Vad är kultur?
Text och musik: Egil Malmsten 1970-97
- Kan inte mer kultur göra fler människor lyckliga?
- Nej men fler lyckliga människor kan göra mer kultur.
- Måste inte kulturen få berika människornas tillvaro?
- Nej men människornas tillvaro måste få berika kulturen.
- Men nog kan väl ändå människor höjas, om de får del av kulturen?
- Nej men om fler människor får ge sin del, kan kulturen höjas.
- Men kulturen är väl ändå till för människorna?
- Jo till men inte för.
- Inte för utan genom människorna är kulturen till.
- Genom den till vilka den når.
- Till den från vilka den hämtas.
- Om genom få till få.
- Om genom fler till fler.
- Om genom var och en till alla.
Ty Ja till det samhället vad alla begär som många önskar är ett samhälle hör en kultur som begär något av alla. som gror och grönskar. Vad alla frågar efter
är ett samhälle Vad är kultur? som svarar alla. Den roll du spelar Vad alla behöver som en av samhällets är ett samhälle humana delar. där alla behövs.
Vad är kultur? - Vad hjälper överflödet Det streck du ritar den överflödige? som en av samhällets
profana bitar. Men till det samhället
som alla sköter För i det samhället hör en kultur där alla ingår som alla möter. är det kultur
vad alla utför. Ja i det samhället Vad är kultur? som alla upptar Allt det vi vunnit, är det kultur när till framtidslandet vad alla uppnår. vi tillsammans hunnit.
Vad är kultur? För i det samhället Den bit du spisar, står ej kulturen de steg du dansar emot tekniken och allt det du visar. eller mot naturen.
Vad är kultur? Nej i det samhället Allt det du tänker, där alla blandas allt det du tar emot, är det kultur allt det du skänker. att alla andas.
"Å vara människa Vad är kultur? å gno å streta, De steg vi vandra å vara människa genom ensamheten å tro å veta, för att nå varandra.
e´ inte bara de´ "Å vara människa å be å skrapa, å gno å streta, de´ e´ å vara me´ å vara människa å ge å skapa" å bo å eta
Vad är kultur? é inte bara de´ Den roll du spelar å ha å peka, för hela stycket de´ e´ å vara me´ som består av delar. å ta å smeka"
Vad är kultur Vad är kultur? Det streck de ritar Din röst som ropar, till helhetsbilden min röst som svarar som består av bitar. och den kvast som sopar.
Denna poetiska inledning sammanfattar på ett bra sätt varför Miljöpartiet vill utvidga de kulturpolitiska målen med tillägget "att verka för en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande". Ett liv där vi samspelar och inte härskar över naturen och inte ser varandra så som objekt. Vi menar att varje yttre kalhygge står för ett inre kalhygge. Att den snabba materiella utvecklingen medfört att inte hela människan har hunnit med. Att andligheten och mystiken rationaliserats bort och urgammal kunskap om människan och hennes sammanhang med naturen fallit i glömska. Att nyttja och njuta kultur medför inte bara att vi lever längre utan hjälper oss förstå vårt eget handlande och ökar vår delaktighet i samhällsbygget.
Inom litteratur, film, musik, teater och bildkonst formas morgondagens tankar. Här finns hälsningar från det förgångna, här präglas dagens tillvaro och här läggs grunden för framtiden. Här formuleras vår gemenskap och våra demokratiska livsideal. Om hela människan ska växa så behöver hon utrymme, leva ut sin kreativitet och skaparkraft. Vi påverkas av den omgiv- ning vi befinner oss i och vi påverkar den. Goda vanor läggs i unga år. Därför är skolan vår allra viktigaste kulturinstitution och skolans roll som kulturbärare måste värnas och utvecklas. Balans ska skapas mellan de teoretiska ämnena och de estetiska. Ingen god teknik utan estetik! Matematik och musik är två systrar. Miljöpartiet vill att alla barn, oavsett var de bor i landet ska ha rätt att gå i musik- och/eller kulturskola. Om kommuner inte gör det möjligt vill vi att regeringen återkommer med förslag till hur denna rättighet kan garanteras.
Allmän kulturverksamhet
När vi forskar om äldre kulturer bedömer vi dem genom de konstföremål som har åstadkommits, husens arkitektur, formgivning och samhällets sociala struktur. Så kommer också andra att bedöma oss. Ett samhälle må vara hur funktionellt eller effektivt som helst, utan ett blomstrande kulturliv kan det knappast räknas som livsbejakande eller ens framstående.
Miljöpartiets ståndpunkt är att investeringar i kulturell verksamhet inte är en framtidsbelastning för den offentliga budgeten, utan tvärtom genererar inkomster, en investering. Varje ort eller län med anspråk på att locka till sig - eller behålla - ekonomiska aktiviteter måste kunna visa upp ett brett kulturutbud. Trots det utgår idag endast en blygsam summa av de offentliga utgifterna till kultur och i realiteten görs ständiga nedskärningar i form av minskad eller utebliven pris- och löneomräkning. Miljöpartiet kräver att anslagen skall skrivas upp med lönekostnadsindex enligt 1996 års riksdagsbeslut. Kulturarbetare måste få rimliga löner utan att det samtidigt innebär att kollegor får sparken!
Ett återkommande problem är att det i tabeller över statens anslag till olika kulturinstitutioner inte går att utläsa hur mycket som går till den faktiska verksamheten, då en mycket stor del av kakan går till hyror etc. Av stödet till de stora nationella institutionerna avgår cirka halva beloppet till att betala hyra för de nationalmonument de är verksamma i, vilket naturligtvis innebär att anslagsnivåerna ser ut att vara större än vad de i realiteten är. Miljöpartiet föreslår därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat.
Statens kulturråd har en mycket viktig funktion i att fördela statsbidrag till olika kulturområden. För att den kulturpolitiska inriktning riksdagen fastslår ska kunna bli verklighet krävs att kulturrådet kan arbeta aktivt och kraftfullt nära brukarna. Därför är det anmärkningsvärt att deras faktiska stöd i reala värden minskat.
Att bidrag endast kan ges till institutioner, föreningar och grupper kan i vissa fall vara hämmande. Att exempelvis fonogramstöd endast kan utgå till bolag som har en regelbunden utgivning försvårar för nya idéer att kunna förverkligas. Miljöpartiet menar därför att även enskilda projekt ska vara berättigade till bidrag, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren.
Stiftelsen framtidens kultur instiftades av medel ur löntagarfonderna och dess styrelse är utsedd av Sveriges riksdag. Sammanlagt disponerar stiftelsen över ca 600 miljoner kronor att fördela under en tioårsperiod. Medlen ska bland annat användas till projekt av varaktig betydelse för kulturlivet. Kulturrådets kommande utredning får visa om bidragen utnyttjas på bästa sätt eller om verksamhetens medel bör omdisponeras.
Dagens system där endast ett fåtal kulturarbetare ges möjlighet att leva på inkomster av sitt skapande - medan övriga får mer betalt när de är arbetslösa än de har chans att förtjäna genom sitt arbete - är mycket olyckligt. Många utövande konstnärer, inom samtliga konstformer, lever under svåra ekonomiska villkor med bl a en extremt hög arbetslöshet som inte heller i någon större omfattning är konjunkturberoende.
Miljöpartiet menar att professionella kulturutövare inom litteratur, film, musik, scen- och bildkonst m m ska kunna leva på sitt arbete. Samhället måste därför gå in och komplettera så att en grundtrygghet kan nås.
Grundtanken med ett konstnärstillägg är att det är bättre att stärka fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden, än att syssel- sätta ett fåtal i åtgärdsprogram. Miljöpartiet anser därför att de medel som Arbetsmarknadsverket idag disponerar för kulturutövare och kulturändamål ska föras över till Kulturdepartementet. Bedömningar som får uppenbara konsekvenser för svenskt kulturliv bör göras av sakkunniga. Därför bör de arbetsmarknadspolitiska målen underställas de kulturpolitiska målen.
Det förslag om s k singelföretag som presenterades i utredningen Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) är mycket intressant. Vår förhopp- ning är därför att regeringen återkommer med en proposition. Av utred- ningen framkommer också tydligt att det idag råder en mycket stor sned- fördelning mellan könen. Exempelvis är andelen kvinnliga författare endast 32 % och andelen kvinnliga tonsättare endast 27 %. Denna snedfördelning är ett problem som måste tas på allvar. Ett instrument för att komma till rätta med denna snedfördelning är att inom ramen för de inkomstgarantier som fördelas enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer skriva in att en jämn könsfördelning vad gäller beslut om inkomstgarantier skall vara ett prioriterat mål.
