med anledning av prop. 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning
Inledning
Idrottsrörelsen är vår största och mest livskraftiga folkrörelse
med mer än tre miljoner medlemmar. Mer än två tredjedelar
av alla barn är med i en idrottsförening under en viss tid. De
tillbringar då den överlägset största delen av sin organiserade
fritid i en idrottsanläggning. Idrotten blir härigenom, näst
efter skolan och hemmet den viktigaste uppfostringsmiljön
för många barn och ungdomar. Idrott betyder därför väldigt
mycket för väldigt många människor.
Centerpartiets utgångspunkt är att eftersom idrottsrörelsen är framgångsrik
i sitt arbete så finns det inga skäl för stat och kommuner att lägga sig i den
direkta verksamheten och dess utformning. Idrottsrörelsen har på eget
initiativ skrivit fram verksamhetsidé och riktlinjer för sin verksamhet in i
tjugohundratalet, vilka Centerpartiet bejakar. Däremot är det, som påpekas i
propositionen, rimligt att bidragsgivaren staten anger vilka syften som finns
med bidragen.
Den betydande samhällsinsats som görs av hundratusentals ideella ledare
förtjänar samhällets uppskattning och legitimerar ett betydande stöd från stat
och kommuner. Detta stöd ska självklart utformas i nära samverkan med
idrottsrörelsen, men det ankommer på de politiska företrädarna att ange
motiv och mål för stödet och på vilket sätt effekterna av detta ska mätas.
Regeringens proposition
En idrottspolitik för 2000-talet tar bara delvis tag i de viktiga
frågor som bör få sin lösning för att svensk idrottsrörelse
skall gå stärkt in i nästa årtusende och för att idrottens
långsiktiga finansiering skall vara tryggad och överblickbar.
Propositionens innehåll skapar föga problem. Det är snarast
det som saknas som är problemet. Centerpartiet framlägger i
denna motion ett antal förslag som syftar till:
? att stärka idrottens finansiering,
?
? att stärka arbetet mot dopning,
?
? att öka idrottsämnets utrymme i skolan och därmed idrottens folkhälso-
främjande roll samt
?
? att öka kraven på jämställdhet och integration i idrottsrörelsen.
?
Centerpartiets
idrottspolitiska syn
Det ideella engagemanget
Det ideella arbetet är mycket omfattande i Sverige. Enligt en
beräkning av Handelshögskolan i Stockholm motsvarar det
ungefär 300 000 heltidstjänster. Idrottsrörelsen står för en
stor andel av detta. Mer än en halv miljon människor i vårt
land har åtagit sig någon ledaruppgift inom en
idrottsförening. Sammantaget är idrottsledarnas insatser
betydande.
För Centerpartiet är det positivt att idrottsrörelsen så starkt betonar sin
folkrörelseprofil och i sitt program visar sina ambitioner att genom en stark
betoning av etik och moral medverka till att utveckla ett bra samhälle. Ett
ledarskap som bygger på respekt för människor och gemensamt formulerade
regler ger barn och ungdomar en trygg miljö med gemensamt ansvars-
tagande. De ideella idrottsledarnas insatser i detta hänseende kan inte nog
beaktas. Vi tycker därför att åtgärder som uppmuntrar till fortsatta och
utökade ideella insatser särskilt skall stimuleras.
Centerpartiet menar att ett bra sätt att uppmuntra till fortsatt ideellt arbete
är att erbjuda god utbildning. För att få till stånd en bra idrottsverksamhet är
det viktigt att stimulera utbildningsinsatser som ökar idrottsledarnas
kompetens. Undersökningar visar också att utbildning är en mycket upp-
skattad belöningsform bland idrottsledare. Förutom kompetenshöjning blir
utbildningen således en stimulans till fortsatt ledarskap. Det man lär sig i
sitt
idrottsledarskap har man nytta av i vardagen i familjelivet och på jobbet.
Framgångsrikt idrottsledarskap bör vara en merit vid anställningar och borde
vara det också vid intagning till utbildningar för yrken där man har mycket
kontakt med människor.
Det finns en tendens till att idrottande börjar bli en klassfråga. RF
redovisar siffror som visar att barn till villaboende är aktiva i idrott i högre
utsträckning än de som bor i hyreshus. På samma sätt är barn i familjer som
har bil mer aktiva än de som bor i familjer som ej har bil. Barn som bor med
ena föräldern är mindre idrottsaktiva än de som bor med två föräldrar.
