och passar därför utmärkt som konsertlokaler.
Samhällets ansvar att bidraga med förvaltning och förädling
av vårt kulturarv får ej förminskas i samband med statens
och kyrkans kommande särboförhållande.
För Miljöpartiet innebär en kyrka öppen för alla också att alla, dvs kvinna
som man, måste accepteras som hon eller han är och kunna avlägga
prästexamen och få tjänst som präst. Vi ser allvarligt på det förtryck mot
kvinnopräster som fortfarande förekommer runt om i landet.
Ungdomar
Ungdomsarbetslösheten är fortfarande skrämmande hög, mot
den bakgrunden är ungdomarnas möjligheter till att skapa en
aktiv fritid oerhört viktig. Olika föreningar fyller här stor
funktion och skall naturligtvis stödjas till att genomföra olika
aktiviteter, men samtidigt får man inte glömma alla de
ungdomar som av olika anledningar inte väljer att engagera
sig i föreningslivet. Nya trender kommer och går och
institutionalisering av verksamheter kan därför leda till att
intresset för en aktivitet börjat avta när dess former väl
anpassat sig till de krav som ställts för att få stöd. En ökad
andel stöd riktade till enskilda projekt skulle öka
flexibiliteten och ungdomarnas möjlighet till egna initiativ,
inte minst som ungdomar kan uppleva det krångligt att bilda
formella organisationer. Regeringens förslag att öka
tonvikten på grundbidrag, på bekostnad av särskilda bidrag,
anser Miljöpartiet vara ett steg i fel riktning som motverkar
det sätt på vilket många ungdomar verkar.
Ungdomar tar allt tidigare del av det offentliga livet, ofta genom
engagemang i enskilda sakfrågor, däremot har engagemanget i politiska
ungdomsförbund minskat drastiskt. Dagens system med fyraåriga
valperioder gör att en del är nästan 22 år gamla innan de får rösta för första
gången. Miljöpartiet tycker det är på tok för gammalt och vill därför sänka
rösträttsåldern till 16 år i kommun- och landstingsval, såväl som i riksdags-
val. En sänkt rösträttsålder har också förespråkats av Ungdomsstyrelsen i
rapporten "Krokig väg till vuxen" och av Åldersgränsutredningen (C1995:2)
i dess slutbetänkande. Skulle riksdagen ändå inte samla majoritet för en sänkt
rösträttsålder föreslår Miljöpartiet i andra hand att rösträtten skall vara
kopplad till kalenderår, så att röstberättigad är den som fyller 18 år senast 31
december valåret.
Folkrörelse, idrott,
friluftsliv, spel och lotteri
Folkrörelse
Den nordiska traditionen med gemensamma mötesplatser
utspridda i hela vårt avlånga land är unik och bidrar till att
olika kulturella aktiviteter kan pågå i hela landet. En gång i
tiden byggdes många av samlingslokalerna upp med ideell
arbetskraft och det ideella arbetet är även i dag det
tongivande. Samlingslokalerna är öppna för alla och här
bjuder såväl länsmusik som fri teatergrupp på föreställning.
För att inte tala om körsång, vävstuga, dans, studiecirklar,
fest, barn- och idrottsverksamhet, bio, filmklubb m m.
Lokala Folkets Hus, Folkparker, Bygdegårdar och Vår Gård
förvaltas av Riksorganisationer och har erhållit samhällsstöd
för att rusta, ekologiskt förädla och handikappanpassa sina
lokaler. Varje av samhället satsad krona ger fem gånger
tillbaka enligt Boverkets beräkningar. Totalt rör det sig om
ca 2 700 ideella samlingslokaler. Det är inte svårt att hävda
att dessa organisationer ger möjlighet att uppfylla de
kulturpolitiska målen där delaktighet, samverkan och
skapande av mötesplatser utgör fundamentala grundpelare.