De idéer som utvecklats av teaterförbundet, med en fond finansierad av egenavgifter och samhällets stöd som nu blivit verklighet är mycket positiv och bör ges god tid att utvecklas och omfatta fler konstformer.
Vi är mycket positiva till att Statens kulturråd får disponera 10 miljoner kronor för försöksverksamhet som arbetsförmedlare vid centrumbild- ningarna. Dock ifrågasätter vi varför så kort tid har givits åt försöks- verksamheten och varför försöksverksamhetens budget även föreslås omfatta studieförbunden och folkparkerna utan att ytterligare medel tillförs. Miljö- partiet anser att även RFoD inom området folkmusik och världsmusik bör ges i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med kulturförmedling på motsvarande sätt. Vi vill att regeringen återkommer med ökade ramar och med tilläggsförslag så att folkmusiken kommer att ingå.
Miljöpartiet är positivt till att regeringen öppnar för att fler konstnärs- organisationer får förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Vi förutsätter att förslagsrätten gäller samtliga organisationer, även Kif, vilka tidigare saknat förslagsrätt. När det gäller förslagsrätt till konstnärsnämnden vill vi att regeringen förtydligar rätten så att det klart framgår att detta gäller för alla organisationer.
Bildkonstnärerna är den grupp inom konstnärsområdet som har det ekonomiskt allra svårast just nu. Miljöpartiet ställer sig bakom KRO:s förslag om att ge företag rätt att skriva av kostnaden för konst när de köper direkt av konstnären. Den stiltje som råder i upphandling av konst skulle på så sätt upphöra, till gagn för bildkonstnärer. Vi vill att regeringen lämnar ett förslag till hur en sådan avdragsrätt kan konstrueras och vad det skulle kosta.
Kultur genomströmmar i princip allt som har med människors livsför- utsättningar att göra. För att göra det möjligt att diskutera kulturens ekonomiska förutsättningar måste snävare tolkningar göras. När så gott som alla kulturministrar i världen samlades i Stockholm på Unescos kultur- konferens enades länderna om en gemensam önskan om en nationell inrikt- ning på att minst en procent av ländernas BNP ska avsättas till kultur. Som en början på ett sådant arbete vill vi avsätta 400 000 kronor till start för ett kulturens Agenda 21.
Många kulturinstitutioner har utvecklat samarbete med olika sponsorer, när inte samhällets stöd räckt till. Det kan naturligtvis vara ett värdefullt komplement, men kan också innebära ett hot mot kulturens fria röst. I föreningen kultur och näringsliv "ABC om kultursponsring" finns lathund för kultursponsring. Miljöpartiet anser att denna behöver kompletteras med etiska regler för kultursponsring.
Teater, dans och musik
För åren 1997 och 1998 har 2 % av det totala bidraget inom budgetområdets anslag skurits ned för landets länsteatrar, länsmusik och länsmuseum, medel vilka sedan kunnat sökas till projekt. Regeringen vill nu gå vidare och höja projektandelen till 4 % år 1999 och 6 % år 2000. Detta innebär nedskärningar inom befintlig verksamhet. Miljöpartiet motsätter sig denna utveckling och menar att nivån för projektmedlen skall frysas på 2 %.
Kulturpolitikens uppgift är att ta till vara initiativ från människor och organisationer för att erbjuda alla möjligheter till ett aktivt och berikande kulturliv. När regeringen minskar i anslagsnivåerna för regional teater, musik och museiverksamhet för att i stället ge riktade bidrag till projekt man finner särskilt intressanta, glöms inte bara att olika regioner arbetar utifrån olika förutsättningar, utan också att det minskar människors delaktighet och möjlighet att påverka den egna situationen.
En solidarisk kulturpolitik innebär att mer satsas på dem som har mindre resurser eller av andra orsaker har svårt att ta del av kulturutbudet. Därför är det också viktigt att biljettpriser hålls på en sådan nivå att alla kan ha råd att besöka teatrar, konserter m m. Vi vill också uttala vårt fulla stöd till de institutioner som infört ungdomsrabatter på sina föreställningar. Det är troligen enda vägen att öppna teatern för alla. Miljöpartiets målsättning är naturligtvis också en jämn resursfördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Idag råder tyvärr också en kraftig könsmässig sned- rekrytering, både i producent- och i recensentledet.
Länsmusiken
Miljöpartiet har aldrig accepterat regeringens förslag att minska statsbidraget till länsmusiken. De sparbeting som genomförs är orimliga. De olika länsmusikverksamheterna har, efter omorganisationen 1988, börjat hitta fungerande arbetsmetoder, når ut till allt fler människor och uppvisar en allt bredare repertoar. Skolkonsertverksamheten har hela tiden ökat och över huvud taget har länsmusiken ständigt kunnat visa upp allt bättre verksamhetsresultat. I den analys Kulturrådet gjort över länsmusiken framgår att de olika länen nu utvecklat arbetssätt som passar den egna regionens förutsättningar.
Miljöpartiet vill därför återinföra 19 miljoner kronor, att fördelas till hela musiksverige, för att möjliggöra för alla att höra levande musik och ge barn och ungdomar stimulans och uppmuntran till att själva musicera. År 1996 genomförde länsmusiken ca 7 000 skolkonserter. Både Kulturutredningen och regeringens kulturproposition lyfte fram barn- och ungdomsverk- samheten inom musiken som prioriterade områden. Vidare talar regeringen om att kulturen måste nå alla. En huvudlinje ska vara att göra respektive konstform mer tillgänglig för den enskilda invånaren samtidigt som hög kvalitet och en viss kontinuitet uppfylls. Miljöpartiet vill ge länsmusiken möjlighet att uppfylla dessa ambitioner. Samtidigt kräver vi att regeringen återkommer med en kartläggning av hela musiksverige för att belysa konsekvenserna av de nedskärningar som gjorts och visa på var framtida prioriteringar bör göras.
Stockholms Spårvägmäns Musikkår (SSM) är landets enda professionella blåsorkestern utan statsbidrag. Orkestern är unik genom att vara den enda professionella blåsorkestern i sin region samt den enda fullstora symfoniska blåsorkestern i landet. I orkestern finns det möjlighet att kunna ge framtid och arbetstillfällen åt en ny generation unga musiker samt att ta tillvara traditioner. Orkestern drivs idag med ca 30 % lägre ersättning per musiker än andra orkestrar i landet och orkestern för en mycket envis kamp för sin fortlevnad. Orkestern är dock i stort behov av delfinansiering för att få en ekonomisk stabilitet. Miljöpartiet anslår 3 miljoner kronor till orkestern ur anslag B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Musikskolan
Skolan är vår viktigaste kulturinstitution. De besparingar många kommuner runt om i landet tvingats till har dock också medfört besparingar på de kommunala musik- och kulturskolorna. Flera kommuner har lagt ned sina kommunala musikskolor och många andra har bantat ned i verksamheten och/eller höjt avgifterna. Köerna till den frivilliga musikundervisningen blir allt längre i takt med att lärarantalet per intresserade elever minskar. Flera kommuner har slutat erbjuda undervisning på alla skolor för att i stället koncentrera verksamheten till en s k kulturskola, vilket medfört att barn som bor långt därifrån i praktiken inte kan få någon grundutbildning på ett instrument. Egenavgifterna har också successivt ökat, med resultat att många av ekonomiska skäl inte tycker sig kunna delta i den kommunala musikskolan.
I våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland finns olika typer av lagstiftning som garanterar barns och ungdomars rätt till kultur. I barnkonventionens artikel 31 kan vi läsa: "Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassat till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet."
Miljöpartiet anser att varje barn, oavsett var det bor i landet, ska ges möjlighet att få en grundutbildning på ett instrument och vill därför värna den kommunala musik- och kulturskolan med lag. Vi vill samtidigt värna och tillgodose barns och ungdomars behov av en god tillgång till egna repetitionslokaler för sina estetiska utövningar.
Folkmusik
Folkmusik och folkdans saknar idag institutionellt stöd för sin utveckling. De institutioner som existerar är inriktade på dokumentation, bevarande och museal exponering. Av de flera tusen musiker som idag är anställda av olika kulturinstitutioner har endast ett fåtal anställts för sina folkmusikkunskapers skull. Miljöpartiet ser mycket positivt på att regeringen i budgeten uttalar värdet och behovet av ett nationellt centrum för folkmusik, men det är viktigt att riksdagen uttalar att arrangörsstödet enbart skall användas för just utveckling av arrangemang och inte till något annat. Dock, för att genast kunna gå vidare med utvecklingen av ett nationellt folkmusikcentrum vill Miljöpartiet för detta ändamål anslå ytterligare 4 miljoner kronor till anslag B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, men med kravet att regeringen återkommer med öronmärkta pengar för att ge utrymme för fler nationella centrum för folkmusik. Uppland, Gotland, Dalarna och Jämtland ligger alla bra till och det finns också behov av vattenhål för folkmusik i Stockholm. Norge och Finland har fem nationella folkmusikcentrum var, vilket vore en rimlig miniminivå även för Sverige.