I denna del speglar idrottande generellt sett de olika möjligheter som
ekonomi och familjeförhållanden erbjuder. Om inte denna uppdelning
beaktas kan bristande kontakt med idrott och motion leda till ytterligare
ökande klyftor genom risk för sjukdom senare i livet. Denna problematik bör
beaktas i ett helhetsperspektiv när politiken generellt utformas, för att minska
orättvisor och minska klyftorna i samhället.
Etik och kamp mot dopning
Det arbete som idrottsrörelsen bedriver för att motverka
såväl dopning som ekonomiska oegentligheter är värt allt
stöd. För idrottens trovärdighet är det mycket angeläget att
fusk i form av dopning förhindras och beivras. Kampen mot
dopning är i vårt tycke den enskilt viktigaste frågan för
svensk idrott framgent. Dessutom är dopning förknippat med
hälsorisker för den som utsätter sig för det och med andra
risker för samhället i stort. Dopning är inte enbart ett
idrottsproblem och skall behandlas som en
samhällsföreteelse. Vi återkommer med förslag i den
riktningen.
Idrottens kommersialisering
På elitnivå är idrottsverksamheten främst i en del lagsporter
närmast rent affärsmässig. Redan under maj månad i år kan
Riksidrottsförbundets stämma komma att besluta att tillåta
aktiebolag inom den kommersiella elitidrotten. Detta är en
utveckling som tilltagit internationellt och de största svenska
föreningarna i de största idrotterna kommer att följa efter
vare sig vi vill eller inte.
Centerpartiet ser ingen anledning att motsätta sig en sådan utveckling.
Tvärtom kan en del gränsdragningsproblem i beskattningsfrågor lösas när
verksamheten renodlas. Det kan också bli så att bolagiseringen tillför
elitidrotten nya pengar. Däremot är det uppenbart att den som bedriver
verksamhet på rent kommersiella grunder inte kan påräkna samhällets stöd.
Det leder bl.a. till att arrangörer får räkna med att täcka kostnader för
ordningshållande i samband med evenemang.
Elitidrotten
För att största möjliga bredd skall finnas i idrotten, vilket
generellt sett är till förmån för folkhälsan, så krävs också en
satsning på elitidrotten. Centerpartiet bejakar den särskilda
elitsatsning som föreslås i propositionen och understryker
vikten av att svensk elitidrott är konkurrenskraftig
internationellt sett. Det gör det lättare att nationellt locka
många medborgare till motions- och breddidrotten.
Centerpartiets förslag till
idrottspolitik för 2000-talet
Den nationella idrottspolitiken
Centerpartiet ställer sig bakom de idrottspolitiska mål som
skissas i propositionen. Dock krävs enligt vår uppfattning
väsentligt mer långtgående åtgärder än regeringen samlat sig
till för att uppfylla dessa mål i praktiken.
Så som vi inledningsvis understrukit så värderar Centerpartiet den
samhällsnyttiga insats som svensk idrottsrörelse svarar för mycket högt. Det
engagemang som idrotten skapar har det svenska samhället all anledning att
stötta och ta tillvara. Sveriges idrottsrörelse skall ges förutsättningar att
självständigt och offensivt möta 2000-talet.
När det gäller det samhälleliga stödet skall detta inriktas på att främja
barn- och ungdomsverksamheten, kampen mot dopning, idrottens folkhälso-
främjande roll inte minst i skolan samt bidra till ökad integration och ökad
jämställdhet.
Barn- och ungdomsverksamheten
Vid sidan av hemmet och skolan är idrotten för många barn
den viktigaste miljön och en betydande del av det som
formar individen inför vuxenlivet. Hela 69 procent av pojkar
och 60 procent av flickor mellan 7-15 år deltar regelbundet i
någon form av idrottsverksamhet. Därför är de värderingar
som styr idrottsrörelsens verksamhet, etik, moral, kravet på
rent spel etc. betydelsefulla. Centerpartiet har stort
förtroende för idrottsrörelsens egen förmåga att formulera
dessa värderingar.
