Längs våra kuster har vi många hamnar. En stor del av dessa är inte aktiva som fiskehamnar men får ändå anses ha ett stort kulturellt värde, tillsammans med samhällena som omger hamnarna. Här har våra förfäder i århundranden bedrivit ett yrkesfiske.
Med ny fisketeknik och storskalighet som nu bedrivs av yrkesfisket koncentreras fisket i dag till större hamnar. Risken är då att när hamnarna inte är aktiva kommer dessa så småningom att försvinna om inte underhåll sker.
Det finns flera kommuner som har många hamnar inom sin kommungräns och dessa utgör därför en stor utgift för underhållsarbetet i den kommunala budgeten. Utgifter som får stå tillbaka vid ett ansträngt budgetläge.
Simrishamns kommun som har sju hamnar kan nämnas som exempel. Hamnarna omfattar 3 000 meter pirarmar med vågskydd, kajdäck, kaj- och parapetmurar samt ca 1 000 meter strandskoningar med berörda terminalytor.
Om inte åtgärder vidtages kommer många av våra traditionella gamla fiskehamnar att försvinna. Högvallen och höstens och vårens stormar bryter ner hamnpirarna om inte underhåll sker.
Vi är väl medvetna om att staten bidrar med medel till kulturmiljövård och som fördelas via länsstyrelserna. Men dessa medel är svåråtkomliga och inte tillräckliga.
Staten bör därför ta initiativ till att tillsammans med länsstyrelser, even- tuellt Fiskeriverket och berörda kommuner, utarbeta förslag på bevarande- åtgärder och hur finansiering kan ske.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarandeprogram och finansiering av icke aktiva fiskehamnar.
Stockholm den 27 oktober 1998
Kaj Larsson (s)
Johnny Ahlqvist (s) Ulla Wester (s) Marianne Jönsson (s)