För att ge folkmusiken ytterligare uppmuntran och skapa ett positivt intresse föreslår Miljöpartiet att upphöja Nyckelharpans instrumentfamilj till Nationalinstrument. I Finland har kantelen utsetts till nationalinstrument och i Norge har Hardingfelan en motsvarande särställning. Nyckelharpans ställning som både ett historiskt intressant instrument och ett instrument som blir allt mer populärt motiverar mer än väl en sådan utnämning.
På det förslag regeringen lagt fram om kassettersättning (prop 1997/98: 156) har Miljöpartiet motionerat att 33 % av de medel ersättningen inbringar skall fördelas utifrån de kulturpolitiska mål som riksdagen satt upp. Folkmusiken bör naturligtvis inkluderas i denna fördelning.
Teater och musikteater
Miljöpartiet är positivt till att Norrlands Musik- och Dansteater införlivats i det regionala stödsystemet, dock anser vi att Norrlands Musik- och Dansteater skall få ett permanent nationellt uppdrag. Det är inte rimligt att tro att de som bor i Norrland skall kunna utnyttja det utbud som finns i södra Sverige. Det behövs därför ett kontinuerligt stöd så att Norrlands Musik- och Dansteater i lugn och ro kan utveckla och bygga upp sin verksamhet utan att ständigt behöva söka nya bidrag och oroas över den framtida existensen.
Operan har en svår uppgift; både att förvalta kulturarvet, ligga i frontlinjen vad gäller ny opera och samtidigt locka publik. Miljöpartiet önskar att Operans utsålda repertoarer skall ges under längre tid för att ge fler möjlighet att se populära föreställningar. Det är naturligtvis angeläget att statsanslaget hålls på en sådan nivå att biljettpriserna inte tvingas upp. Att det inte ges tillräcklig pris- och löneomräkning i budgeten är oroande, ökade hyres- och lönekostnader får inte innebära att den konstnärliga kvaliteten äventyras - som t ex när Operan till vissa balettföreställningar nöjt sig med inspelad musik.
Den ekonomiska situationen på Drottningholmsteatern är mycket oroande. Miljöpartiet vill att regeringen uppmärksammar detta och återkommer med förslag till ekonomiskt stöd.
Dramaten är en av landets mest framgångsrika scener och ett av Europas ledande teaterhus, trots att man tvingats genomgå ett stålbad. Miljöpartiet ställer sig frågande till propositionens skrivelse om att målet för Dramaten är att redovisa en årlig vinst på 5 miljoner kronor. Den konstnärliga verksam- heten ska inte ha som mål att gå med vinst. De eventuella överskott som görs bör fonderas så att en buffert finns om Dramaten återigen hamnar i ekonomiska problem. Likaså vill Miljöpartiet påpeka det orimliga i att Dramaten tvingas betala räntan på de lån staten övertagit.
Även bakom kulisserna på Dramaten finns stora kulturskatter att värna, bl a i form av en unik hantverksskicklighet, t ex perukmakare, skomakare, hattmakare etc. Miljöpartiet menar att detta är ett område där de kultur- politiska målen bör integreras med de arbetsmarknadspolitiska målen genom att arbetsmarknadsmedel avsätts för att möjliggöra för Dramaten att ta emot lärlingar. Ett sådant system skulle säkerställa bevarandet av urgammalt hantverk samtidigt som det skulle öppna möjligheter för hela teatersverige.
Miljöpartiet är positivt till att det äntligen öppnats för en samisk teater, inte minst med tanke på de möjligheter det skulle ge att bevara och utveckla den samiska kulturen och de samiska språken. Dock är vi tveksamma till den lösning som gjorts att kommunerna tvingas delfinansiera teatern. En samisk teater är en angelägenhet för hela landet, att se samisk kultur som en kommunal angelägenhet är att förminska samernas roll som ursprungs- befolkning i Sverige. Vi kräver därför att regeringen återkommer med ett förslag där hela finansieringen är statlig och där samisk teater ges ett permanent nationellt uppdrag.
Miljöpartiet anser också att det behövs ett permanent nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater och att regeringen därför bör göra en kartläggning av den verksamhet som idag finns inom området, hur den kan stödjas och i vad mån befintlig verksamhet måste kompletteras.
Svenska riksteatern har utvecklats i en mycket positiv riktning. Miljöpartiet ser särskilt fram emot hur framtiden gestaltas vad gäller Forum för världskultur. Miljöpartiet menar att poängen med begreppet "världs- kultur" är att det avvisar distinktionen mellan centrum och periferi, majoritet och minoritet, svensk och invandrare och vill därför att världskulturhuset ska ge möjlighet åt människor med olika kulturell bakgrund och identitet att visa upp sig och kunna samverka.
Många kulturarbetare har kastat längtansfulla blickar på Skepps- holmskyrkan och en del har också använt kyrkan som kulturscen. Kyrkans arkitektur är mycket speciell med ett tak som närmast sänder tankarna till en moské eller gammal teaterscen. Miljöpartiet hoppas att Skeppsholmskyrkan kan fortsätta utvecklas som scen, inte minst då de föreställningar Interkult haft tillsammans med Kulturhuvudstadsåret har varit välbesökta och mycket stämningsfulla.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
Utvecklingen i världen går mot att allt fler språk dör ut. Enligt Unesco går denna utveckling mycket snabbt, mellan 12 och 50 språk försvinner varje år vilket betyder att om hundra år finns färre än 1 000 av dagens ca 5 500 språk kvar. Många nordiska språk, inklusive de samiska språken, är direkt hotade. Miljöpartiet anser därför att det skall vara en prioriterad uppgift för Nordiska rådet att aktivt bevara de språk som talas i Norden. Miljöpartiet stödjer också kravet på en samisk språklag i Sverige. Även svenska språket är internationellt sett ett mycket litet språkområde. Den kanske viktigaste åtgärden för att bevara ett rikt svenskt språkbruk är att stimulera läsning av svensk litteratur.
Bokläsandet har minskat under 1990-talet. Framför allt har barn till lågutbildade föräldrar minskat sitt bokläsande. Bokinköp har blivit en klassfråga. Miljöpartiet har i motionen "Billigare böcker från vaggan till graven" bl a yrkat att bokmomsen successivt skall avvecklas. Med en bokmoms på 25 % har Sverige högst bokmoms i Europa. En sänkt bokmoms skulle gynna bokläsandet. Det visar exempel från bl a Australien, där man för några år sedan beslutade att slopa bokmomsen varvid bokförsäljningen raskt sköt i höjden, och Finland, där momsavveckling inletts.
Folkbiblioteken är mycket centrala för kulturlivet, inte minst på mindre orter ryms ofta både musikliv, bildkonst, teaterverksamhet m m inom bibliotekets väggar. Folkbiblioteken är också viktiga för att ge alla tillgång till information och kunskap. De flesta svenskar besöker varje år ett bibliotek och många gör det regelbundet.
Många bibliotek har i och med att kommunanslagen minskats tvingats ta ut avgifter för olika tjänster, bl a för lån av böcker som biblioteket saknar och alltså måste beställa. Detta slår hårt mot befolkningen i orter med mindre bibliotek och har i praktiken gjort att bibliotekslagen där tappat sin funktion. Miljöpartiet menar att oavsett var man bor i landet skall biblioteken kunna erbjuda ett brett utbud. En skärpning av bibliotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan garanteras är därför nödvändig. Vill riksdagen undvika en sådan skärpning bör i stället anslaget till regional biblioteksverksamhet höjas. Naturligtvis måste definitionen av vad som är glesbygd noga analyseras, t ex hyser även en storstadsregion som Stockholms län glesbygd, bl a i form av skärgårdsöar.
Arkiv
Riksarkivet är den centrala statliga myndigheten inom arkivområdet med huvuduppgift att främja en god arkivhantering och att bevara, vårda, tillhandahålla samt tillgängliggöra arkivmaterial. Miljöpartiet efterfrågar ett närmare samarbete med näringslivet i arkivfrågor. Det finns naturligtvis gemensamma intressen inom näringslivet för att öppna arkiv för allmänhet och forskning. I det förslag till prioriteringar för 1999 som regeringen lagt fram vill vi därför se ett tillägg att ett prioriterat mål skall vara att finna former för samverkan med näringslivet.