I propositionen föreslås att de medel som tillförs idrotten genom AB
Svenska Spel skall komma barn- och ungdomsverksamheten till del. Center-
partiet har inget att erinra mot detta. I propositionen aviseras vidare att
gränsen för lokalt aktivitetsstöd till idrotten skall sänkas från 25 års ålder
till
20 års ålder. Detta är ett initiativ från Riksidrottsförbundet som Idrotts-
utredningen understödde. Centerpartiet anser denna sänkning tveksam, men
samtidigt är det knappast statens angelägenhet att i detalj besluta om denna
åldersgräns om det finns enighet inom idrottsrörelsen att förändra denna.
Emellertid bör regeringen i överläggningarna med Riksidrottsförbundet i
denna del mycket noga pröva om en sänkning av åldersgränsen är förenlig
med målen att stödja barn- och ungdomsverksamheten, ökad jämställdhet
och ökad integration. Detta bör ges regeringen till känna.
Kampen mot dopning
Kampen mot dopning är högprioriterad för Centerpartiet.
Dopning är ett allt mer utbrett samhällsproblem som berör
idrotten. Såväl Dopningsutredningen som Idrottsutredningen
menar att huvudansvaret för att angripa dopningen bör ligga
på folkhälsoarbetet.
Det beräknas idag att 75 procent av aktiva idrottare kontrolleras, men
endast 25 procent av den riskgrupp som utgörs av aktiva vid gym och
träningslokaler som ej är aktiva i tävlingssammanhang. Centerpartiet menar
att ekonomiska resurser måste ställas till kontrollmyndigheternas förfogande
för att öka kontrollen vid allmänna lokaler, som gym. Målet bör vara att
minst hälften av aktiva vid gym och träningslokaler kontrolleras årligen.
Detta bör ges regeringen till känna.
Dopinglaboratoriet i Huddinge är internationellt i toppklass och det är
godkänt av Internationella Olympiska Kommittén. Trots att regeringen
konstaterar att verksamheten vid laboratoriet är viktig så fullföljs inte
förslaget i Idrottsutredningen att låta utgiftsområdet för hälso- och sjukvård
ansvara för att ett fullgott dopningslaboratorium finns. Centerpartiet menar
att det är högst tveksamt att likt regeringen förlita sig till att polisen efter
kriminaliseringen av dopning beställer fler tester från Huddinge och därmed
förbättra laboratoriets finansiering. För att långsiktigt klara att stärka
antidopningsarbetet måste ett högklassigt laboratorium enligt vår uppfattning
finnas i Sverige. Därför bör Idrottsutredningens förslag i denna del
förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vid Huddinge bedrivs också en uppskattad och omfattande informations-
verksamhet, den s.k. Dopingjouren, som är hotad om inte verksamhetens
finansiering kan klaras ut. Sedan 1997 saknas långsiktig finansiering.
Dopingjouren bedrivs idag med sponsormedel, vilka räcker fram till
årsskiftet. Dopingjouren spelar också en viktig roll vid framtagandet av olika
behandlingsmetoder för dopningsmissbrukare. Centerpartiet anser att staten
måste ikläda sig ansvaret för finansieringen av Dopingjouren. Detta bör ges
regeringen till känna.
Idrottens finansiering
Idrottens långsiktiga finansiering har varit föremål för
betydande valhänthet från regeringens sida de senaste åren.
Det vinstandelssystem för fördelning av överskottet från
Tipstjänsts värdeautomater som aviserades redan 1994
dröjde. Inte heller har det sedan 1996 aviserade
vinstandelssystemet för kanalisering av pengar från AB
Svenska Spel (sammanslagningen av Tipstjänst och
Penninglotteriet) kommit till stånd. Först i år kanaliseras
pengar från värdeautomatspelen.
Spel och lotterier utgör enligt Idrottsutredningen idrottens näst viktigaste
inkomstkälla. Men idrottens andel av spelmarknaden har minskat från cirka
31 procent i början av 1970-talet till 17 procent i början av 1990-talet. Sedan
dess har främst genom Bingolottos tillkomst en ökning skett till 19 procent
under 1998. Men beroendet av Bingolotto innebär också ett problem för den
svenska idrottsrörelsen, då denna spelform tycks vara vikande. Skulle
intäkterna från Bingolotto snabbt minska kommer detta att få svåra
konsekvenser för många föreningar om inte inkomstbortfallet snabbt kan
ersättas, vilket får anses vara tveksamt.
Regeringen aviserar i propositionen ytterligare en utredning om hur
föreningslivets ställning på svenska lotterimarknaden skall stärkas.