Miljöpartiet utgår ifrån att det som står i budgetpropositionen
om att "det statliga stödet till allmänna samlingslokaler
bedöms ha liten effekt på lokalbeståndet som helhet" måste
grunda sig på något missförstånd. I texten hänvisas till att det
numera finns skolor- och fritidsverksamhet att sambruka
kring. Hela anslaget om 40 miljoner kronor föreslås dras in!
För att inte pågående projekt och alla liggande ansökningar
om nya projekt ska drabbas, till dess att regeringen
återkommer med förändringar i sitt förslag till vårbudgeten,
så överför Miljöpartiet 5 miljoner kronor till verksamheten.
Idrott
Idrottsrörelsen är i dag landets mest omfattande folkrörelse.
Miljöpartiet anser det viktigt att idrotten behåller karaktären
av bred folkrörelse. De flesta stora investeringar som
hitintills gjorts har framför allt gynnat typiska pojkidrotter
därför bör framtida investeringar i första hand inriktas mot
typiska flickidrotter, som t ex ridsport. Allmänheten måste
garanteras tillgång till olika former av idrottsanläggningar,
inte minst finns behov av anläggningar och gräsplaner i
närheten av bostadsområden för spontan motion, lek och
idrott. Miljöaspekter ska naturligtvis alltid beaktas. Stora
idrottsanläggningar är ofta också stora energikonsumenter
och måste kretsloppsanpassas.
Idrott och friskvård går hand i hand. Det finns ett klart samband mellan
fysisk och intellektuell utveckling. För tre av tio elever är skolidrotten den
enda organiserade motionsverksamhet de deltar i, därför är skolans
idrottslektioner av oerhörd vikt. Miljöpartiet har drivit på beslutet så att
antalet idrottstimmar nu ökar.
Utöver idrottens positiva betydelse för hälsa och friskvård måste tyvärr
också problem som skador, doping och utslagning poängteras. Här krävs att
vi vuxna klart visar på att vi tagit ställning mot droger. Vid Sveriges
internationella samarbete bör vi också trycka på så att även OS-kommittén
aktivt arbetar mot och tar avstånd ifrån alla former av droger. Droger har
ingenting i idrottsvärlden att göra överhuvudtaget! Det är också viktigt att
ungdomsidrotten inte är ensidig eller allt för elitistisk. Idag tycks
utvecklingen gå åt fel håll eftersom breddidrotten tappar utövare. Då det är i
åldern 13-18 som ungdomar i regel förlorar intresset för idrott anser
Miljöpartiet att det är där de största ekonomiska prioriteringarna behöver
göras.
Friluftsliv
Kostnaderna för friluftsliv är mycket låga per person räknat.
För att bättre kunna erbjuda alla - från familjer med barn till
handikappade eller äventyrare - möjligheter till ett aktivt
friluftsliv anpassat efter de egna förutsättningarna måste
olika friluftsanläggningar anpassas till olika nivåer.
Miljöpartiet anser att friluftsanläggningar i stor utsträckning
också kan användas till att väcka intresse för natur- och
miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och
rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det
ekologiska systemet. Vi menar att om naturen exploateras
hur som helst bryts också människans självkänsla ner;
respekt för naturen är detsamma som respekt för människan.
Kulturpolitiken bör främja ett personligt ansvarstagande för
naturens helhet så att ett ekologiskt medvetande kan uppnås.
Spel och lotterier
Riksdagen har tidigare beslutat att överskott från vissa spel
ska komma det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet tillgodo. Till dags dato har endast
idrottsrörelsen fått del av dessa pengar. Nu föreslår
regeringen att en större summa ska fördelas ut till
idrottsrörelsen. Miljöpartiet kan inte förstå varför barn- och
ungdomsverksamhet inom kulturområdet inte också kan få ta
del av den ökade ekonomiska fördelningen från spel. Vi vet
att antalet beställda teaterföreställningar ut till skolor har
minskat de senaste åren, vi vet att höga avgifter på
musikskola minskar möjligheten för alla barn att pröva på att
spela ett instrument. Vi vet att barnteaterverksamhet fungerar
väldigt olika i olika delar av landet. Miljöpartiet vill att
regeringen överväger om inte barn- och ungdomsverksamhet
inom kulturområdet också kan få ta del av spelpengar.