Bild och form samt konsthantverk
Konstnärlig utsmyckning av allmänna platser är av oerhörd vikt för att skapa trivsel i samhället. De konstbeställningar stat och kommuner gör har också stor betydelse i det att det skapar förutsättningar för konstnärer att leva på sin konst. Statens konstråd har uppgiften att "genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön". Miljöpartiet förutsätter att den omorganisation som Statens konstråd genomför gör att man bättre än tidigare sprider sina uppdrag och ger icke- etablerade konstnärer möjlighet att få uppdrag. Då det är fråga om gemensam konst för allmänheten anser Miljöpartiet att beslutsprocessen i större omfattning än idag måste involvera medborgarna så att fastighetsägare, brukare och allmänhet ges möjlighet att komma till tals.
Ett ökat kvalitetstänkande kommer att leda till fördjupade diskussioner om skönhet och estetiska värden och det är Miljöpartiets förhoppning att kvaliteten ska höjas inte bara på skapandet av miljöer utan även på möjligheten för invånare att vara delaktiga på ett tidigt stadium i alla byggnads- och anläggningsprocesser. Det är oerhört viktigt att de som planerar den miljö andra ska bo och arbeta i har goda kunskaper om människans psyke och livsutveckling. Social medvetenhet och insikt om människors behov av en god livsmiljö, och möjlighet att påverka denna, är fundamentala för att kunna ta till sig invånares önskemål om förändringar. Miljöpartiet menar att staten måste ta ett helhetsansvar vid upphandling för att säkerställa estetiska och andra kvaliteter och samtidigt föregå med gott exempel.
Miljöpartiet noterar med glädje att de tjugotal större kollektivverkstäder i landet med totalt ca 3 000 konstnärer och konsthanverkare som medlemmar, nu ges möjlighet att få statligt stöd. Dock är det inte rimligt att detta skall kunna hanteras inom nuvarande budgetramar. Miljöpartiet föreslår därför att budgetramarna för anslag D 5 Bidrag till bild- och formområdet utökas med 2 miljoner kronor.
Folkbildning
Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser är världsunik. Miljöpartiet anser att svensk folkbildning i ännu högre grad än idag internationellt bör sprida sin idéburna rörelse. Idag har 2,8 miljoner svenskar förtroendeuppdrag i ideella föreningar, främst inom idrott, rekreation och vuxenutbildning. I genomsnitt lägger dessa ner sju timmar i månaden på sina uppdrag, det är drygt 235 miljoner timmar/år, vilket motsvarar 145 000 heltidstjänster. Dessa siffror är lika höga som på 50-talet, vilket motsäger den allmänna uppfattningen att det ideella engagemanget är på utdöende. Miljöpartiet anser att demokratiutvecklingsstödet är mycket viktigt och att det även fortsättningsvis måste finnas öronmärkta pengar för ändamålet. Vi tycker därför att det är olyckligt att riksdagen beslutat om ett segregerat integrationsverk och omfördelat demokratiutvecklingspengar till verket. Det rimliga hade varit att samtidigt som folkbildningsuppdraget förra året tydliggjordes med att "stärka och utveckla demokratin", också förse folkbildningen med öronmärkta pengar för ändamålet.
Samhällets stöd till folkbildning skall också enligt riksdagens beslut våren 1998 "bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet och främja kulturupplevelser och eget skapande". Utifrån denna utgångspunkt finner Miljöpartiet det synnerligen märkligt att folkbildningsrådet aviserar en indragning av riktade stadsbidrag. Om ett sådant beslut blir verklighet medför det att av landets 149 folkhögskolor blir ca 50 stycken av med sitt specialbidrag till musik. I värsta fall handlar det om upp emot 10 procent av skolans statsbidrag. Miljöpartiet vill påminna om att folkhögskolornas musiklinjer fungerar som mellannivå för kommunala musikskolor och musikhögskolor. I flera länder finns speciella musikskolor som fyller detta syfte medan vi i Sverige har valt att ge möjligheten via folkhögskolor. På så sätt har musikelever tillgång till utbildning på fler ställen och med bra regional spridning. Om folkbildningsrådets förslag går igenom ifrågasätter Miljöpartiet om de verkligen följer de av riksdagen beslutade nya syftena för statsbidrag. Den folkliga musik- och danskulturen är också eftersatt inom folkhögskoleväsendet. Längre utbildningar med musik och dans från invandrarkulturer saknas helt.
Studieförbundens engagemang och kompetens inom kulturområdet har tyvärr försvagats de senaste åren. Här har Amatörkulturens riksorganisation en betydelsefull uppgift att fylla. De kan hjälpa till att överbrygga klyftan mellan folkbildning och kultur. Amatörkulturen präglas i dag av stor vitalitet och utgör en bärande del av kulturlivet. Det är i spänningsfältet mellan amatörism och professionalism som mycket av dagens nyskapande växer fram. Därför är det också rimligt att Amatörkulturens riksorganisation erhåller ett utifrån verksamhetens omfattning rimligt stöd av samhället.
Till folkbildningen kan också räknas kulturminnesvård och kultur- landskapsvård, vilka syftar till att bevara och levandegöra kulturhistoriska värden. Endast identitet och förankring i den egna historien kan utgöra grund för förnyelse och utveckling. Tillgång till den egna historien är en med- borgerlig rättighet och landets länsmuseer utgör här en viktig samarbets- partner. Det är också värdefullt att ge folkbildningen utrymme och möjlighet att låta människor förutsättningslöst orientera sig i livsåskådningsfrågor som komplement till de rent politiska ideologierna så att människan kan växa och förstå sin plats i livet som en helhet.
Miljöpartiet är negativt till regeringens förslag om att ge olika intresse- organisationer samhällsstöd till samhällsutbildning och uppsökande verksamhet. Intresseorganisationers egen medlemsutbildning bör även fortsättningsvis ske inom deras egen budgetram.
Forskning
När det gäller forskning inom kulturområdet anser Miljöpartiet att det kan vara värt att fundera på om det inte är dags att separera ut folkbildningsforskning till ett eget forskningsområde. Människan lär sig i en mängd olika situationer. Merparten av lärandet är inte bundet till den strikta organisation som utmärker skola och utbildning. Bildning sker också i studiecirklar, på folkhögskolekurser i arbetslivet och på fritiden.
Forskning inom folkbildning är en förutsättning för att folkhögskolor och studieförbund skall kunna bedriva sina verksamheter med största möjliga utbyte. Nätverket för folkbildningsforskning, MIMER, utför ett värdefullt arbete för att utveckla intresset för folkbildningsforskning. Miljöpartiet anser att kunskap om lärandet och dess lärandeprocesser är viktig för bildning inom alla nivåer. Därför ska inte folkbildningen inlemmas för mycket inom det vuxenpedagogiska fältet. Faktum är ju att folkbildning innehåller åtskillig ungdomsverksamhet och engagerar också skolungdomar.
Kulturmiljö
Kultur är en viktig kunskapskälla och ökar gemenskap och förståelse mellan människor. Miljöpartiet vill värna om det inhemska kulturarvet samtidigt som vi strävar efter kulturell mångfald och vill att det svenska samhället ska vara öppet för impulser, idéer och kulturyttringar från hela världen.
Regeringen lyfter fram satsningar på kulturmiljön som viktiga i propositionstexten, men Miljöpartiet anser inte att detta motsvaras i de faktiska anslagen. I stället lyfts EU fram och de möjligheter som finns att därifrån söka medel för bevarandet av odlingslandskapets kulturvärden. Miljöpartiet ser flera faror med detta. Dels finns en risk att vi bygger fast oss i ett bidragsberoende vi inte själva kan styra över, dels borde Sveriges målsättning vara att medlemsavgiften till EU minskade för att ge större prioriteringsutrymme åt de enskilda nationerna. Men det finns också praktiska problem då det för enskilda är svårt, eller upplevs som svårt, att sätta sig in i EU:s bidragssystem. Länsstyrelserna har en viktig uppgift att fylla i att ge stöd och hjälp i bidragsdjungeln.
Miljöpartiet anser att resultatet av de anslag som givits till byggnadshyttor har varit mycket positiva och vill därför ge ett fortsatt stöd. Byggnads- hyttorna hjälper både till att bevara vårt kulturarv, i form av gammal hantverkskunskap, och skapar meningsfulla och nyttiga arbetstillfällen.
Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna skall avsättas till utsmyckning för offentliga byggnader. Stat och landsting har någorlunda levt upp till detta under årens lopp, medan det har varit betydligt sämre ute i kommunerna. Miljöpartiet föreslår att riksdagen också skall fatta ett principbeslut om att minst 1 % av den totala investerings- kostnaden avsätts till estetisk utsmyckning även vid infrastruktursatsningar, som byggande av vägar och broar, och vid all ny- och ombyggnation av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form av statligt stöd.
