Kulturdepartementets Sesampengar på sammanlagt 235
miljoner kronor till kulturskatter i museer, arkiv etc. har även
gjort stor nytta inom hembygdsrörelsen. På ett stort antal
hembygdsgårdar har man inventerat föremål, katalogiserat,
registrerat och lagt uppgifterna på data. Utställningsrummen
har blivit fler och intressantare.
I budgetpropositionen sägs inget om ett kommande "Fotosesam". Enligt
vår mening bör erfarenheterna från Sesam-satsningen tas till vara nu när det
finns en upparbetad kompetens hos museer och hembygdsföreningar att ta
emot arbetskraft och sätta den i sysselsättning.
Vårdbehoven är lika omfattande när det gäller foton och film. Nordiska
museet har utarbetat en nationell bevarandeplan för fotografier som kallas
"Mot glömskans tyranni". Enbart i de svenska museerna finns minst 35-40
miljoner fotografier. De flesta fotografierna förvaras i lokaler utan klimat-
kontroll och i felaktigt förvaringsmaterial.
Hembygdsrörelsen förfogar över 5-10 miljoner bilder. Siffran är ungefär-
lig eftersom hembygdsföreningarna inte bara administrerar hembygdsmuseer
utan också skolmuseer, arbetshistoriska arkiv, personarkiv osv. Foto-
samlingarna inom hembygdsrörelsen är särskilt svårtillgängliga eftersom
många arkiv inte är uppordnade efter gängse normer. För att forskare och
andra intresserade skall kunna ta del av dessa arkiv är det viktigt att hem-
bygdsrörelsens bilder finns tillgängliga i den moderna informationstekniken.
Vården av fotosamlingarna ryms inte inom ramen för t.ex. museernas,
arkivens och bibliotekens ordinarie anslag. Vårdberget är för omfattande.
Modellen med Sesam har visat sig framgångsrik både när det gäller
kulturarvet och åtgärder mot arbetslösheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett Fotosesam.