Budgetförslag för
utgiftsområde 17
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
7452
7597
7722
0
75
75
Anslag
A 1
Statens kulturråd
31
31
32
A 2
Bidrag till allmän kulturverksam-
het, utveckling samt internatio-
nellt kulturutbyte och samarbete
123
120
122
A 3
Nationella uppdrag
7
7
7
A 4
Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av
kulturpolitiska medel
137
139
140
Nytt anslag: Agenda 21
0,4
B 1
Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramatiska teatern,
Dansens Hus och Svenska
Rikskonserter
751
764
778
2
2
B 2
Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
534
550
563
19
15
15
B 3
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål
115
117
120
7
C 1
Bidrag till regional
biblioteksverksamhet
36
37
38
C 2
Litteraturstöd
89
91
92
C 3
Stöd till kulturtidskrifter
20
21
21
C 4
Stöd till bokhandel
10
10
10
C 5
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
55
59
60
C 6
Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
13
14
14
C 7
Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
4
4
4
D 1
Statens konstråd
5
5
5
D 2
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
35
43
44
D 3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
1
1
1
D 4
Främjande av hemslöjden
17
18
18
D 5
Bidrag till bild- och formområdet
27
28
28
2
2
2
E 1
Konstnärsnämnden
10
10
10
E 2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
252
249
246
F 1
Riksarkivet och landsarkiven
232
235
245
F 2
Bidrag till regional
arkivverksamhet
3
5
5
F 3
Språk- och folkminnesinstitutet
28
29
29
F 4
Svensk biografiskt lexikon
3
4
4
F 5
Arkivet för ljud och bild
27
27
28
G 1
Riksantikvarieämbetet
150
150
152
G 2
Bidrag till kulturmiljövård
241
262
261
G 3
Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets
fästningar
50
50
50
H 1
Centrala museer: Myndigheter
601
617
624
H 2
Centrala museer: Stiftelser
173
176
179
H 3
Bidrag till regionala museer
102
106
108
H 4
Bidrag till vissa museer
39
40
41
0,6
1
1
H 5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
10
10
10
5
20
20
H 6
Riksutställningar
36
37
38
H 7
Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
0
0
0
I 1
Filmstöd
142
138
138
75
75
I 2
Statens biografbyrå
7
8
8
I 3
Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland
26
26
26
I 4
Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete
1
1
1
I 5
Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk
18
18
18
Nytt anslag: Öppna kanalen
1
J 1
Forsknings- och utvecklings-
insatser inom kulturområdet
36
36
39
J 2
Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen
1
1
1
K 1
Stöd till trossamfund
56
57
58
L 1
Bidrag till folkbildningen
2508
2551
2602
-45
-40
-40
L 2
Bidrag till vissa handikapp-
åtgärder inom folkbildningen
72
73
75
L 3
Bidrag till kontakttolkutbildning
9
9
9
M 1
Ungdomsstyrelsen
12
13
13
M 2
Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
m.m.