Arkeologi
Miljöpartiet anser att det måste bli enklare för fristående arkeologer att få uppdrag. Det viktigaste i sammanhanget är att kvalitetsnormer följs och till rimlig kostnad, en konkurrenssituation kan dessutom stimulera utveckling av metoder och tekniker. Regeringens förslag innebär att även när det finns fler än en utövande aktör är det upp till länsstyrelsen att överväga om det är lämpligt och ändamålsenligt att ta in förslag från fler och att anbudsförfarande får vägas mot förhållandet att det kan vara tidskrävande och därmed kostnadsdrivande. Miljöpartiet menar att det i längden är lönande att alltid ta in anbud och att det därför måste vara praxis. Det är inte rimligt att Riksantikvarieämbetet både är tillsynsmyndighet över kulturmiljövården och själv som myndighet deltar i den arkeologiska undersökningsverksamheten. Vi föreslår därför en utredning om separation av uppgifterna.
Turism
Turismen är idag världens största och mest expansiva näring. Enligt Riksbanken var den svenska turistnäringens exportvärde 26,4 miljarder kronor 1995 och totalt omsätter turistnäringen drygt 100 miljarder. Turistnäringen är samtidigt väldigt arbetsintensiv och sysselsätter idag ca 134 500 människor. Idag utgör alltså endast ca 26 % av turismen i Sverige utländska besök, denna siffra har potential att öka väsentligt. Men en ökande turism får inte innebära att natur- och kulturvärden exploateras ovarsamt. Miljöpartiets ståndpunkt är att en ökad turism tvärtom inte bara ger möjlighet till utan måste gå hand i hand med aktivt bevarande av natur- och kulturvärden. Därför anser vi också att turismfrågor hör hemma i kulturutskottet snarare än i näringsutskottet och vill vid nästa omorganisation flytta dem dit.
Museer och utställningar
I anslagsfördelningen går inte att utläsa hur mycket som går till lokalhyror och hur mycket som går till den faktiska verksamheten, vilket innebär att anslagsnivåerna ser ut att vara större än vad de i realiteten är. Miljöpartiet föreslår därför att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat. Som det är nu är det omöjligt att utläsa hur mycket pengar som är kvar till verksamheten och vi hyser oro över att många museer är nödgade att finna sponsorer för att över huvud taget klara av att producera några utställningar.
Världskulturmuseet
Miljöpartiet ser med spänning fram emot hur det nya världskulturmuseet i Göteborg ska gestalta sig. Det är glädjande att den ekonomiska situationen för Göteborg kommuns etnografiska museum nu får en lösning och vi hoppas att förslag att föra samman museet med Folkens museum - etnografiska till en ny myndighet i Göteborg ska falla väl ut. Miljöpartiet anser inte att tidigare beslut om att inlemma Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i en ny myndighet är bra. Vi kommer att verka vidare för att finna breda lösningar i frågan.
Regionala museer
Länsmuseerna föreslås år 1999 förlora 4 % av sina fasta statsbidrag, och år 2000 6 %, pengar som i stället föreslås användas till riktade, tidsbegränsade projekt. Miljöpartiet motsätter sig detta förslag. I nuläget är statsbidraget särskilt viktigt för länsmuseerna, eftersom flera museer har akuta ekonomiska problem som hotar den befintliga verksamheten. Länsmuseerna arbetar i ett nätverk av organisationer, institutioner och kommuner och måste anpassa sig till dessas önskemål, med begränsat utrymme för egen planering. Om länsmuseerna får svårare att finansiera sina fasta kostnader kan man inte motsvara förväntningarna i detta samarbete och verksamheten med utställningar, skolverksamhet och andra utåtriktade aktiviteter kommer att drabbas.
Anslag till icke-statliga kulturlokaler
Anslaget till icke-statliga kulturlokaler är mycket viktigt för att kunna bevara och restaurera värdefulla byggnader i stället för att låta dem förfalla, skapa meningsfulla och nyttiga arbetstillfällen, men också för att möjliggöra att en gammal hantverkstradition kan fortleva. Miljöpartiet ser med stor oro på hur regeringen år efter år minskat anslaget och begränsat vilka lokaler som kan komma ifråga. Vi vill att begreppet vidgas till att omfatta mer än vissa icke-statliga kulturlokaler så som musei-, teater- och konsertlokaler, till att gälla mer generellt - en kvartersbiograf, ett lokalt kulturhus eller en hembygdsgård ska också kunna komma i fråga. Vi anser också att det idag är fel instans som fattar beslut om bidraget, besluten borde flyttas från Boverket till Kulturdepartementet. För budgetåret 1999 vill vi höja anslaget för H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler med 5 miljoner kr över regeringens förslag. Miljöpartiets budgetförslag rymmer också 5 miljoner kronor mer än regeringens som stöd till allmänna samlingslokaler (se avsnittet om folkrörelser). Både dessa anslagsområden har utsatts för hårda besparingar de senaste åren. Miljöpartiet föreslår regeringen att överväga en sammanslagning av de två anslagsposterna.
Kvinnomuseum
Miljöpartiet anser att genusaspekterna skall lyftas fram inom alla områden, inte minst på våra museer. Detta anser vi vara självklart, men inte tillräckligt, därför vill vi också att projektering påbörjas av ett speciellt kvinnomuseum. Ett sådant museum vore världsunikt och skulle med säkerhet vinna internationell uppmärksamhet. Genusforskning från världens universitet borde utgöra grund och museet lyfta fram kvinnor genom historien och belysa kvinnans ställning som t ex gudinna, moder, husslav, diva, hemmafru, yrkespersonlighet, riksdagsledamot samt göra det ur ett renodlat feministiskt perspektiv. Hur har kvinnan påverkat - drivit - samhällsutvecklingen genom historien och fram till idag? Hur påverkas kvinnans samhällsställning av olika religioner? Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17 anslag H 4 med 600 000 kronor och menar att 300 000 kronor av detta utökade anslag skall gå till projekteringen kring ett kvinnomuseum.
Filmmuseum
Trots att nationalkommittén för ett filmmuseum inte fick några medel i förra årets budget har deras arbete för att bevara svensk filmhistoria fortsatt. Grunderna för ett svenskt fimhistoriskt museum finns redan inom Svenska Filminstitutets filmarkiv och dokumentationsavdelning. Samlingarna omfattar även kläder, rekvisita, biografinredningsdetaljer och annat som hör den svenska filmhistorien till. Bildens betydelse för vår verklighetsuppfattning är mycket stor. Miljöpartiet anser att ett filmmuseum skulle vara mycket intressant, inte minst för att belysa den påverkan rörliga bilder har och har haft på samhällsutvecklingen och analysera filmens betydelse ur ett genusperspektiv. Hur kvinnan respektive mannen gestaltas har stor betydelse; frågan är bara hur stor betydelse. Miljöpartiet vill utöka anslaget i utgiftsområde 17 anslag H 4 med 600 000 kronor och menar att 300 000 kronor av detta utökade anslag skall gå till projekteringen kring ett filmmuseum.
Film och medier
Ägarkoncentrationerna ökar på viktiga delar av mediemarknaden. Detta är oroande då det minskar objektiviteten och mångfalden i medieutbudet, och därmed i praktiken hotar yttrandefriheten. Miljöpartiet anser att det är angeläget att motkrafter sätts in mot ägarkoncentrationer och ett allt mer ensidigt utbud. Även en på ytan frodande mångfald, t ex den nya floran av lokal- och regionalradiostationer, har i själva verket inneburit ett misslyckande; mångfalden har blivit ensidig. Mediesektorn är idag mycket kapitalkrävande, inte minst gäller detta auktionsförfarandet av radiofrekvenser. Miljöpartiet motsätter sig denna typ av direkt koppling mellan möjlighet till medial verksamhet och stort eget kapital. Idag tillbringar en svensk ca 5,5 timmar dagligen med någon medieform, varav knappt två timmar ges till TV. Det är därför angeläget att utöka konsumenternas möjlighet att påverka medieutbudet. Miljöpartiet anser därför att begreppet konsumentmakt i mediesammanhang bör utredas.
TV- och radio
Den tekniska utvecklingen av marksänd digital-TV kommer att möjliggöra ett stort utbud av TV-kanaler med god teknisk kvalitet. När allmänntelevisionen och radion ger sina uppdragsredovisningar till granskningsnämnden är det viktigt att också själva programutbudets kvalitet ges stor betydelse. När det gäller den digitala utvecklingen så är det Miljöpartiets åsikt att även Utbildningsradion ska ta del av digitaliseringen genom de nyckeltal som råder vid fördelning av pengar. UR har därför både pengar att hämta in från förra årets satsning och fördelningen av 1999 års satsning bör därför räknas om. Försök med digitala TV-sändningar inleds nu och nästan halva landet kommer att få tillgång till sändningarna från start. Miljöpartiet följer noga utvecklingen. Honnörsord för oss är tillgänglighet och god kvalitet. Som ett led i strävan att knyta de nordiska länderna närmare varandra borde norsk, dansk, och finsk TV också ingå i det svenska basutbudet, på samma sätt som våra nordiska grannländer kan ta in svensk television i sina apparater. Miljöpartiet utgår ifrån att de digitala möjligheterna leder till att vi snabbt får den möjligheten.