Centerpartiet motsätter sig inte denna utredning, men det finns åtgärder som
mycket väl kan genomföras omedelbart, utan vidare utredning.
Centerpartiet är medvetet om att om det statliga spelbolaget tillåts
expandera så kan det komma att ske på bekostnad av idrottens intäkter från
spel och lotterier. Statens ena hand måste veta vad den andra gör. Det går
inte att knapra in på idrottens lotteriandel med ena handen och låta den andra
beklaga att idrotten har svårare till självförsörjning.
Därför måste idrotten få en rimlig del av det statliga spelbolagets vinst, för
att klara sin långsiktiga finansiering. I det perspektivet har Centerpartiet
också tillstyrkt etablerandet av statliga kasinon i Sverige. I överläggningar
med RF bör regeringen tillse att idrottens långsiktiga finansiering stärks och
görs uthållig, genom att tillräcklig del av det statliga spelbolagets vinst
tillförs idrotten, i enlighet med vad Centerpartiet föreslagit i motion
1998/99:Kr18 med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.
Inför idrottskonto
Ett stort problem för den ideella idrottsrörelsen och all annan
ideell verksamhet är att små ersättningar som utgår för att
täcka kostnader för verksamhetens bedrivande nu är
skattepliktiga. Den ersättning som ges är i de flesta fall av en
så ringa omfattning att den möjligen kan täcka ledarens
kostnader, medan den på inget sätt kan anses vara ersättning
för nedlagd tid. En effekt av detta är en omfattande byråkrati
som tar mycket tid från den egentliga verksamheten. En
annan effekt är att högre ersättning behöver betalas ut för att
täcka kostnaderna för skatten, vilket är olyckligt antingen det
gäller offentliga eller ideellt inarbetade pengar.
Vi menar att detta inte är rimligt utan anser att regeringen bör pröva någon
form av generellt avdrag upp till en viss nivå för sådana inkomster, ungefär
efter den modell som idag används för skattebefrielse vid bärplockning.
Detta bör ges regeringen till känna.
Elitidrottare som under en relativt kort höjdpunkt i sin karriär har mycket
höga inkomster omfattas idag inte av några undantag i skattelagstiftningen.
Centerpartiet delar i grunden uppfattningen att skattesystemet skall vara
rättvist och innehålla så få undantag som möjligt, för att respekteras av en
bred allmänhet.
Emellertid finns redan idag t.ex. skogskonto för skogsägare och upp-
hovsmannakonto för författare. Vissa elitidrottare kan på gott och ont ofta ha
försakat utbildning och kanske ej haft kontakt med arbetsmarknaden. När
karriären tar slut i 30-årsåldern återstår bortåt 35 år av yrkeslivet. Idag
väljer
många av dessa välkända stjärnor att flytta utomlands. Centerpartiet anser att
ett elitidrottskonto bör etableras, där pengarna kan fonderas och likt ett
skogskonto beskattas vid uttag. Införandet av ett sådant bör snarast utredas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Mer idrott i skolan - för folkhälsans
skull
Centerpartiet har under flera år krävt att idrottsämnets andel i
skolan skall ökas. En viss men otillräcklig förbättring har
också tillkommit. Bakgrunden till detta är oroande rapporter
om unga människors bristande fysiska aktivitet, trots det
stora antal som deltar i idrottsverksamhet.
Idrotten når emellertid inte alla ungdomar, men det gör skolan. Före-
byggande hälsovård i form av ökad kunskap om motion och kostvanor är till
stor nytta för samhällsekonomin eftersom framtida vårdkostnader kan
minskas. Det är också till stor nytta för den enskilde individen, som för-
hoppningsvis ökar sitt välmående och kanske slipper sjukdomar som annars
är att relatera till bristande motion. Det är också allmänt accepterat att bra
kondition underlättar för eleverna att tillgodogöra sig annan undervisning i
skolan.
Centerpartiet menar att idrottsämnet måste ges ett ökat utrymme i skolan.
Även då timplanen ersätts av en ökad målstyrning bör detta inskärpas. Det
bör ankomma på regeringen att göra erforderliga förtydliganden i t.ex.
läroplan och kursplaner. Detta bör ges regeringen till känna.
Åtgärder för ökad integration
Föreningslivet har stor social betydelse och kan också vara
ett effektivt verktyg för integration av invandrare i det
svenska samhället. Regeringen säger i stort sett ingenting i
propositionen om denna viktiga del av idrottens verksamhet.