96
96
96
Äldreanslag: Bidrag till allmänna
samlingslokaler
15
N 1
Stöd till idrotten
475
475
475
-5
N 2
Lotteriinspektionen
21
22
22
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela anslagen på
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med vad
som anförts i motionen (se tabell),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid för budgetåren 2000 och 2001(se tabell),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvidga de kulturpolitiska målen med tillägget "att verka för
en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat
beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värna och utveckla skolans roll som kulturbärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla barn, oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att gå i
musik- och/eller kulturskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pris- och löneomräkning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även enskilda projekt skall vara berättigade till bidrag från
Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som Arbetsmarknadsverket i dag disponerar för
kulturutövare skall föras över till Kulturdepartementet,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de arbetsmarknadspolitiska målen skall underställas de
kulturpolitiska målen, 1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. singelföretag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för de inkomstgarantier som fördelas enligt
förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer, skriva in att en
jämn könsfördelning skall vara ett prioriterat mål,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med kulturförmedling vid
centrumbildningarna, 1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även RFoD bör ges i uppdrag att bedriva kulturförmedling, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla konstnärsorganisationer bör ges förslagsrätt vid
förordnande av ledamöter i styrelsen för Konstnärsnämnden och för Sveriges
bildkonstnärsfond,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma med förslag hur en avdragsrätt för
företag som köper konst direkt av konstnärer kan konstrueras, 2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kultursponsring,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frysa den andel av budgeten för landets länsteatrar, länsmusik
och länsmuseum som används till riktade, tidsbegränsade projekt på 2 %,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma med en kartläggning av
Musiksverige,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Stockholms Spårvägsmäns Musikkår,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att värna och tillgodose barns och ungdomars tillgång till egna
repetitionslokaler för deras estetiska utövningar,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationella folkmusikcentrum,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upphöja nyckelharpans instrumentfamilj till
nationalinstrument,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Norrlands Musik- och Dansteater ett permanent nationellt
uppdrag,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma med förslag till ekonomiskt stöd
för Drottningholmsteatern,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den konstnärliga verksamheten på Dramaten inte skall ha som
mål att gå med vinst,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetsmarknadsmedel skall avsättas så att Dramaten kan ta
emot lärlingar,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Samisk teater ett permanent nationellt uppdrag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett permanent nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bokmomsen successivt skall avvecklas, 2
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skärpning av bibliotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan
garanteras,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett närmare samarbete med näringslivet i arkivfrågor,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i beslutsprocessen rörande gemensam konst i större omfattning
än i dag involvera medborgarna,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett helhetsansvar vid upphandling för att säkerställa estetiska och
andra kvaliteter,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om musiklinjer på folkhögskolor,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkmusik och dans på folkhögskolor,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Amatörkulturens riksorganisation,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbildningsforskning,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 1 % av den totala investeringskostnaden skall avsättas till
estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om Riksantikvarieämbetets dubbla uppgifter,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att turism måste underställas bevarande av natur- och
kulturvärden, 3
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid nästa omorganisation flytta turismfrågor från
näringsutskottet till kulturutskottet, 3
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget till icke-statliga kulturlokaler,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektering av ett kvinnomuseum,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektering av ett filmmuseum,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentmakt i mediesammanhang,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av pengar till digitalutveckling i enlighet med
fastställda nyckeltal,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgängligheten för nordiska sändningar i Sverige,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppläst text i TV,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktsända politiska debatter,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att likställa UR:s sändningstillstånd med SVT:s,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd till Öppna kanalen,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk kontroll av video, 4
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om V-chips, 4
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reklam,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fri utvecklingsfond för film,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av de nya presstödsreglerna och ett stöd till
elektroniska dagstidningar, 4
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det miljöfarliga avfall omställningen från analog- till digital-TV
ger, 5
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kyrkorummet, 4
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad andel stöd till ungdomar som driver enskilda projekt,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sänka rösträttsåldern till 16 år, 4
62. att riksdagen, i den händelse föregående yrkande faller, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koppla
rösträttsåldern till kalenderår, 4
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till allmänna samlingslokaler,
64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma med förändringar i vårbudgeten
vad gäller stödet till allmänna kulturlokaler,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att framtida investeringar inom idrottssektorn i första hand skall
inriktas mot typiska flickidrotter,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrott och droger,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid friluftsanläggningar stimulera till kretsloppstänkande,
68. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barn- och ungdomsverksamhet inom kulturområdet också skall
kunna få ta del av överskott från spel.
Stockholm den 27 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Matz Hammarström (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)
1Yrkandena 9, 10, 13 och 14 hänvisade till AU.
2Yrkandena 16 och 30 hänvisade till SkU.
3Yrkandena 41 och 42 hänvisade till NU.
4Yrkandena 53, 54, 57, 59, 61 och 62 hänvisade till KU.