En television för alla innebär att det nu är hög tid att ge synskadade möjlighet att få text uppläst så att de kan följa med även vid utländska nyhetsinslag, vid filmer och dokumentation. I samband med övergång till digitala TV-sändningar borde detta vara prioriterat. Eftersom det finns andra grupper i samhället som kan ha problem att hinna läsa text, t ex alla med läs- och skrivsvårigheter, utvecklingsstörda m fl är det viktigt att välja uppläsning i stället för syntetiskt tal, då det krävs stor kunskap för att förstå det sistnämnda.
I ännu ett val har vi fått känna av besvikelsen av ett lågt valdeltagande. En bekräftelse på att intresset för politik, och med det vårt demokratiska system, ytterligare minskat. Nya vägar måste prövas för att återuppväcka det allmänna intresset för politik och demokrati. Miljöpartiet tror att utbildnings- radions förslag med direktsändning från regionala politiska debatter, riksdag, EU-parlament, FN och andra politiska forum kan vara ett sätt att öka intresset för politik. En interaktiv kanal med telefonväkteri och koppling till hemsida på Internet och med länkar till politiska tal etc. En kanal där möjlighet ges att följa timslånga debatter, där politiker slipper sammanfatta komplicerade frågor på sju sekunder eller få sitt budskap filtrerat kan vara ett steg på vägen till ökat intresse och förtroende. Erfarenheterna från C-Span- kanalen i USA är i alla fall mycket goda. Idén är väl värd att prova även i Sverige, varför vi hemställer att regeringen återkommer med förslag till hur detta kan genomföras. Miljöpartiet anser att det nu vore bäst att ge UR sändningstillstånd till och med 2001. Att hålla på med årlig förlängning så länge utredning pågår är ingen god arbetsmiljö. Att likställa UR:s sändningstillstånd med SVT:s verkar därför i dagsläget rimligt.
Riksförbundet Öppna kanalen fungerar i dag delvis som motkraft till det avgiftsfinansierade och kommersiella TV-utbudet. Sedan 1997 har de ett samarbetsprojekt av både nationell- och internationell karaktär. Vi kommer att få se dem i riksdags-TV, från EU-parlamentet direkt och de kommer att sända Riksidrottsförbundets nya veckojournal. De öppna kanalerna finns i dag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Västerås. De är på väg till flera andra städer och når i dag ca 1 miljon hushåll. Arbetet finansieras via kommunala medel och mycket ideellt arbete. Öppna kanalen håller på att utveckla samarbete med ungdomar och invandrargrupper. I både Tyskland och Danmark ges nationellt stöd till icke-kommersiell TV. Miljöpartiet anser att kanalen står för en av de motkrafter som behövs i ett demokratiskt samhälle och avsätter en miljon kronor för dess verksamhet för 1999.
Konsumentmakt och våld
Möjlighet att styra sitt TV-utbud är idag alltför dåligt. Ett problem är att kabelbolagen styr utbudet genom att bunta ihop olika kanaler till paket. Miljöpartiet anser att Sverige skall arbeta internationellt för att få till stånd regler som gör det möjligt för konsumenterna att köpa enstaka kanaler.
Det ökade utbudet av satellitsända kanaler har också inneburit problem i form av det våld som blir allt grövre och vanligare och alla reklaminslag som riktas mot barn. EU-reglerna säger att ett medlemsland inte får hindra återutsändning av TV-sändningar från andra medlemsstater.
Barns och ungdomars världsbild präglas av den bild medierna ger av omvärlden och det finns ett klart samband mellan medievåld och brottslighet. Att minska våldsutbudet i medierna är därför en av många nödvändiga åtgärder för att kunna bekämpa brottsligheten. Ett sätt att bättre förbereda sig på vad som komma skall är att ange åldersgräns även på TV-filmer. I England har de en kl 21-regel som säger att inga våldsamma inslag ska visas före den tiden. Våra svenska regler är inte precis alldeles glasklara om vad som bör visas när.
Statens Biografbyrå sköter kontrollen av film och videogram, men kontrollen av videogram är frivillig. För att minska våldsutbudet till barn och ungdomar menar Miljöpartiet att kontrollen skall vara obligatorisk och utsträckas till att gälla samtliga videogram. En annan metod för att begränsa medievåldet kan vara de V-chips som kan användas för att spärra vissa TV- utsändningar. Miljöpartiet anser att frågan om ökad konsumentmakt ska drivas hårt även inom EU. Ett sätt att öka konsumenternas möjlighet att styra över vilken film man väljer att se vore att stifta lag om varudeklaration över vilka våldsinslag som förekommer i filmen.
Reklam
En av de riktigt kontroversiella delarna av kulturutredningens slutsatser är diskussionen kring "kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet". Miljöpartiet anser att reklamindustrin i visst avseende medför stora problem. Reklambaserade TV- och radiokanaler tvingas hela tiden nå en så stor publik som möjligt, vilket ofta medför att programutbudet blir allt snävare och bara rymmer det som kan tänkas intressera många, vilket i sin tur naturligtvis hotar det mångkulturella samhället. I dag vet vi också att reklamen cementerar föråldrade könsroller. Jämställdhetsarbetet riskerar att råka ut för ännu större backlash än vad de olika Kvinnomaktsutredningarna belyst på ett förtjänstfullt sätt. Reklamens påverkan måste hela tiden uppmärksammas. Det är viktigt att bevara Sveriges Radio och Sveriges Television icke-reklamfinansierade så att köpfrid kan erhållas inom vissa TV-utbud. Att reklam riktad till barn under 12 år även fortsättningsvis ska vara förbjudet anser vi vara en självklarhet. Barn har extra svårt att värja sig mot reklamens budskap. Granskningsnämnden måste ges tillräckliga resurser att följa upp radio- och TV-lagen.
Film
Filmen är numera den konstform som, näst musiken, når flest människor. För att göra det möjligt för fler att växa i sitt kulturella skapande som oberoende filmare och för att göra det möjligt för svensk television att öka svensk kvalitetsproduktion föreslår Miljöpartiet att en fri utvecklingsfond bildas. Nu när det markbaserade TV-nätet kommer att kunna erbjuda ett större utbud än tidigare vill vi också öka de ekonomiska förutsättningarna för fria filmare att söka bidrag och sälja program till vilken kanal de vill. En ökad svensk lokal TV-produktion ger kraftiga synnergieffekter inom hela branschområdet. Vi skulle också öka den motkraft som behövs i dag mot det alltmer förråade kommersiella våldet som vräks över oss när vi går på film. Genom att införa en 18-årsgräns för filmer skulle tillgängligheten för de grövsta våldsskildringarna minska för ungdomar i åldern 15 till 18 år. För att inte förlora denna kommersiellt viktiga ungdomspublik skulle detta förhoppningsvis också kunna leda till att i alla fall svenska filmproducenter väljer att göra filmerna mindre våldsamma, dvs så att inte filmen riskerar att falla för åldersgränsen.
Pressen
Miljöpartiet vill utvärdera de nya reglerna för presstöd där utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna utges av politiska partier. Vi menar att fådagarstidningar också måste kunna ges ut av ideella organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer m fl. Miljöpartiets intryck är att den nya definitionen helt enkelt har kommit till för att tidningar utan partibeteckning skall trilla ur presstödssystemet vilket är till skada för mångfalden i pressen och för medborgarnas vilja att skaffa sig nya informationskanaler.
Elektroniska dagstidningar kan distribueras till avsevärt lägre kostnader än tidningar som trycks på papper. Något underlag för att bedöma hur stora dessa kostnader är står inte till buds nu. Frågan om förslag till ekonomiskt stöd av elektroniska medier bör därför utredas.