Istället hänvisas till höstens budgetproposition.
Centerpartiet understryker vikten av att främja idrottens möjligheter att
bidra till ökad integration. Folkrörelserna, föreningslivet och folkbildningen
kan spela en avgörande roll i detta arbete. Att skapa goda förutsättningar för
deras verksamhet är en viktig uppgift för stat och kommuner. Vi uppmanar
kommunerna att stödja initiativ i denna riktning. Vad som här anförts om
idrottens roll i integrationsarbetet bör ges regeringen till känna.
Åtgärder för ökad jämställdhet
Inte heller när det gäller jämställdhetsfrågorna förmår
regeringen leverera något annat än en förhoppning om ett
gemensamt råd mellan Kommunförbundet och
Riksidrottsförbundet. Det är i sanning oförmåga till
handling.
Trots att idrottsrörelsen själv har påtagit sig ett betydande ansvar för att
öka jämställdheten så går det delvis trögt. Den största könsmässiga orättvisan
finns när det gäller kommunernas satsning på anläggningar för idrott. Det är
regel istället för undantag att det satsas på sådana anläggningar där det
bedrivs väsentligen lagsport dominerad av pojkar, såsom t.ex. ishallar.
Däremot får idrotter och verksamhet som domineras av flickor väsentligt
lägre anslag.
Centerpartiet uppmanar kommunerna att uppmärksamma de delvis skilda
förutsättningar som idag råder för pojkar respektive flickor att idrotta. Det
gäller såväl tillgången till anläggningar som möjligheterna att få träningstider
i dessa. Det gäller också stöd till elitsatsningar, där flickor ofta har sämre
förutsättningar än pojkar.
En annan viktig fråga som Centerpartiet vill uppmärksamma är tonårs-
flickornas situation. Flickor är med i idrottsföreningar i mindre utsträckning
än pojkar. Enligt vissa undersökningar är en stor grupp flickor fysiskt
inaktiva. Ur folkhälsoperspektiv är detta en stor fara eftersom de kommer att
ha en dålig grund för sin hälsoutveckling. Stat och kommuner bör stimulera
idrottsföreningarna till att pröva olika åtgärder för att nå denna ungdoms-
grupp.
Under alla omständigheter måste statens bidragsgivning till idrotten och
kommunerna utformas så, att om inte jämställdhetsarbetet bedrivs tillräckligt
aktivt från dessa parter, så skall bidragsgivningen styra mot ökad jäm-
ställdhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Den fysiska planeringen
Hur närmiljön utformas för medborgarna har stor betydelse
för människors vilja och tillgång till motion och
motionsanläggningar. För flertalet svenskar torde
långpromenad eller cykeltur vara den vanligaste och
angelägnaste motionsformen. Detta bör också avspegla sig i
den fysiska planeringen.
Centerpartiet anser att byggandet av cykelvägar är en prioriterad verk-
samhet för kommunerna i samspelet mellan planering och folkhälsa. Vidare
är det angeläget att betona att tryggheten måste ökas för dem som begagnar
motionsspår och motionsstråk. Flickor och kvinnor får inte utestängas från
möjligheten till friluftsliv på grund av rädsla för hot eller överfall.
Övrigt
Centerpartiet har valt att fokusera på de av oss prioriterade
områdena och åtgärderna för att stärka idrotten och
folkhälsoarbetet inför 2000-talet. Idrottsrörelsen själva har
ytterligare krav. Ett sådant är konkurrensneutralitet med
kommunala anläggningar när det gäller moms. Detta får
enligt vår uppfattning prövas i större skattepolitiska
sammanhang, då en förändring kan antas vara förknippad
med avsevärda kostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sänkning av åldersgränsen för lokalt aktivitetsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dopningskontroller vid allmänna lokaler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Dopinglaboratoriet i Huddinge,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av Dopingjouren,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avdrag för ersättningar till ideellt arbetande ledare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottskonton,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrott i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens roll i integrationsarbetet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bidragsgivningen skall styra mot jämställdhet.
Stockholm den 5 maj 1999
Birgitta Sellén (c)
Margareta Andersson (c)
Sofia Jonsson (c)
Agne Hansson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Marianne Andersson (c)
Sven Bergström (c)
Åke Sandström (c)