Miljöfarligt avfall
Den explosionsartade utvecklingen av informationssamhället har dystra miljöbaksidor. Elektronikprodukterna innehåller både många kända miljöfarliga ämnen och många ämnen med okända effekter på hälsa och miljö. Det förväntade teknikskiftet från analog till digital teknik kommer att resultera i att en otrolig mängd TV-apparater kommer att skrotas. Ett katodrör för en 28 tums TV innehåller drygt 1 kg bly. Blyoxiden i katodstrålerör står för det största bidraget av bly från elektronik till det kommunala avfallet. Och flamskyddsmedel med effekter på miljön som befaras vara värre än det PCB orsakade tidigare sprids utan kontroll. Vid produktutvecklingen har miljöaspekterna haft en underordnad betydelse, för att nå framgångar på marknaden har tekniska prestanda varit långt viktigare. Detta miljöfarliga avfall gör det speciellt angeläget att få fram ett fungerande producentansvar för elektronikprodukter. Tillverkare av elektriska och elektroniska produkter måste ta ansvar för produkternas miljöeffekter. Även återförsäljarna måste ta sitt ansvar som följd av att de på marknaden för ut produkter som innehåller miljöstörande ämnen.
Trossamfund
Den svenska kyrkan har under århundraden byggts upp av det svenska folket och de skatter man betalat. Sveriges kyrkobyggnader är kulturminnesmärken och speglar en del av det svenska samhällets framväxt. Det är av yttersta vikt att det historiska och kulturella arv som förmedlas genom dem bevaras till kommande generationer. Genom religionsfrihetens gradvisa införande har kyrkans ställning som en nationell enhetskyrka upphört, men även efter det att kyrka och stat skiljs åt finns en distinkt skillnad mellan svenska kyrkan och olika frikyrkor i det att svenska kyrkan måste förbli öppen för alla, en folkkyrka. För att uppfylla detta krav anser Miljöpartiet att kyrkan i större utsträckning måste hållas öppen för alla - för den trosvisse likaväl som för den sökande - för gudstjänst men också som mötesplats mellan människor och mellan den enskilda människan och hennes tro. Kyrkolokaler erbjuder också ofta förnämlig akustik och passar därför utmärkt som konsertlokaler. Samhällets ansvar att bidraga med förvaltning och förädling av vårt kulturarv får ej förminskas i samband med statens och kyrkans kommande särboförhållande.
För Miljöpartiet innebär en kyrka öppen för alla också att alla, dvs kvinna som man, måste accepteras som hon eller han är och kunna avlägga prästexamen och få tjänst som präst. Vi ser allvarligt på det förtryck mot kvinnopräster som fortfarande förekommer runt om i landet.
Ungdomar
Ungdomsarbetslösheten är fortfarande skrämmande hög, mot den bakgrunden är ungdomarnas möjligheter till att skapa en aktiv fritid oerhört viktig. Olika föreningar fyller här stor funktion och skall naturligtvis stödjas till att genomföra olika aktiviteter, men samtidigt får man inte glömma alla de ungdomar som av olika anledningar inte väljer att engagera sig i föreningslivet. Nya trender kommer och går och institutionalisering av verksamheter kan därför leda till att intresset för en aktivitet börjat avta när dess former väl anpassat sig till de krav som ställts för att få stöd. En ökad andel stöd riktade till enskilda projekt skulle öka flexibiliteten och ungdomarnas möjlighet till egna initiativ, inte minst som ungdomar kan uppleva det krångligt att bilda formella organisationer. Regeringens förslag att öka tonvikten på grundbidrag, på bekostnad av särskilda bidrag, anser Miljöpartiet vara ett steg i fel riktning som motverkar det sätt på vilket många ungdomar verkar.
Ungdomar tar allt tidigare del av det offentliga livet, ofta genom engagemang i enskilda sakfrågor, däremot har engagemanget i politiska ungdomsförbund minskat drastiskt. Dagens system med fyraåriga valperioder gör att en del är nästan 22 år gamla innan de får rösta för första gången. Miljöpartiet tycker det är på tok för gammalt och vill därför sänka rösträttsåldern till 16 år i kommun- och landstingsval, såväl som i riksdags- val. En sänkt rösträttsålder har också förespråkats av Ungdomsstyrelsen i rapporten "Krokig väg till vuxen" och av Åldersgränsutredningen (C1995:2) i dess slutbetänkande. Skulle riksdagen ändå inte samla majoritet för en sänkt rösträttsålder föreslår Miljöpartiet i andra hand att rösträtten skall vara kopplad till kalenderår, så att röstberättigad är den som fyller 18 år senast 31 december valåret.
Folkrörelse, idrott, friluftsliv, spel och lotteri
Folkrörelse
Den nordiska traditionen med gemensamma mötesplatser utspridda i hela vårt avlånga land är unik och bidrar till att olika kulturella aktiviteter kan pågå i hela landet. En gång i tiden byggdes många av samlingslokalerna upp med ideell arbetskraft och det ideella arbetet är även i dag det tongivande. Samlingslokalerna är öppna för alla och här bjuder såväl länsmusik som fri teatergrupp på föreställning. För att inte tala om körsång, vävstuga, dans, studiecirklar, fest, barn- och idrottsverksamhet, bio, filmklubb m m. Lokala Folkets Hus, Folkparker, Bygdegårdar och Vår Gård förvaltas av Riksorganisationer och har erhållit samhällsstöd för att rusta, ekologiskt förädla och handikappanpassa sina lokaler. Varje av samhället satsad krona ger fem gånger tillbaka enligt Boverkets beräkningar. Totalt rör det sig om ca 2 700 ideella samlingslokaler. Det är inte svårt att hävda att dessa organisationer ger möjlighet att uppfylla de kulturpolitiska målen där delaktighet, samverkan och skapande av mötesplatser utgör fundamentala grundpelare. Miljöpartiet utgår ifrån att det som står i budgetpropositionen om att "det statliga stödet till allmänna samlingslokaler bedöms ha liten effekt på lokalbeståndet som helhet" måste grunda sig på något missförstånd. I texten hänvisas till att det numera finns skolor- och fritidsverksamhet att sambruka kring. Hela anslaget om 40 miljoner kronor föreslås dras in! För att inte pågående projekt och alla liggande ansökningar om nya projekt ska drabbas, till dess att regeringen återkommer med förändringar i sitt förslag till vårbudgeten, så överför Miljöpartiet 5 miljoner kronor till verksamheten.
Idrott
Idrottsrörelsen är i dag landets mest omfattande folkrörelse. Miljöpartiet anser det viktigt att idrotten behåller karaktären av bred folkrörelse. De flesta stora investeringar som hitintills gjorts har framför allt gynnat typiska pojkidrotter därför bör framtida investeringar i första hand inriktas mot typiska flickidrotter, som t ex ridsport. Allmänheten måste garanteras tillgång till olika former av idrottsanläggningar, inte minst finns behov av anläggningar och gräsplaner i närheten av bostadsområden för spontan motion, lek och idrott. Miljöaspekter ska naturligtvis alltid beaktas. Stora idrottsanläggningar är ofta också stora energikonsumenter och måste kretsloppsanpassas.
Idrott och friskvård går hand i hand. Det finns ett klart samband mellan fysisk och intellektuell utveckling. För tre av tio elever är skolidrotten den enda organiserade motionsverksamhet de deltar i, därför är skolans idrottslektioner av oerhörd vikt. Miljöpartiet har drivit på beslutet så att antalet idrottstimmar nu ökar.
Utöver idrottens positiva betydelse för hälsa och friskvård måste tyvärr också problem som skador, doping och utslagning poängteras. Här krävs att vi vuxna klart visar på att vi tagit ställning mot droger. Vid Sveriges internationella samarbete bör vi också trycka på så att även OS-kommittén aktivt arbetar mot och tar avstånd ifrån alla former av droger. Droger har ingenting i idrottsvärlden att göra överhuvudtaget! Det är också viktigt att ungdomsidrotten inte är ensidig eller allt för elitistisk. Idag tycks utvecklingen gå åt fel håll eftersom breddidrotten tappar utövare. Då det är i åldern 13-18 som ungdomar i regel förlorar intresset för idrott anser Miljöpartiet att det är där de största ekonomiska prioriteringarna behöver göras.
Friluftsliv
Kostnaderna för friluftsliv är mycket låga per person räknat. För att bättre kunna erbjuda alla - från familjer med barn till handikappade eller äventyrare - möjligheter till ett aktivt friluftsliv anpassat efter de egna förutsättningarna måste olika friluftsanläggningar anpassas till olika nivåer. Miljöpartiet anser att friluftsanläggningar i stor utsträckning också kan användas till att väcka intresse för natur- och miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet. Vi menar att om naturen exploateras hur som helst bryts också människans självkänsla ner; respekt för naturen är detsamma som respekt för människan. Kulturpolitiken bör främja ett personligt ansvarstagande för naturens helhet så att ett ekologiskt medvetande kan uppnås.
Spel och lotterier
Riksdagen har tidigare beslutat att överskott från vissa spel ska komma det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet tillgodo. Till dags dato har endast idrottsrörelsen fått del av dessa pengar. Nu föreslår regeringen att en större summa ska fördelas ut till idrottsrörelsen. Miljöpartiet kan inte förstå varför barn- och ungdomsverksamhet inom kulturområdet inte också kan få ta del av den ökade ekonomiska fördelningen från spel. Vi vet att antalet beställda teaterföreställningar ut till skolor har minskat de senaste åren, vi vet att höga avgifter på musikskola minskar möjligheten för alla barn att pröva på att spela ett instrument. Vi vet att barnteaterverksamhet fungerar väldigt olika i olika delar av landet. Miljöpartiet vill att regeringen överväger om inte barn- och ungdomsverksamhet inom kulturområdet också kan få ta del av spelpengar.
Budgetförslag för utgiftsområde 17
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Regeringen
Miljöpartiet
Förslag Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999 2000 2001 1999 2000 2001
Totalt utgiftsområdet
7452 7597 7722 0 75 75
Anslag
A 1 Statens kulturråd 31 31 32
A 2 Bidrag till allmän kulturverksam- het, utveckling samt internatio- nellt kulturutbyte och samarbete 123 120 122
A 3 Nationella uppdrag 7 7 7
A 4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel 137 139 140
Nytt anslag: Agenda 21
0,4
B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus och Svenska Rikskonserter 751 764 778
2 2 B 2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 534 550 563 19 15 15 B 3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 115 117 120 7
C 1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet 36 37 38
C 2 Litteraturstöd 89 91 92
C 3 Stöd till kulturtidskrifter 20 21 21
C 4 Stöd till bokhandel 10 10 10
C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 55 59 60
C 6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 13 14 14
C 7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden 4 4 4
D 1 Statens konstråd 5 5 5
D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 35 43 44
D 3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 1 1
D 4 Främjande av hemslöjden 17 18 18
D 5 Bidrag till bild- och formområdet 27 28 28 2 2 2 E 1 Konstnärsnämnden 10 10 10
E 2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 252 249 246
F 1 Riksarkivet och landsarkiven 232 235 245
F 2 Bidrag till regional arkivverksamhet 3 5 5
F 3 Språk- och folkminnesinstitutet 28 29 29
F 4 Svensk biografiskt lexikon 3 4 4
F 5 Arkivet för ljud och bild 27 27 28
G 1 Riksantikvarieämbetet 150 150 152
G 2 Bidrag till kulturmiljövård 241 262 261
G 3 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 50 50 50
H 1 Centrala museer: Myndigheter 601 617 624
H 2 Centrala museer: Stiftelser 173 176 179
H 3 Bidrag till regionala museer 102 106 108
H 4 Bidrag till vissa museer 39 40 41 0,6 1 1 H 5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 10 10 10 5 20 20 H 6 Riksutställningar 36 37 38
H 7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0 0 0
I 1 Filmstöd 142 138 138
75 75 I 2 Statens biografbyrå 7 8 8
I 3 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland 26 26 26
I 4 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 1 1 1
I 5 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk 18 18 18
Nytt anslag: Öppna kanalen
1
J 1 Forsknings- och utvecklings- insatser inom kulturområdet 36 36 39
J 2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 1 1 1
K 1 Stöd till trossamfund 56 57 58
L 1 Bidrag till folkbildningen 2508 2551 2602 -45 -40 -40 L 2 Bidrag till vissa handikapp- åtgärder inom folkbildningen 72 73 75
L 3 Bidrag till kontakttolkutbildning 9 9 9
M 1 Ungdomsstyrelsen 12 13 13
M 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. 96 96 96
Äldreanslag: Bidrag till allmänna samlingslokaler
15
N 1 Stöd till idrotten 475 475 475 -5
N 2 Lotteriinspektionen 21 22 22
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela anslagen på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med vad som anförts i motionen (se tabell),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för budgetåren 2000 och 2001(se tabell),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga de kulturpolitiska målen med tillägget "att verka för en hållbar livsstil som utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter och snävt marknadstänkande",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värna och utveckla skolans roll som kulturbärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla barn, oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att gå i musik- och/eller kulturskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pris- och löneomräkning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hyror fortsättningsvis skall redovisas separat,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även enskilda projekt skall vara berättigade till bidrag från Statens kulturråd, om ansökan i övrigt uppfyller villkoren,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de medel som Arbetsmarknadsverket i dag disponerar för kulturutövare skall föras över till Kulturdepartementet,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de arbetsmarknadspolitiska målen skall underställas de kulturpolitiska målen, 1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. singelföretag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för de inkomstgarantier som fördelas enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer, skriva in att en jämn könsfördelning skall vara ett prioriterat mål,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med kulturförmedling vid centrumbildningarna, 1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även RFoD bör ges i uppdrag att bedriva kulturförmedling, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla konstnärsorganisationer bör ges förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i styrelsen för Konstnärsnämnden och för Sveriges bildkonstnärsfond,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma med förslag hur en avdragsrätt för företag som köper konst direkt av konstnärer kan konstrueras, 2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultursponsring,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frysa den andel av budgeten för landets länsteatrar, länsmusik och länsmuseum som används till riktade, tidsbegränsade projekt på 2 %,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma med en kartläggning av Musiksverige,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stockholms Spårvägsmäns Musikkår,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värna och tillgodose barns och ungdomars tillgång till egna repetitionslokaler för deras estetiska utövningar,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella folkmusikcentrum,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upphöja nyckelharpans instrumentfamilj till nationalinstrument,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Norrlands Musik- och Dansteater ett permanent nationellt uppdrag,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma med förslag till ekonomiskt stöd för Drottningholmsteatern,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den konstnärliga verksamheten på Dramaten inte skall ha som mål att gå med vinst,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsmarknadsmedel skall avsättas så att Dramaten kan ta emot lärlingar,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Samisk teater ett permanent nationellt uppdrag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett permanent nationellt uppdrag för barn- och ungdomsteater,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bokmomsen successivt skall avvecklas, 2
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpning av bibliotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan garanteras,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett närmare samarbete med näringslivet i arkivfrågor,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i beslutsprocessen rörande gemensam konst i större omfattning än i dag involvera medborgarna,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett helhetsansvar vid upphandling för att säkerställa estetiska och andra kvaliteter,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om musiklinjer på folkhögskolor,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkmusik och dans på folkhögskolor,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Amatörkulturens riksorganisation,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningsforskning,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1 % av den totala investeringskostnaden skall avsättas till estetisk utsmyckning vid infrastruktursatsningar,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om Riksantikvarieämbetets dubbla uppgifter,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att turism måste underställas bevarande av natur- och kulturvärden, 3
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid nästa omorganisation flytta turismfrågor från näringsutskottet till kulturutskottet, 3
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till icke-statliga kulturlokaler,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektering av ett kvinnomuseum,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektering av ett filmmuseum,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentmakt i mediesammanhang,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av pengar till digitalutveckling i enlighet med fastställda nyckeltal,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten för nordiska sändningar i Sverige,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppläst text i TV,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktsända politiska debatter,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att likställa UR:s sändningstillstånd med SVT:s,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till Öppna kanalen,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk kontroll av video, 4
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om V-chips, 4
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reklam,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fri utvecklingsfond för film,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av de nya presstödsreglerna och ett stöd till elektroniska dagstidningar, 4
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det miljöfarliga avfall omställningen från analog- till digital-TV ger, 5
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkorummet, 4
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad andel stöd till ungdomar som driver enskilda projekt,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sänka rösträttsåldern till 16 år, 4
62. att riksdagen, i den händelse föregående yrkande faller, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koppla rösträttsåldern till kalenderår, 4
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till allmänna samlingslokaler,
64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma med förändringar i vårbudgeten vad gäller stödet till allmänna kulturlokaler,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att framtida investeringar inom idrottssektorn i första hand skall inriktas mot typiska flickidrotter,
66. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och droger,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid friluftsanläggningar stimulera till kretsloppstänkande,
68. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barn- och ungdomsverksamhet inom kulturområdet också skall kunna få ta del av överskott från spel.
Stockholm den 27 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp) Ewa Larsson (mp) Kia Andreasson (mp) Peter Eriksson (mp) Gunnar Goude (mp) Matz Hammarström (mp) Helena Hillar Rosenqvist (mp) Barbro Johansson (mp) Mikael Johansson (mp) Thomas Julin (mp) Per Lager (mp) Gudrun Lindvall (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Kerstin-Maria Stalín (mp) Lars Ångström (mp)
1Yrkandena 9, 10, 13 och 14 hänvisade till AU.
2Yrkandena 16 och 30 hänvisade till SkU.
3Yrkandena 41 och 42 hänvisade till NU.
4Yrkandena 53, 54, 57, 59, 61 och 62 hänvisade till KU.
5Yrkande 58 hänvisat till MJU.